Kårkullas planer
Kårkulla samkommun planerar två nya boende-enheter till huvudstadsregionen under de kommande åren. Utvecklare av boendeservice Susanne Tuure och samkommunens styrelseordförande Veronica Hertzberg svarade på publikens frågor om vilken tidtabell och i vilket skede av processen dessa två byggprojekt är.
Den ena enheten planeras till Elovägen, en tomt som redan ägs av Kårkulla och där det tidigare funnits en gruppbostad, men det behövs en planeändring för att få byggnadstillstånd för en större byggnad på tomten. Den andra enheten planeras i Vanda på Skruvgängsvägen, men tomtens lämplighet utreds ännu t.ex visavi bullernivån.
Helsingfors stads planer
Helsingfors stad kommer fortsättningsvis att erbjuda svenska boendetjänster som köptjänst och i samarbete med Kårkulla samkommun. Samarbetet intensifieras de kommande åren. Busholmens gruppbostad för 20 personer finns med i stadens dokument men ingen tomt finns ännu. År 2018 skulle byggandet komma igång (efter att tomten hittats). Helsingfors stad berättade också om möjligheter att bo i egen lägenhet i centrala Helsingfors. Här nämnde staden två alternativ: Busholmen och stödlägenheter i Lillhoplax. Stödlägenheterna i Lillhoplax ligger intill en finsk gruppbostad som har nattjour. Svenska servicen skulle dagtid fås från Landgränden. Enligt chefen för boende Kristiina Räihä kan 2–4 lägenheter allokeras i Lillhoplax för svenskspråkiga helsingforsare som har en utvecklingsstörning.
Helsingfors stads största projekt de senaste åren har varit att hitta nya hem åt helsingforsare som bott på institution. Helsingfors stads institution i Kyrkslätt ska läggas ner enligt riktlinjerna i statsrådets principbeslut om att avveckla alla institutioner i Finland innan år 2020. Helsingfors stad har under hösten 2015 kartlagt om det finns finskspråkiga helsingforsare som vill flytta bort från gruppbostad till en egen lägenhet. Hittills har cirka 20 personer anmält intresse.
En del av personerna flyttar till hyreslägenheter på Degerö i servicehuset Rudolf eller Jakobacka. Pilotprojektet enligt holländsk modell har nått nyhetströskeln eftersom tre studerande också har fått hyreslägenhet på Rudolf. Studerandena ska fungera som social kontakt till invånarna.
Stadens ledande socialarbetare Paula Rantonen redogjorde för stegen till att få boendeservice via staden. Helsingfors stad har en process som kallas för SAS, som står för redogörelse, utvärdering och placering.
Då ett behov av boendeplats uppstår är det viktigaste att ta kontakt med den egna socialarbetaren som gör upp en serviceplan och en SAS-bedömning. Efter det går en så kallad SAS-grupp igenom bedömningen och fattar beslut om att sätta sökanden i en boendekö.
Då en plats blir ledig, t.ex. i en hyreslägenhet, går SAS-gruppen igenom boendekön. Beroende på hur brådskande situationen är har man olika placering i boendekön. Gruppen bestämmer vem som får platsen och socialarbetaren har informeringsansvar. Sökanden får först bekanta sig med det som erbjuds och kan tacka ja eller nej. Ifall man tackar nej, fortsättar man i boendekön.
Nya modeller
FDUV jobbar för att personer med utvecklingsstörning skall få sådana tjänster som motsvarar deras behov och önskemål. Det behövs det nya bostäder, men frågan är hurdana och var dessa ska finnas. Vi har alla olika behov, bakgrund och resurser och därför är det också viktigt att man tar med brukare och anhöriga redan i planeringsskedet. Under de senaste åren har det utvecklats flera bra flexibla boendeexempel också i Finland till exempel social disponent, trapphusboende samt personlig assistans. De nya modellerna har visat sig vara både kostnadseffektiva och har också ökat möjligheterna till delaktighet och högre livskvalitet för invånarna. Så här i spartider är det därför ännu viktigare att noggrant utreda det verkliga behovet så att man kan rikta resurserna rätt och undvika kortsiktiga lösningar som blir dyra i längden. Ett hem är trots allt mer än bara väggar.