Vad vård- och landskapsreformen kommer att innebära för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning är fortfarande oklart. På FDUV befarar vi att det i framtiden kommer att bli svårare att få tjänster på svenska.
För närvarande är Kårkulla samkommun det enda specialomsorgsdistriktet som erbjuder tjänster på svenska, därtill finns det kommuner som erbjuder service i sin egen regi. Tjänsterna omfattar allt från rådgivning, handledning och rehabilitering till boende- och dagverksamhet. Att Kårkulla inte kan fortsätta som förr står klart, men hur servicen ska organiseras i stället är ännu öppet.
Kårkulla samkommun har gett JM Marcus Henricson i uppdrag att utreda olika lösningar för att trygga Kårkullas tjänster i framtiden. Det bästa alternativet enligt Henricson är att garantera svenskspråkig funktionshinderservice via en särlösning som innebär att ett landskap ges organiseringsansvar genom lag. SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson har i ett pressmeddelande understött tanken på en dylik särlösning.
Förslaget att skapa en särlösning för Svenskfinland låter tryggt och bra, men är inte helt oproblematiskt. Förslaget grundar sig på att samla alla svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning under samma tak och på det sättet garantera ett tillräckligt kundunderlag för att upprätthålla specialkunnande inom området.
Inom FDUV har vi granskat förslaget och kommer med följande kommentarer:
1. Personer med funktionsnedsättning är en heterogen grupp
I Svenskfinland finns det ca 45 000 personer med fysiska, psykiska, intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de har väldigt olika behov. Av dessa får ca 1300, främst personer med intellektuell funktionsnedsättning sina tjänster från Kårkulla samkommun. De flesta kan få tjänsterna i närsamhället men den stora risken är att de inte får det på svenska om tjänsterna inte garanteras i lag.
Inte heller personer med intellektuell funktionsnedsättning är någon homogen grupp som alltid behöver mycket stöd. Vår bedömning är att gruppen som behöver specialtjänster inte är så stor. Med specialtjänster förstås här insatser av expertis som inte finns i närsamhället och stöd i vardagen under dygnets alla timmar.
2. Funktionshinderservice på svenska måste garanteras utan att vi tummar på valfriheten
De finska specialomsorgsdistrikten kommer att läggas ner i enlighet med FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning – det är en av de centrala punkterna i den kommande funktionshinderlagen. Enligt modern människosyn ska personer med funktionsnedsättning erbjudas individuella tjänster i närsamhället.
Vi oroar oss för att vi i Svenskfinland bygger upp strukturer som tvingar människor att välja en viss tjänst samtidigt som övriga befolkningen får en större valfrihet. Om man inte är nöjd med tjänsterna, vart ska man då vända sig? Redan nu har vi många personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning som hamnat i kläm i brist på alternativ.
Vi anser att landskapen ska ges organiseringsansvar för tjänster för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att garantera de svenskspråkiga tjänsterna krävs dock ett förtydligande i lagen om ordnandet av social- och hälsovård. Vi föreslår en formulering om att funktionshinderservice på svenska ska garanteras i varje tvåspråkigt landskap.
3. Specialkunskapen bör bevaras
FDUV anser att det behövs ett svenskspråkigt kompetenscenter för funktionshinderservice. Vi behöver ett särskilt center som garanterar tjänster som förutsätter ett specialkunnande och som är svåra att upprätthålla i varje landskap på svenska. Kompetenscentret kunde ha specialenheter för undersökning, krisvård och rehabilitering samt ansvar för fortbildning av personal.
Centret kunde fungera områdesöverskridande mellan de tvåspråkiga landskapen. Verksamheten kunde arrangeras i bolagsform, till exempel som ett samägt bolag för de tvåspråkiga landskapen. Det gemensamma bolaget kunde köpa underleverantörstjänster från andra producenter.
Eventuellt kunde verksamheten breddas till att gälla också andra funktionshindergrupper än personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi ser att det finns behov av att garantera expertis på svenska inom bland annat följande områden:
- psykiatri kopplat till funktionshinderfrågor
- neuropsykiatri
- missbrukarvård
- funktionshindermedicin
- autismspektrumtillstånd
- stöd för kommunikation
- minnessjukdom
4. Specialomsorgen behöver utveckling och innovativa lösningar i närsamhället
Utöver specifikt expertkunnande anser FDUV att mycket av det stöd personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning behöver kan ordnas som närservice inom landskapen. Det gäller framför allt boendeservice och arbets- och dagverksamhet. Dessa tjänster kunde produceras inom landskapens affärsverk eller av privata företag, föreningar eller tredje sektorn. Denna modell öppnar även för svenskspråkiga att välja mellan olika producenter i landskapet. Att tjänsterna erbjuds nära, har en bra kvalitet och arrangeras flexibelt är oerhört viktigt för vår målgrupp.
FDUV anser att stödet för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning måste utvecklas i samma utsträckning som den finska omsorgen. Samhället förändras, tjänsterna utvecklas enligt de behov människor har. Vi ska inte stoppa den utvecklingen i Svenskfinland.
I den nya valfrihetslagstiftningen presenteras nya sätt att ordna stöd, som genom personlig budgetering. Till exempel kan dagverksamheten erbjudas som personlig assistans medan boendetjänsterna kan erbjuds av någon annan serviceproducent. Tjänsterna kommer med andra ord att anordnas på många olika sätt i framtiden. Det här välkomnar vi eftersom det innebär att självbestämmanderätten stärks. Samtidigt betyder det att serviceplaneringen får en ännu större betydelse.
Den som har organiseringsansvar (landskapen) har en central roll när det gäller serviceplanering. Det är viktigt att landskapen har god kännedom om de olika alternativ som finns på svenska. Varje tvåspråkigt landskap måste beakta de svenskspråkigas behov och alla svenskspråkiga tjänsteproducenter bör aktivt sprida information om sina tjänster. Här kommer FDUV att ha en viktig roll att sprida information om vilka behoven bland den svenskspråkiga befolkningen är.