Sedan hösten 2022 har riksdagens utskott behandlat förslaget till ny funktionshinderlag. Lagförslaget behandlas fortfarande av utskotten i riksdagen och kan inte godkännas innan utskottsarbetet är slutfört.
Tiden börjar bli knapp, eftersom riksdagen avslutar sitt arbete i början av mars. Den andra april är det riksdagsval.
Grundlagsutskottet kräver korrigeringar
Under höstens lopp har social- och hälsovårdsutskottet behandlat förslaget och de har också hört sakkunniga. Även grundlagsutskottet har behandlat lagförslaget och de gav sitt utlåtande 12.1.2023. Enligt grundlagsutskottet måste lagförslaget korrigeras på flera punkter.
Grundlagsutskottet ansåg bland annat att lagförslaget innehåller otydliga skrivelser och att ålderbegräsningen samt bestämmelserna kring andningsförlamningspatienterna är problematiska. Dessutom lyfte de upp barnens ställning och deras rätt att bli hörda.
Läs grundlagsutskottets utlåtande
Regeringspartierna vill prioritera lagen
Eftersom riksdagens mandatperiod snart tar slut är det många som undrar om riksdagen hinner göra dessa korrigeringar och slutligen godkänna lagförslaget innan marsmånad. Riksdagen måste ta ställning till hur dessa korrigeringar ska genomföras och vilka resurser som krävs för det.
Ordföranden för riksdagens social- och hälsovårdsutskott Markus Lohi har meddelat att regeringspartierna har en gemensam vilja att försöka få funktionshinderlagen godkänd under den här valperioden trots att tiden är knapp. Social- och hälsovårdsutskottet har sagt att det kommer att prioritera lagen.
Läs en intervju med Markus Lohi i tidningen demokraatti
FDUV hoppas på en ny lag nu
FDUV hoppas att lagförslaget godkänns under denna riksdagsperiod och att de behövliga korrigeringarna görs med omsorg, trots tidspressen.
Det finns en risk att riksdagen inte hinner godkänna lagförslaget. I så fall måste nästa regering prioritera beredningen av en ny lag om funktionshinderservice så att riksdagen hinner godkänna den under nästa valperiod.
Vad handlar reformen av funktionshinderlagen om?
Arbetet med att förnya funktionshinderlagstiftningen har pågått i över 15 år. Reformen handlar om att sammanslå specialomsorgslagen från 1977 och handikappservicelagen från 1987 till en ny lag om funktionshinderservice.
En av de viktigaste förändringarna handlar om att den nya lagen ska utgå från individuella behov i stället för diagnos.
FDUV anser att lagstiftningen behöver förnyas så att den motsvarar dagens behov, en modern människosyn och FN:s funktionshinderkonvention.
I dag har personer med intellektuell funktionsnedsättning en egen lag (specialomsorgslagen) och därmed delvis ett separat servicesystem. Det är diskriminerande – alla funktionshindergrupper ska behandlas jämlikt. Dessutom kan det nya lagförslaget innebära att personer med intellektuell funktionsnedsättning omfattas av en bredare servicepalett.
Planen var att den nya lagen skulle träda i kraft 1.1.2023 samtidigt som vårdreformen, men eftersom riksdagen inte hunnit behandla lagen färdigt är det ännu oklart om och när den träder i kraft.
Text: Vanessa Westerlund
Foto: iStock