Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Porträtt på Frank och citatet Det blir en upprättelse för dem som utsatts och en uppmaning till framtida generationer att inte göra om historiens misstag.

Be om ursäkt för övergreppen, Finland!

166376058021.09.2022 kl. 14:43
Steg för Stegs koordinator Frank Lundgren skriver i vår blogg om de övergrepp som gjorts och görs mot personer med funktionsnedsättning och andra minoriteter och efterlyser en statlig ursäkt.

Denna sommar, liksom tidigare somrar, har Steg för Steg och våra medlemmar deltagit på Prideparader runt om i landet. För oss är det en självklarhet att stöda Prides budskap om allas rätt till kärlek, om jämlikhet och om lika rättigheter för sexuella- och könsminoriteter.

Det handlar om att vi vill visa vårt stöd för en grupp som – både historiskt och i nutid – utsatts för diskriminering, förtryck, negativa attityder och fördomar. Personer med funktionsnedsättning har själva erfarenheter av just det. Samtidigt vill vi visa att det inom funktionsrättsrörelsen finns utrymme för sexuella minoriteter och könsminoriteter. Du kan till exempel vara både funkis och queer och det är okej.

Tillsammans mot förtryck

Sociala rörelser måste samarbeta utanför sin egen grupp för att bygga bredare koalitioner som arbetar mot förtyck, på så sätt blir den egna gruppen också starkare. Vi lär oss av varandra och tillsammans har vi en större inverkan på samhället.

Pride är ett bra exempel på ett samarbete som kan ena olika grupper med liknande former av erfarenheter. För funktionsrättsrörelsen bör det vara lika självklart att vara emot rasism, sexism och homofobi, som det för HBTQIA-rörelsen bör vara självklart att vara emot funkofobi.

Liksom sexuella minoriteter diskriminerats och förtryckts genom historien har personer med funktionsnedsättning blivit förhindrade att leva ut sin sexualitet och utsatts för tvångssteriliseringar genom historien.

Genom att delta i Pride önskar Steg för Steg och flera andra deltagare med funktionsnedsättning att bredda kampen om allas rätt att få uttrycka sin sexualitet till att innefatta flera grupper som anses bryta mot samhällets normer. Liksom sexuella minoriteter diskriminerats och förtryckts genom historien – och transpersoner än i dag tvingas till sterilisering för att genomgå en könskorrigerande behandling –, har personer med funktionsnedsättning blivit förhindrade att leva ut sin sexualitet och utsatts för tvångssteriliseringar genom historien.

Från tvångssterilisering till kontroll

Ända till år 1969 var det lagligt att tvångssterilisera personer som man inte ville att skulle föra sin arvsmassa vidare. Tvångssteriliseringarna var ofta kopplade till något som kallades negativ eugenik, alltså idén om att styra ärftliga egenskaper genom att förhindra vissa oönskade grupper att reproducera sig. Tvångssteriliseringarna kunde basera sig på rasism (tänk romer!) eller på funkofobi (tänk personer med funktionsnedsättning, främst personer med intellektuell funktionsnedsättning eller döva!).

Idén om negativ eugenik hänger i viss mån kvar i dag, men inte genom att frånta människor deras rätt att skaffa barn, utan genom att förhindra att vissa barn föds. Genom fosterdiagnostik och screening kan man ta reda på olika oönskade egenskaper hos fostret, som till exempel Downs syndrom.

Viljan att styra personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet är fortfarande stor, men i stället för fysiska ingrepp sker det genom kontroll, manipulation och kravställande. 

Även efter att lagen som möjliggjorde tvångssteriliseringar togs ur bruk har flera blivit pressade eller tvingade till att sterilisera sig för att få ingå äktenskap eller för att få bo tillsammans. Präster kunde vägra att viga ett dövt par, domstolar kunde kräva sterilisering som krav för villkorlig frigivning (vilket främst riktades mot romska kvinnor), läkare kunde pressa socialt utsatta flerbarnsmammor och så vidare.

I dag finns ingen fysisk tvångssterilisering av personer med funktionsnedsättning kvar, men många pressas till medicinska ingrepp eller till att ta preventivmedel. Viljan att styra personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet är fortfarande stor, men i stället för fysiska ingrepp sker det genom kontroll, manipulation och kravställande. 

Förtrycket mot personer med intellektuella funktionsnedsättningar har ändrats genom historien.

Boendepersonal, assistenter och anhöriga kan säga saker som ”inte ska du väl sova över hos din pojkvän i helgen” eller ”är det okej att vi lämnar din dörr öppen till det allmänna utrymmet utanför”.

Förtrycket mot personer med intellektuella funktionsnedsättningar har ändrats genom historien. Om samhällets maktutövning och förtryck tidigare var direkt och brutalt, är det i dag mer ”manipulativt” och kontrollerande.  Du ska inte bara låta bli att skaffa barn, du ska själv förstå att du som person inte är lämpad att skaffa barn och acceptera det faktumet.

Frågan är förstås inte svartvit eller lätt, men det är viktigt att vara uppmärksam på hur självbestämmanderätten respekteras.

I stället för att utgå från att en person med funktionsnedsättning i alla lägen inte kan skaffa barn och styra dem till samhällets förväntningar på dem, bör det finnas stöd i att fatta egna beslut. Det behövs mer anpassad information och hjälp. Många elever med särskilda behov har inte fått samma sexualundervisning i skolan som andra, än mindre information som skulle utgå från deras egna behov. I stället för att stirra sig blind på en människas begränsningar bör man fundera vilka hjälpmedel och vilket stöd en person kan behöva för att vara en bra förälder.

Finska staten bör be om ursäkt

Genom historien har personer med funktionsnedsättningar över lag, och personer med intellektuella funktionsnedsättningar i synnerhet, utsatts för fruktansvärda övergrepp. Överfulla institutioner, våld, tvångsisolering, samhälleliga experiment och tidigare nämnda tvångssteriliseringar är exempel på övergrepp som begåtts. Än i dag kan vi höra rapporter om vanvård och övergrepp, bland annat det uppmärksammade fallet i Tavastehus där en pojke tejpats fast i en stol som uppmärksammades av tv-programmet MOT (länk på finska).

FDUV:s systerförening FUB i Sverige kräver att svenska staten ska be personer med intellektuell funktionsnedsättning om ursäkt, bland annat för de övergrepp som gruppen utsatts för på institutioner. I Sverige har till exempel kariesexperimentet där de boende på en institution dagligen serverades seg kola som förstörde deras tänder fått mycket uppmärksamhet.

En statlig ursäkt blir en upprättelse för dem som utsatts och en uppmaning till framtida generationer att inte göra om historiens misstag.

Finska staten bör be personer med intellektuella funktionsnedsättningar om ursäkt, avskaffa alla fortfarande verksamma institutioner, stärka övervakningsmyndigheternas möjlighet att upptäcka vanvård och införa en minnesplats över tvångsinstitutionaliseringens och tvångssteriliseringens offer.

För många som utsatts för övergrepp är en ursäkt kanske inte till en så stor hjälp, men en ursäkt är ändå ett erkännande och ett steg på rätt väg: att man visar att man vet att man gjort fel. Det blir en upprättelse för dem som utsatts och en uppmaning till framtida generationer att inte göra om historiens misstag.

Text: Frank Lundgren, regional koordinator på Steg för Steg

Fotnot: Inom kort utkommer FDUV:s och Kårkulla samkommuns nya lättlästa broschyr om sexualitet, kropp och känslor.

Pärmen på broschyren och illustrationer på åldrandem som finns med i broschyren.

När du blir äldre – en ny lättläst broschyr om åldrandet

Ladda ner eller beställ broschyren gratis.
Lotte Karlsson tittat upp mot kameran och ler.

Lotte Karlsson om jobbet på FDUV-läger: ”Väldigt lärorikt”

Charlotte ”Lotte” Karlsson har varit programansvarig ledare på FDUV:s sommarläger. Till vardags jobbar hon som teaterpedagog. Läs om hennes tankar om lägerjobbet.
Beatrice Wahlström.

”En möjlighet att växa som människa”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Beatrice Wahlström är styrelseordförande i DUV i Östra Nyland och har varit med i föreningen sedan början av 1980-talet.
Bild på babyfötter och porträtt på Mårten Hammarlund.

Forskare: Orättvist att kategoriskt döma ut föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning

Psykolog Mårten Hammarlund vill nyansera bilden av föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Forskning visar att det finns fog för att göra just det. Artikeln ingår i GP 4/2024.
Andrea Westerlund i skogen med sonen Harald på ryggen.

