Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Ung kvinna med Downs syndrom leder en häst.

Ridningen ger Ida nya färdigheter

159999216013.09.2020 kl. 13:16
Ida Sundelin trivs i naturen och har sedan ett år tillbaka haft ridning som hobby. Den nya hobbyn har inte bara botat hennes svåra djurfobi, den har dessutom utvecklat och stärkt många färdigheter som är viktiga ingredienser för ett fullgott vuxenliv. Artikeln ingår i GP 3/2020.

– Hon simmar som en delfin och sitter på hästryggen som självaste Mannerheim.

Det säger Kalle Sundelin för att åskådliggöra att hans 30-åriga dotter Ida Sundelin är bra på allt som har med fysisk aktivitet och balans att göra.

Hon lärde sig simma som fyraåring och är en hejare på slalom – hon räds inte ens de svarta backarna! Dessutom cyklar hon mycket, både i sin näromgivning och till jobbet på arbetscentralen. En tid sportade hon rentav med att cykla omkring utan att hålla i styrstången.

Största vinsten är den psykiska biten, att hon har kommit över rädslan.

Så även om ridning är bra träning är det andra än de rent fysiska fördelarna som är viktiga för Ida. Förutom Downs syndrom har Ida autism och selektiv mutism.

– Största vinsten är den psykiska biten, att hon har kommit över rädslan, säger Kalle.

När Ida var liten hoppade en stor hund på henne. Det ledde inte bara till en rädsla för hundar utan till en allmän djurfobi.

Därför är det inget mindre än fantastiskt att hon nu stolt kan visa hur man får en häst att backa, hur man kan flytta på den genom att trycka bestämt med båda händerna mot dess sida eller hur man ska hålla handen då man matar den.

Ida berättar att hästarna var lite skrämmande i början, då hon för ett år sedan började rida på stallet Hubertus i Vasa. Det var främst hästarnas huvud – särskilt ögonen – och fötterna som hon var rädd för. Men numera kan hon modigt och med bestämda rörelser visa att det är hon som är ledaren. Minst en gång i veckan besöker hon stallet. Under coronavåren red hon i regel två gånger i veckan.

Från försiktig och blyg till modig och beslutsam

En viktig person när det kommer till Idas hästhobby är Sinikka Terenius-Heikkilä. Hon är Idas moster, psykolog och en van ryttare. Det är hon och ridskolans ägare Milla Routamaa som tillsammans jobbat med Ida och Pai, den snälla och känsliga ponnyn som Ida rider på.

– Pai och Ida är faktiskt likadana till sitt lynne. Båda är försiktiga och blyga, men inombords starka, säger Sinikka.

När hon ska berätta vilka alla färdigheter hästhobbyn utvecklat hos Ida blir listan lång. På stallet träffar Ida många människor vilket gör att hon utvecklas socialt. Hästar gör inte alltid som man vill så tillsammans med dem får man träna beslutsamhet. Hon får också träna koncentration, mod, självbestämmande och att följa komplicerade anvisningar med flera steg. På hästryggen tränar Ida även balans och kroppshållning.

Ida har tidigare haft svårt att uttrycka sin vilja och åsikt, men det har hon blivit klart bättre på sedan hon började rida. Det syns också i vardagen utanför stallet, intygar Kalle. Ida har också blivit bättre på att visa känslor.

– Det är fint att se hur hon som själv inte tycker om beröring smeker och talar till Pai, säger Sinikka.

Dessutom tycker Ida det är roligt att rida! Hon skrattar ofta och njuter av att få lyckas.

Sinikka förklarar att det är viktigt att ha rätt nivå, att lyssna in vad Ida vill och klarar av och att ständigt hitta nya utmaningar. Just nu övar de på att Ida ska våga ge morot till Pai från sin egen hand. Stegvis har de kommit till det här skedet där det inte är Sinikka som ger morotsbitarna Ida har med sig till Pai, och att de inte heller ger dem tillsammans. Kanske hon nästa gång kan ge moroten helt själv?

Mer än bara ridning

Kalle understryker att hobbyn handlar om mycket mer än om att bara rida. Skötseln av Pai är lika viktig.

När Ida kommer till stallet börjar hon med att ge hö till Pai, sedan ska ponnyn ryktas – i början stod Ida på en meters avstånd, nu står hon med näsan fast i ponnyn – och hovarna putsas. Benskydden ska på, liksom sadeln och betslet. Sedan är det dags att hoppa på hästryggen och väl där ser man hur hon slappnar av.

– Hon har haft en bra hållning från början, säger Kalle.

Många av sysslorna på stallet sköter Ida numera självständigt och att stöda Ida till ett mer självständigt liv är en av poängerna med hobbyn.

