Diskussionen om vårdbegränsningar i samband med coronakrisen skapar oro bland personer med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Vi organisationer som jobbar för personer med intellektuell funktionsnedsättning blir kontaktade av medlemmar som oroar sig över sin rätt att vid behov få intensivvård. Också anhöriga tar kontakt om sina barns vårdplaner där det finns inskrivet vårdbegränsningar. Det kan handla om förbud mot återupplivning eller att barnet inte ska omfattas av intensivvård.
Vi oroar oss för att dessa vårdbegränsningar i enstaka fall kan bygga på andra faktorer än personens hälsotillstånd.
Det har kommit till vår kännedom att det på sina håll görs upp planer för vårdbegränsningar på förhand till exempel för personer som bor i vissa boendeenheter. Vi oroar oss för att dessa vårdbegränsningar i enstaka fall kan bygga på andra faktorer än personens hälsotillstånd. I Finland finns det behov att klargöra vilken typ av vårdbegränsningar som över huvud taget kan göras och hur allmänt begränsningarna kan gälla vid olika vårdsituationer.
Den diskussion som förts i offentligheten har inte lindrat rädslan för att personer med funktionsnedsättning är i ojämlik position med andra om man tvingas göra val om vem som får intensivvård. I Helsingin Sanomat (16.4) kommenterar chefsöverläkare Mikko Pietilä att "personer med många sjukdomar och vars självständiga funktionsförmåga kraftigt är nedsatt ofta inte heller drar nytta av intensivvård" (vår översättning).
Men vad är ett gott liv? Det är stora frågor som blir på läkarnas ansvar att ta ställning till.
Andra kriterier som ofta används är hur många "goda levnadsår" personen har kvar och formuleringar om "människovärdigt liv".
Men vad är ett gott liv? Det är stora frågor som blir på läkarnas ansvar att ta ställning till.
Det är beklagligt att diskussionen om vårdbegränsningar blossat upp först nu då vi redan befinner oss i en kris. Lyckligtvis har riksdagens justitieombudsman nu tagit till behandling ett klagomål kring vårdbegränsning för en person med funktionsnedsättning. Det ligger i allas intresse – också i de beslutsfattande läkarnas intresse – att kriterierna för intensivvård är öppna och entydiga. Direktiven måste förtydligas så att vi kan skingra rädslor och så att alla kan lita på en jämlik behandling också under svåra tider.
Vi har bara ett liv och det är värdefullt för var och en av oss.
Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare, FDUV
Susanna Hintsala, chef för avdelningen för fullvärdigt medborgarskap, Kehitysvammaliitto
Risto Burman, verksamhetsledare, Kehitysvammaisten Tukiliitto