Andrea fick sin efterlängtade son

Andrea Westerlund vill lära sin son om olikheter, men själv möter hon en hel del fördomar som mamma. – Man märker att att de tycker att sådana som jag inte ska vara förälder. Artikeln ingår i GP 4/2024.
Två personer under handdukar på en brygga.

Ansökan till sommarens läger har öppnat

Ansök om lägerplats senast 28.2. Sök sommarjobb som lägerledare senast 9.2.
Vi alla på FDUV önskar er en god jul.

Kontoren stängda under julhelgen

FDUV önskar god jul och gott nytt år.
Porträtt på Annette Tallberg-Haahtela och citatet Vi förstår er reformtrötthet. Därför vill jag understryka att vi på FDUV finns här vid er sida.

Stolpskott eller milstolpe?

En ny lag om funktionshinderservice träder i kraft 1.1.2025. FDUV följer med hur den börjar implementeras och finns som stöd för er familjer. Läs verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtelas blogginlägg.
Minitatyr rullstol på en hög med böcker.

Riksdagen har godkänt funktionshinderlagen

Den nya lagen om funktionshinderservice träder i kraft 1.1.2025.
Skärmklipp på insändare i ÅU, Vasabladet och Hufvudstadsbladet.

Risk för ytterligare marginalisering av personer med funktionsnedsättning

Insändare av de finlandssvenska funktionshinderförbunden publicerad i Vasabladet 15.12, i Hufvudstadsbladet 16.12 och på abounderrattelser.fi 13.12.
Illustration på en familj där föräldrarna har fullt upp och portträtt på Mona Pihl och Ulla Särkikangas.

Koordinatorstöd en möjlighet för specialfamiljer?

Tänk dig en stödperson som finns till hands för att skapa struktur i vardagen, och som hjälper dig med alla kontakter som berör ditt barn med särskilda stödbehov. I Sverige finns denna möjlighet i ett antal kommuner. Kunde vi ta i bruk något liknande hos oss? Artikeln ingår i GP 4/2024.
Flicka med Downs syndrom i skolmiljö och ryggsäck.

Julklappspengar till Lärum

Riksdagen har beviljat Lärum 65 000 euro för att förmedla anpassade läromedel för det finlandssvenska utbildningsfältet.
Selkokeskus och LL-Centers logon.

AI kan inte användas för lättlästa texter utan att en sakkunnig inom lätt språk medverkar

Selkokeskus och vårt LL-Center rekommenderar i ett ställningstagande att man i nuläget inte använder AI för att producera lättlästa texter. Om man använder AI bör texten fortfarande bearbetas av en skribent som behärskar lätt språk.

Hjälp oss att hjälpa er – svara på vår medlemsenkät

Bland alla svarande lottar vi ut presentkort. Svara senast 12.1!
Miiku Lehtelä.

De fina stunderna – och allt vad de tar

Kolumn av Miiku Lehtelä i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 4/2024 med temat familj.

Nedskärningarna i STEA-bidragen drabbar FDUV

Pressmeddelande: Social- och hälsovårdsministeriets understödscentral STEA har publicerat sitt understödsförslag för 2025. Nedskärningar är att vänta inom FDUV, vilket drabbar finlandssvenskar med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer.
Familjen Lindoos vid en rödmyllad vägg, Ellen i rullstol.

I familjen Lindroos är det udda det normala

Hur är det att kombinera livet på en bondgård med att ha ett barn med stora stödbehov? Vi har träffat familjen Lindroos i Lappträsk. Artikeln ingår i GP 4/2024.
Mikaela Björklund lutandes mot en glasvägg.

Som en enda stor familj

Ledare i GP 4/2024 av förbundsordförande Mikaela Björklund. Temat för numret är familj.
Viktor Karlsson och citatet Att kunna vara delaktig är en grundläggande mänsklig rättighet.

Delaktighet – den avgörande skillnaden mellan att vara subjekt eller objekt

Att vara delaktig innebär att jag får information om alternativen och är med och planerar – både stort och smått, skriver Viktor Karlsson i vår blogg.
Anna Pella med dottern Agnes.

Perspektiv på livet i en funkisfamilj

Det finns gott om litteratur som handlar om hur det är att ha barn eller syskon med funktionsnedsättning. Lärum tipsar om Anna Pellas böcker som utgår från hennes egna erfarenheter. Anna var en av talarna på FDUV:s 70-årsjubileumsseminarium tidigare i november. Artikeln ingår i GP 4/2024.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen