Nedan kan du läsa FDUV:s pressmeddelanden och ställningstaganden. Våra skriftliga utlåtanden på lagförslag och rapporter finns samlade på en separat sida.
FDUV har granskat utredningen om finlandssvensk funktionshinderservice som gjorts på uppdrag av Kårkulla med anledning av vårdreformen. FDUV anser att landskapen ska ha ansvar också för den svenskspråkiga servicen. Samtidigt bör lagen preciseras så att varje tvåspråkigt landskap ska garantera funktionshinderservice på svenska.
FDUV har startat ett nytt projekt Familjen i centrum med målet att stärka stödet till svenskspråkiga familjer som har barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning.
FDUV oroar sig för att de föreslagna ändringarna i klient- och patientavgifterna drabbar personer med intellektuell funktionsnedsättning oskäligt hårt.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning har egna resurser och ska bli hörda och vara delaktiga. Därför ville förbundet slippa det föråldrade namnet.
FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård kommenterar diskussionen kring det finlandssvenska vårdkonsortiet och funktionshinderservicen i en insändare publicerad i Hbl 14.2.2018.
FDUV säger ja till ökad valfrihet för personer med intellektuell funktionsnedsättning, men befarar att regeringens utkast till lag om valfrihet ökar marginaliseringen och äventyrar de svenska tjänsterna.
– Boendet för oss med utvecklingsstörning ska planeras på samma sätt som alla andras, säger Steg för Stegs ordförande Jonne Tallberg i ett pressmeddelande inför temaveckan.
Med anledning av diskussionen om FDUV:s namn och begrepp publicerar vi redan nu verksamhetsledare Lisbeth Hemgårds ledare, som ingår i nästa nummer av vår tidning Gula Pressen.
FDUV påminner om att Finland i all lagstiftning måste följa FN:s funktionshinderkonvention och trygga tillgången till tjänster också för svenskspråkiga med intellektuell funktionsnedsättning.
Familjer med barn med funktionsnedsättning är oerhört utsatta och många familjer har svårt att orka, skriver vår verksamhetsledare Lisbeth Hemgård i en insändare.
Också de som inte kan läsa eller är svaga läsare har rätt till läsning, skriver Lisbeth Hemgård och Johanna Rutenberg i en insändare publicerad i Hbl på internationella läskunnighetsdagen 8.9.