– Ida bestämmer själv om vi far till stallet eller inte. Hon får välja vad de ska göra, om de ska rida ute eller inne i manegen eller i skogen.

Ida kan inte riktigt säga om hon gillar mer att rida ute eller inomhus. På frågan svarar hon ”både och”.

En stor orsak till att det funkat med ridningen är att hon på stallet är så mycket ute i naturen.

Att hästhobbyn utförs i fin miljö mitt i naturen är ändå av betydelse.

– Ida trivs i naturen. Alla hennes hobbyer är sådana som man gör utomhus, så en stor orsak till att det funkat med ridningen är att hon på stallet är så mycket ute, säger Kalle.

Tillsammans har Kalle och Ida också byggt fyra fågelholkar som hängts upp på stallområdet. På mindre än ett dygn hade en fågel flyttat in i en av holkarna.

Skippa grupptänk – se individen!

Familjen Sundelin bekostar Idas hästhobby själv. De har ansökt om ridterapi som rehabilitering, men fått avslag. Det här är något som upprör Sinikka.

– Vi talar om livslångt lärande, varför talar vi inte också om livslångt upprätthållande av funktionsförmåga?

Enligt henne erbjuds personer med intellektuell funktionsnedsättning efter avslutad grundskola ingen rehabilitering utöver sådan som syftar till att stöda den fysiska funktionsförmågan. Däremot kan ridterapi nog beviljas personer med psykisk ohälsa eller rusmedelsproblematik.

Det som grämer henne alldeles särskilt är att man inte ser till individuella behov utan erbjuder grupplösningar. Det bottnar i stereotypier kring att till exempel alla med Downs syndrom är likadana: utåtriktade och kramgoa. Men Ida är inte sådan. På grund av sin sinnesöverkänslighet ogillar hon beröring och oljud.

– Ida är glad och lycklig, men hon trivs inte i grupp, säger Kalle.

Sinikka vädjar till beslutsfattare och serviceproducenter.

– Man får inte glömma de vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. ”Aina voi oppia”, man kan alltid lära sig, också i vuxen ålder och även om man har en intellektuell funktionsnedsättning.

Text: Matilda Hemnell
Foto: Ann-Britt Pada

Artikeln ingår i vår tidning Gemenskap & påverkan 3/2020 med temat natur

Catharina Stude står med armarna i kors i en lunchrestaurang.

Catharina jobbar med det hon älskar

En värdefull resurs, så betecknar arbetsgivaren Catharina Studes arbetsinsats. Catharina själv stortrivs med jobbet på lunchrestaurangen Täffä Lunch i Esbo. Hon hör till de få personer med funktionsnedsättning som har ett jobb på den öppna arbetsmarknaden.
Porträtt på Hannaleena Luoma och Fanny Ala-Heikkilä.

Med lönearbete som mål

Genom skräddarsytt, konkret och långvarigt stöd hjälper arbetstränare personer med funktionsnedsättning att hitta, få och behålla ett arbete med lön. Och det ger resultat: år 2019 hade nästan 200 helsingforsare en anställning tack vare stadens tjänst arbete med stöd.
Person med Downs syndrom arbetar i ett kök.

Centrala begrepp om arbete

Det är inte alltid lätt att veta skillnaden på arbetsverksamhet och arbete, eller skillnaden på ersättning och lön och hålla reda på alla svåra ord och begrepp som gäller arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Därför har vi här samlat centrala ord och begrepp.
Nalle Öhman uppvaktas av Lisbeth Hemgård i sitt hem.

Samspelets mästare

Det första Sigfrid Törnqvist-priset går till Nalle Öhman, mannen som på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med stora stödbehov och kommunikationssvårigheter. Nalle Öhman verkade som omsorgspräst 1990–2012. Artikeln ingår i GP 4/2020.
illustration där personer jobbar bland djur i naturen.

Arbete bland djur och natur

Inom Soite kan personer med intellektuell funktionsnedsättning välja att delta i arbetsverksamhet på ett stall eller en fårfarm inom ramen för Green care-verksamhet. Även inom Kårkulla har man goda erfarenheter av naturbaserade metoder. Artikeln ingår i GP 3/2020.
Mikael Lindholm utanför en gammal villa.

Från föräldrakretsar till människorättsorganisation

Förr ansåg man att samhället behöver skyddas från personer med intellektuell funktionsnedsättning. I dag är människosynen en helt annan och det finns ett servicesystem som den tidens familjer bara kunde drömma om. Den här utvecklingen finns nu dokumenterad i en bok om FDUV:s och DUV-rörelsens historia. Artikeln ingår i GP 3/2020.
Simo Vehmas föreläser.

Blomstra som individer

Personer med grava intellektuella funktionsnedsättningar är utsatta för förvaringsmentalitet. Servicesystemet är dåligt på att identifiera deras styrkor och erbjuder dem få möjligheter att blomstra som individer, visar professor Simo Vehmas forskning.
Person med dator i famnen, från skärmen framgår att Steg för Stegs nätcafé med temat musik pågår.

När träffarna och stödet flyttade ut på nätet

När det inte längre var möjligt att träffas fysiskt på grund av coronaviruset fick Steg för Steg tänka om. Många med intellektuell funktionsnedsättning satt nu hemma utan normal sysselsättning och utan att träffa andra. Därför öppnade föreningen ett nätcafé – ett rum på nätet öppet för alla.
illustration över person som får hjälp vid videosamtal och utomhusvistelse.

En annorlunda vardag, men rätt bra trots allt

Inget ont som inte för något gott med sig, heter det. Det gäller också coronakrisen. När vardagen på boendeenheter sattes på ända togs nya verktyg och verksamhetsformer i bruk. Många av dem kommer att leva kvar också efter coronavåren. Vardagen har även sett annorlunda ut för anhöriga som nu fått hålla kontakt med sina barn via digitala verktyg.
tre personer och illustyrationer av coronaviruset

Så här har coronaviruset påverkat min vardag

Coronaviruset har påverkat personer med intellektuell funktionsnedsättning väldigt olika.
Händer som skålar i kaffekoppar samt mobiltelefoner.

Nätcaféer där anhöriga får prata av sig

När coronakrisen var ett faktum och vi på FDUV blev tvungna att ställa in kurser och träffar för familjer räckte det inte länge förrän vårt familjeteam körde igång med nätträffar för anhöriga till barn med funktionsnedsättning.
Man med hjälm och kvinna stretchar.

Motion ger styrka i vardagen

Alla kan motionerna och den vägen träna upp sin styrka. Men de som har en funktionsnedsättning och ett stort stödbehov behöver extra hjälp för att röra på sig. För Anja Niskanen-Leskinen är det en hjärtesak att inkludera motion i Robin Pinomaas vardag.
Paula Tilli och Svenny Kopp som föreläser.

De synliggör flickor med autism

Många flickor och kvinnor med autism får ingen diagnos eller får den väldigt sent och blir därmed utan det stöd de behöver. Förr trodde man till och med att flickor med en normal begåvning inte kan ha autism. Paula Tilli är ett levande exempel på att det inte stämmer. Hon exemplifierar också konsekvenserna av att inte få rätt stöd, och vilken enorm skillnad det kan göra att slutligen få en diagnos.
Mamma och barn med funktionsnedsättning och mormor i bakgrunden.

Med mormor som familjens styrka

Att få familjepusslet att gå ihop är en utmaning för många, även i familjer där det inte finns barn med särskilda behov. Fyrabarnsfamiljen Mats och Sofia Elenius har hjälp av både far- och morföräldrar, men främst av mormor som bor sex kilometer från familjens hem i Purmo.
Mänsklig robot.

Robotar kan göra oss mindre ensamma

Det finns många farhågor gällande robotik, men fördelarna är fler. Inom omsorgen kommer robotar att bli betydligt vanligare och det kan minska på ensamheten bland äldre och personer med funktionsnedsättning. Det anser i varje fall Cristina Andersson.
Porträtt på Mark Levengood och pärmarna av tre lättlästa muminböcker.

Mark Levengood om Mumin, lättläst och ensamhet

Mark Levengood har läst in lättlästa muminböcker. Fredrika Nyqvist fick en pratstund med Sveriges mest kända finlandssvensk, för många ”muminspråket” personifierad.
Två kvinnor lyssnar koncentrerat.

Ensamhet som förenar

Att ha ett barn med funktionsnedsättning kan få dig att känna dig ensam, att känna ett visst utanförskap. Men du kan också hitta ett sammanhang och en gemenskap som ger dig kraft.
Man sitter ensam vid ett bord intill ett fönster.

Ensamheten är värst

Upp till 400 000 finländare uppger att de känner sig ensamma, många av dem har en funktionsnedsättning. Roland Grankulla talar öppet om sin ensamhet, om sin längtan efter en riktig vän och en livskamrat.
Barn som gråter förtvivlat.

När orden saknas

Det här är en ärlig berättelse av en mamma. En berättelse om hennes kärlek till sin dotter och hennes kamp för att få vardagen att fungera. Meningarna består av citat ur en lång intervju. Av respekt för familjen saknas namnen och bilderna i artikeln är endast symboliska.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen