Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Donera
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Rådgivning
    • Familjestödjare
    • Stöd på vägen till ett arbete
    • Kurser & evenemang
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Juridiskt ombud
    • Fritidsvänner
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Kom på läger
    • Anvisningar och information
    • Avgift och ekonomiskt understöd
    • Lägerplatser
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Vårdreformen
    • Temaveckan
    • Rocka sockorna
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Funktionshinderservice
    • Kommunens stöd till familjer
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Personlig assistans
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Annorlunda syskonskap
    • Fosterdiagnostik
    • Intressebevakning
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2021-2023
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
      • Steget vidare
      • Mer än ord
      • Utvecklingssamarbete
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Donera
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Rådgivning
    • Familjestödjare
    • Stöd på vägen till ett arbete
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Juridiskt ombud
    • Fritidsvänner
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Kom på läger
    • Anvisningar och information
    • Avgift och ekonomiskt understöd
    • Lägerplatser
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Medborgarinitiativ mot upphandling
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Vårdreformen
      • Vårt vårdreformsarbete
    • Temaveckan
    • Rocka sockorna
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Kommunens stöd till familjer
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Personlig assistans
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Annorlunda syskonskap
    • Fosterdiagnostik
    • Intressebevakning
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 43 42 360
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52
fduv.vasa@fduv.fi

Kvinna som ser frågande och förvirrad ut och olika begrepp som Lättläst, lätt språk och klarspråk flygande i luften med frågetecken.

Lätt språk, lättläst, klarspråk, LL – vad är vad egentligen?

165327840023.05.2022 kl. 07:00
28.5 firas den internationella dagen för lätt språk. Men vad är lätt språk egentligen? Hur skiljer det sig från klarspråk? LL-Centers Johanna von Rutenberg reder ut begreppen i vår blogg.

Jag får ofta frågor om vad det är för skillnad mellan lätt språk och klarspråk. Folk har också undrat vilkendera som motsvarar finskans selkokieli, och när man ska använda lätt språk och när man talar om lättläst.

Vi som jobbar dagligen med lätt språk glömmer ofta bort hur förvirrande de här begreppen kan vara. För det är faktiskt varken riktigt lätt eller riktigt klart hur det hela hänger ihop. Jag ska göra ett försök att reda ut begreppen.

Lätt språk eller klarspråk?

I Finland definieras lätt språk så här: Lätt språk är en form av språket där både innehåll, ordförråd och struktur har bearbetats så att det blir lättare att läsa och förstå än allmänspråk. Lätt språk riktar sig till människor som har svårt att läsa eller förstå allmänspråk.

Klarspråk betyder för sin del klart och begripligt myndighetsspråk som riktar sig till alla.

Det finns inte en absolut och tydlig gräns mellan lätt språk och klarspråk. En riktigt enkel text skriven på klarspråk kan mycket väl se ungefär lika ut som en lite svårare text på lätt språk. Men på det hela taget ska naturligtvis en text på lätt språk vara lättare än klarspråk.

Den viktiga skillnaden är målgruppen.

Med lätt språk riktar man sig uttryckligen till människor med olika slag av svårigheter att läsa eller förstå, till exempel personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med minnessjukdomar eller nyfinländare som inte ännu kan svenska eller finska.

Det betyder att den som skriver eller talar lätt språk ska ta hänsyn till de utmaningar de här grupperna kan ha och anpassa både språket och innehållet enligt det.

På finska heter lätt språk selkokieli, medan klarspråk heter selkeä yleiskieli eller selkeä virkakieli.

Lätt språk eller lättläst?

Tidigare använde vi på svenska enbart ordet lättläst. Det gör man ganska långt fortfarande i Sverige, men här hos oss har vi gått in för att använda både lätt språk och lättläst.

LL-Center och referensgruppen för lätt språk bestämde för ett par år sedan i samråd med Institutet för de inhemska språken att vi ska börja använda och rekommendera lätt språk som ett övergripande begrepp, då när det kan gälla både skrivet och talat språk. Ordet lättläst använder vi fortfarande när vi talar om skriven text.

Lätt språk motsvarar tydligare finskans selkokieli, som ju också kan betyda både skrivet och talat språk. Det var en av orsakerna till att vi ville börja använda det som övergripande begrepp.

Men samma utveckling har också skett inom engelskan. Tidigare talade man bara om Easy to Read, men nu talar man allt oftare om Easy Language. Orsaken är helt enkelt att lätt språk numera används i många andra sammanhang än bara i skrivna texter, till exempel i videor eller i muntlig kundservice.

Vid sidan av lätt språk och lättläst talar vi ibland också om lätt svenska. Det samma gör man på finska (selkosuomi).

Hur är det då med förkortningen LL?  

Länge har också förkortningen LL använts för lättläst, precis som vi ju gör i vårt namn LL-Center. I Sverige finns förkortningen också fortfarande kvar i LL-förlagets namn. Men annars börjar många frångå den, eftersom LL i sig inte är lätt att förstå för den som inte känner till förkortningen.

Det var också därför vi valde att byta namn på vår tidning LL-Bladet då hela tidningen förnyades i fjol. Nu heter tidningen Lätta bladet. Nästa gång är det kanske hela LL-Centers tur att byta namn, men det har vi inte ännu varit riktigt mogna för.

Många behöver lätt språk

Även om begreppen ibland kan vara svåra att hålla koll på har lätt språk under de senaste åren blivit mycket mera känt och allmänt i Finland. Allt fler myndigheter och andra börjar förstå varför det är så viktigt.

11–14 procent av Finlands befolkning, alltså upp till 750 000 personer, behöver lätt språk för att kunna ta till sig information som krävs för att de ska kunna klara sin vardag och vara delaktiga i samhället. Det säger sig självt att samhället inte mår bra om en så stor andel av befolkningen blir utanför på grund av språkliga svårigheter.

Trots att medvetenheten har ökat finns det också mycket kvar att arbeta för.

Något jag gärna lyfter fram är bristen på myndighetsinformation på lätt svenska. Informationen på lätt finska ökar, men det är långt ifrån självklart att den också erbjuds på lätt svenska. Ändå är behovet av information på det egna modersmålet extra stort för den som har språkliga svårigheter.

Rätten till klarspråk finns i lagen, rätten till lätt språk finns inte – ännu. Här hoppas vi på en ändring.

Text: Johanna von Rutenberg, sakkunnig inom lätt svenska och teamledare för LL-Center vid FDUV
Lagogubbar på en arbetsplats där en av figurerna blir trakasserad av de andra.

Vi måste prata om arbetsplatsmobbning – också med dem som inte är anställda

Arbetsplatsmobbning kan drabba också dem som inte är anställda, nämligen dem som är inom utlokaliserad arbetsverksamhet. Men vem ska de vända sig till i fall av mobbning? Läs Erika Backmans blogginlägg.
Person i rullstol håller upp en hand med texten säg nej till mobbning

Lättläst: Så här kan man göra för att stoppa mobbning

Många med intellektuell funktionsnedsättning har upplevt mobbning. Att mobba är alltid fel och mobbning är aldrig den mobbades fel.
Broschyrens pärm.

Lättläst om välfärdsområdesvalet

Justitieministeriet har gett ut en lättläst broschyr om välfärdsområdesvalet.

En kreativ mix – studerande vid Akan får skapa på sitt eget sätt

Vid Borgå folkakademi pågår en kurs i kreativa ämnen för personer som behöver särskilt stöd i inlärningen. Inom ramen för KreaMix får deltagarna testa på allt från keramik och bildkonst till olika former av musik och teater. Efter en viss tveksamhet i början har deltagarnas konstintresse och skaparglädje vuxit. Artikeln ingår i GP 4/2021.
Person i rullstol håller ett plakat med texten säg nej till mobbning. FDUV:s och Steg för Stegs logon.

Temaveckan: Arbetet mot mobbning behöver beakta funktionsvariationer

Pressmeddelande 23.11.2021 om temaveckan för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Man tittar över axeln på en kvinna som håller en bebis i famnen och citatet Jag blir så förargad av att människor ser mig bara som min diagnos. Jag är Andrea, inte mitt handikapp. Och nu är jag också mamma.

Äntligen mamma!

För två månader sedan blev Steg för Stegs ordförande Andrea Westerlund mamma. I vår blogg skriver hon om de fördomar hon fått möta då hon via föräldraskapet utmanar normen för hur personer med intellektuell funktionsnedsättning förväntas vara.
FDUV-logotyp.

Det behövs en nationell utredning om olagliga begränsningsåtgärder

Organisationerna för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism kräver en nationell utredning över användningen av olagliga begränsningsåtgärder på boendeenheter.
FDUV:s logotyp

Är ett människovärdigt bemötande för dyrt?

Insändare i Hufvudstadsbladet 12.11.2021.
Porträtt på Lisbeth Hemgård med bestämd min.

En tung bransch?

Bedrövligt, lagstridigt och grymt. Verksamhetsledare Lisbeth Hemgård kommenterar i vår blogg Yles avslöjanden om inhumana begränsningsåtgärder vid ett boende.
Porträtt på Hanna Grandell och citatet

25 år av engagemang som gör skillnad

Vår medlemsförening Steg för Steg fyller 25 år. Föreningens verksamhetskoordinator Sofia Jernström har talat med en av de aktiva, Hanna Grandell, och funderat på vad som får henne att engagera sig. Läs om hennes tankar i vår blogg.
FDUV-logotyp.

Åtgärdsprogram för att förbättra stödet till personer med IF och psykisk ohälsa

I programmet presenterar FDUV de åtgärder som krävs för att stödet ska utvecklas och förbättras vad gäller bastjänster och specialkunnande. Åtgärderna har anslutits till den kommande vårdreformen.
Flera nummer av Gemenskap och påverkan GP.

Delta i GP:s läsarundersökning – vinn presentkort!

Hjälp oss att utveckla vår tidning Gemenskap & påverkan.
Porträtt på Maltilda Hemnell och citatet Människovärdet sitter aldrig i en persons funktionsförmåga. Människovärdet sitter i hur vi möts och bemöter.

Att lyssna till en röst som inte talar

Under veckan för personer med tal- eller kommunikationssvårigheter reflekterar vår informatör Matilda Hemnell kring sina möten med personer som saknar ett talat språk.
Porträtt på Mikaela Björklund

FDUV:s Mikaela Björklund är Årets ordförande

Förbundsarenans pris delades ut för första gången i samband med Styrelsedagarna 2021.
Person med kommunikationsapparat.

Hur önskar personer med talsvårigheter att man kommunicerar med dem?

Veckan för personer med tal- och kommunikationssvårigheter firas 4–10.10.
Porträtt på Paulina Bäckström och citatet Jag vill tydliggöra för andra vad som är skillnaden mellan lönearbete och utlokaliserad arbetsverksamhet.

Vet du vad arbete med stöd är?

Projektassistent Paulina Bäckström har i sitt jobb på Steget vidare märkt att det för många är svårt att uppfatta skillnaden mellan lönearbete och utlokaliserad arbetsverksamhet. I vår blogg vill hon förtydliga skillnaden och berätta om möjligheten till arbete med stöd.
Porträtt på Anna-Lena Forsman.

Optima har samarbete i fokus då läroplikten utvidgas

Den utvidgade läroplikten trädde i kraft i höst. Vi har talat med Optimas rektor för lärande Anna-Lena Forsman för att höra hur yrkesinstitutet förberett sig inför reformen. Det är på Optima de flesta svenskspråkiga med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning får sin utbildning efter grundskolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.
Kille med Downs syndrom ser ledsen ut.

Nu finns material om kropp och hälsa i vår infobank

Vi har samlat information om bland annat kost och motion, rusmedel, sexualitet, psykisk ohälsa och åldrande.
Illustration över föräldrar som gör barnet redo för skola.

Den förlängda läropliktens ABC

Att börja skolan är ett stort steg för både barn och föräldrar. Det är naturligt att det nya skedet i livet väcker en rad frågor, särskilt om man har barn som behöver extra mycket stöd. För dem kan det bli aktuellt med förlängd läroplikt. Lärums pedagogiska handledare Nina Rosenblad svarar på de vanligaste frågorna om förlängd läroplikt. Artikeln ingår i GP 3/2021.
Pojke med Downs syndrom i en klätterställning.

Lennis nya närskola är till för alla

I nya Nedervetil skola inkluderas barn med intellektuell funktionsnedsättning. Deras behov har beaktats redan i planeringsskedet. Lenni Hansén är en av eleverna i resursklassen i den nya skolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
  Bli medlem    Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

     

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 43 42 360
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52
fduv.vasa@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

STEA-logo Med stöd av Veikkaus intäkter

Om webbplatsen