Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
illustration där personer jobbar bland djur i naturen.

Arbete bland djur och natur

160077048022.09.2020 kl. 13:28
Inom Soite kan personer med intellektuell funktionsnedsättning välja att delta i arbetsverksamhet på ett stall eller en fårfarm inom ramen för Green care-verksamhet. Även inom Kårkulla har man goda erfarenheter av naturbaserade metoder. Artikeln ingår i GP 3/2020.

Naturen har en välgörande effekt. Det är vetenskapligt bevisat många gånger om. Att vistas bland djur och natur sänker vår stressnivå, påverkar vårt humör och förbättrar även på andra sätt vårt fysiska, psykiska och sociala välbefinnande.

Förändringarna kan vara rent fysiologiska: När vi smeker ett djur utsöndras välbehagshormoner och personer med uppmärksamhetsproblematik kan få lättare att koncentrera sig efter att ha vistats i naturen.

Alla dessa fakta om naturens positiva inverkan ligger som grund för Green care, berättar Maarit Aho, projektsekreterare på föreningen Green Care Finland. Föreningen främjar utvecklingen av Green care-verksamhet och sprider goda exempel.

Green Care är till naturen kopplad verksamhet som upprätthåller och befrämjar välmående och livskvalitet. Den grundar sig på olika naturbaserade metoder som rid- eller trädgårdsterapi och kan utföras i olika slags miljöer: i skogen, i trädgården eller till exempel på en lantgård.

Green care som alternativ

Inom Mellersta Österbottens social- och hälsovårdskommun Soite pågår ett Green care-projekt som ett led i utvecklandet av arbetsverksamheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att stärka självbestämmandet har man funderat på alternativa verksamhetsformer.

– De som deltar i arbetsverksamhet ska själva kunna påverka innehållet i arbetsdagen, berättar Pirkko Kola, projektarbetare för Soites Green care-projekt Kehitysvammaiset osallisina Green care -palveluiden kehittämisessä osaksi päivä- ja työtoimintaa (ungefär Utvecklandet av Green care-tjänster till en del av dag- och arbetsverksamheten tillsammans med personer med intellektuell funktionsnedsättning).

Projektet är ett samarbete med yrkeshögskolan Centira och Karleby universitetscenter.

I och med projektet har hittills 32 personer valt att göra sin arbetsverksamhet på lantgårdar. Två stall och en fårfarm är med som serviceproducenter. Här får deltagarna mata och sköta djur eller göra trädgårds- och skogsarbete.

En viktig del av Green care-arbetsverksamheten är också att bara få njuta av naturen och djuren. Verksamheten kan även vara ett sätt att stöda personen att bli mer social eller aktiv. Att få övervinna sig själv och känna att man lyckas stärker självförtroendet.

Fördelarna märks i synnerhet här i stadsmiljön. Många bor i höghus och har inte en naturlig kontakt till naturen i övrigt.

Pirkko Kola berättar att arbetsuppgifterna och arbetsdagarnas längd skräddarsys enligt individens förmåga och intresse. Många började med att vara på lantgården bara några dagar i veckan, men har sedan valt att arbeta bland djur och natur alla arbetsdagar, och inte alls vid arbetscentralen.

– Kunderna har verkligen ivrigt kommit med i verksamheten.

Bra för kropp och knopp

Projektet är snart slut, men Green care är redan en integrerad del av Soites arbetsverksamhet. Deltagarna har uppskattat att arbetsuppgifterna är meningsfulla och ”riktiga”. Många trivs bland djuren. Flera har uppgett att deras fysiska kondition och balans har blivit bättre.

Många säger också att de sover bättre tack vare att de arbetar utomhus. Dessutom har deltagarna blivit modigare och fått en bättre självkänsla.

– Fördelarna märks i synnerhet här i stadsmiljön. Många bor i höghus och har inte en naturlig kontakt till naturen i övrigt, säger Pirkko Kola.

Responsen från serviceproducenterna, alltså lantgårdarna, har också varit god.

Även om arbetsverksamhet som ordnas på det här sättet kan vara lite dyrare, medför det inbesparingar på sikt.

– Till en början fanns det en del förutfattade meningar om hur det är att jobba med specialgrupper, men sedan har de varit positivt överraskade över hur bra det fungerat.

På Green care Finland berättar Maarit Aho att intresset för naturassisterad arbetsverksamhet ökar. För att verksamhetsformen ska få ett ännu större fotfäste, är det viktigt med positiva exempel som det från Soite.

– Även om arbetsverksamhet som ordnas på det här sättet kan vara lite dyrare, medför det inbesparingar på sikt tack vare de positiva effekterna på deltagarnas välmående.

Naturbaserad verksamhet inom Kårkulla

Inom Kårkulla samkommun har man ingen renodlad Green care-verksamhet men på vissa enheter fyller djur och natur en central funktion. I till exempel Utterbäck i östra Nyland har man ett stall.

– På sommaren har vi utöver hästarna får och höns. Det är givande för våra hyresgäster att vara delaktiga i skötseln av djuren och kunna plocka in ägg som våra hönor har värpt. Katten Lolan bor på vårt seniorhus Villa Nan och gillar att umgås med hyresgästerna, berättar Kerstin Hellroos, enhetschef på Utterbäck serviceenhet.

Här vistas de mycket ute i naturen, plockar bär och svamp och sköter om sitt växthus.

– Olika ansvarsuppgifter ger glädje och gör vardagen meningsfull.

Förutom att de som bor på Utterbäck har glädje av djuren och den omkringliggande naturen, så kommer många från Borgå till stallet för att sköta om hästarna som en del av arbetsverksamheten.

Det är väldigt avslappnande för många, man riktigt märker hur lugna de blir av att vara här.

Johanna Niklander har arbetat som handledare på stallet sedan hösten 2002. Hon berättar att det inte är helt lätt att hitta hästar som passar för den här typen av verksamhet, men att den shetlandsponny och den finnhäst de nu har är ”suveräna”.

–  De är lugna och tålmodiga och älskar sitt jobb.

Arbetsuppgifterna på stallet varierar från person till person, men det kan till exempel vara fråga om att bära vattenämbar eller att städa hagen.

–  Alla uppgifter är viktiga, och det ger så otroligt mycket för deras självkänsla.

Även Johanna Niklander vittnar om att arbetet bland djuren har en välgörande effekt.

–  Det är väldigt avslappnande för många, man riktigt märker hur lugna de blir av att vara här. Det gäller inte bara kontakten till hästen utan hela naturen. Många säger att de tycker att det är skönt när det är så lugnt, att de kan nolla tankarna här.

Också de som är väldigt oroliga när de kommer hit, blir lugna efter en tid.

– Det är som om man skulle trycka på en off-knapp.

Förutom naturen och djuren gör det fysiska arbetet gott. Johanna Niklander lyfter dessutom fram den sociala delen.

– Många klarar inte av att vara i större grupper, men den här lilla sammansvetsade gruppen passar dem bra.

Den naturbaserade verksamheten har helt enkelt väldigt många fördelar, slår hon fast.

Text: Matilda Hemnell
Illustration: Albert Pinilla

         

Vad är green care?

  • Green care är till naturen kopplad verksamhet som upprätthåller och befrämjar välmående och livskvalitet hos människan.
  • Green care indelas i grön kraft och grön omsorg.
  • Grön kraft handlar om tjänster inom arbetsvälbefinnande och andra tjänster inom välmående kopplade till hobbyer, fostran och rekreation. Tjänsteproducenten behöver inte ha utbildning inom social- och hälsovård.
  • Grön omsorg handlar om tjänster inom omsorg och rehabilitering. Tjänsteproducenten måste ha utbildning inom social- och hälsovård eller ha ett nära samarbete med utbildade aktörer inom branschen.
  • Grön omsorg kan till exempel handla om arbetsverksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
  • Inom Green care uppställs alltid individuella mål för klienten. De följs upp och handlar om klientens sociala, psykiska och fysiska välbefinnande. Konkreta mål kan vara till exempel att aktivera klienten, förbättra personens initiativförmåga, minska på hens stress eller öka personens sociala kontakter. 

Läs mera på Green Care Finlands webbplats

 

         

 

Catharina Stude står med armarna i kors i en lunchrestaurang.

Catharina jobbar med det hon älskar

En värdefull resurs, så betecknar arbetsgivaren Catharina Studes arbetsinsats. Catharina själv stortrivs med jobbet på lunchrestaurangen Täffä Lunch i Esbo. Hon hör till de få personer med funktionsnedsättning som har ett jobb på den öppna arbetsmarknaden.
Porträtt på Hannaleena Luoma och Fanny Ala-Heikkilä.

Med lönearbete som mål

Genom skräddarsytt, konkret och långvarigt stöd hjälper arbetstränare personer med funktionsnedsättning att hitta, få och behålla ett arbete med lön. Och det ger resultat: år 2019 hade nästan 200 helsingforsare en anställning tack vare stadens tjänst arbete med stöd.
Person med Downs syndrom arbetar i ett kök.

Centrala begrepp om arbete

Det är inte alltid lätt att veta skillnaden på arbetsverksamhet och arbete, eller skillnaden på ersättning och lön och hålla reda på alla svåra ord och begrepp som gäller arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Därför har vi här samlat centrala ord och begrepp.
Nalle Öhman uppvaktas av Lisbeth Hemgård i sitt hem.

Samspelets mästare

Det första Sigfrid Törnqvist-priset går till Nalle Öhman, mannen som på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med stora stödbehov och kommunikationssvårigheter. Nalle Öhman verkade som omsorgspräst 1990–2012. Artikeln ingår i GP 4/2020.
Mikael Lindholm utanför en gammal villa.

Från föräldrakretsar till människorättsorganisation

Förr ansåg man att samhället behöver skyddas från personer med intellektuell funktionsnedsättning. I dag är människosynen en helt annan och det finns ett servicesystem som den tidens familjer bara kunde drömma om. Den här utvecklingen finns nu dokumenterad i en bok om FDUV:s och DUV-rörelsens historia. Artikeln ingår i GP 3/2020.
Ung kvinna med Downs syndrom leder en häst.

Ridningen ger Ida nya färdigheter

Ida Sundelin trivs i naturen och har sedan ett år tillbaka haft ridning som hobby. Den nya hobbyn har inte bara botat hennes svåra djurfobi, den har dessutom utvecklat och stärkt många färdigheter som är viktiga ingredienser för ett fullgott vuxenliv. Artikeln ingår i GP 3/2020.
Simo Vehmas föreläser.

Blomstra som individer

Personer med grava intellektuella funktionsnedsättningar är utsatta för förvaringsmentalitet. Servicesystemet är dåligt på att identifiera deras styrkor och erbjuder dem få möjligheter att blomstra som individer, visar professor Simo Vehmas forskning.
Person med dator i famnen, från skärmen framgår att Steg för Stegs nätcafé med temat musik pågår.

När träffarna och stödet flyttade ut på nätet

När det inte längre var möjligt att träffas fysiskt på grund av coronaviruset fick Steg för Steg tänka om. Många med intellektuell funktionsnedsättning satt nu hemma utan normal sysselsättning och utan att träffa andra. Därför öppnade föreningen ett nätcafé – ett rum på nätet öppet för alla.
illustration över person som får hjälp vid videosamtal och utomhusvistelse.

En annorlunda vardag, men rätt bra trots allt

Inget ont som inte för något gott med sig, heter det. Det gäller också coronakrisen. När vardagen på boendeenheter sattes på ända togs nya verktyg och verksamhetsformer i bruk. Många av dem kommer att leva kvar också efter coronavåren. Vardagen har även sett annorlunda ut för anhöriga som nu fått hålla kontakt med sina barn via digitala verktyg.
tre personer och illustyrationer av coronaviruset

Så här har coronaviruset påverkat min vardag

Coronaviruset har påverkat personer med intellektuell funktionsnedsättning väldigt olika.
Händer som skålar i kaffekoppar samt mobiltelefoner.

Nätcaféer där anhöriga får prata av sig

När coronakrisen var ett faktum och vi på FDUV blev tvungna att ställa in kurser och träffar för familjer räckte det inte länge förrän vårt familjeteam körde igång med nätträffar för anhöriga till barn med funktionsnedsättning.
Man med hjälm och kvinna stretchar.

Motion ger styrka i vardagen

Alla kan motionerna och den vägen träna upp sin styrka. Men de som har en funktionsnedsättning och ett stort stödbehov behöver extra hjälp för att röra på sig. För Anja Niskanen-Leskinen är det en hjärtesak att inkludera motion i Robin Pinomaas vardag.
Paula Tilli och Svenny Kopp som föreläser.

De synliggör flickor med autism

Många flickor och kvinnor med autism får ingen diagnos eller får den väldigt sent och blir därmed utan det stöd de behöver. Förr trodde man till och med att flickor med en normal begåvning inte kan ha autism. Paula Tilli är ett levande exempel på att det inte stämmer. Hon exemplifierar också konsekvenserna av att inte få rätt stöd, och vilken enorm skillnad det kan göra att slutligen få en diagnos.
Mamma och barn med funktionsnedsättning och mormor i bakgrunden.

Med mormor som familjens styrka

Att få familjepusslet att gå ihop är en utmaning för många, även i familjer där det inte finns barn med särskilda behov. Fyrabarnsfamiljen Mats och Sofia Elenius har hjälp av både far- och morföräldrar, men främst av mormor som bor sex kilometer från familjens hem i Purmo.
Mänsklig robot.

Robotar kan göra oss mindre ensamma

Det finns många farhågor gällande robotik, men fördelarna är fler. Inom omsorgen kommer robotar att bli betydligt vanligare och det kan minska på ensamheten bland äldre och personer med funktionsnedsättning. Det anser i varje fall Cristina Andersson.
Porträtt på Mark Levengood och pärmarna av tre lättlästa muminböcker.

Mark Levengood om Mumin, lättläst och ensamhet

Mark Levengood har läst in lättlästa muminböcker. Fredrika Nyqvist fick en pratstund med Sveriges mest kända finlandssvensk, för många ”muminspråket” personifierad.
Två kvinnor lyssnar koncentrerat.

Ensamhet som förenar

Att ha ett barn med funktionsnedsättning kan få dig att känna dig ensam, att känna ett visst utanförskap. Men du kan också hitta ett sammanhang och en gemenskap som ger dig kraft.
Man sitter ensam vid ett bord intill ett fönster.

Ensamheten är värst

Upp till 400 000 finländare uppger att de känner sig ensamma, många av dem har en funktionsnedsättning. Roland Grankulla talar öppet om sin ensamhet, om sin längtan efter en riktig vän och en livskamrat.
Barn som gråter förtvivlat.

När orden saknas

Det här är en ärlig berättelse av en mamma. En berättelse om hennes kärlek till sin dotter och hennes kamp för att få vardagen att fungera. Meningarna består av citat ur en lång intervju. Av respekt för familjen saknas namnen och bilderna i artikeln är endast symboliska.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen