Regeringens utkast till lag om valfrihet inom social- och hälsovården blev klart i slutet av oktober. För personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga kan valfrihet inom vården medföra möjligheter, men regeringens utkast till lag innebär också risker. Faller personer med intellektuell funktionsnedsättning utanför den grupp som kan få tillgång till personlig budget? Och hur ska de svenska tjänsterna tryggas?
I det nya förslaget till lag om valfrihet får finländarna välja sin egen social- och hälsocentral, privat eller offentlig. Landskapens affärsverk producerar de tjänster som inte fås vid social- och hälsocentralerna eller tandklinikerna, bland annat all socialservice och specialiserad sjukvård.
Landskapets affärsverk bedömer också kundens servicebehov och gör vid behov upp en kundplan. Kunden kan sedan med hjälp av kundsedel eller personlig budget välja att anlita olika serviceproducenter för att få de tjänster som finns i kundplanen.
Många av tjänsterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning ordnas i dag i grupp, och vi på FDUV tror att den personliga budgeten skulle hjälpa fler att få tjänster enligt de individuella behov de har.
Personlig budget – men för vem?
FDUV har länge arbetat för ökad valfrihet för personer med intellektuell funktionsnedsättning och har aktivt förespråkat nya stödformer som personlig budget. Många av tjänsterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning ordnas i dag i grupp, och vi på FDUV tror att den personliga budgeten skulle hjälpa fler att få tjänster enligt de individuella behov de har.
I lagförslaget står ändå att personlig budget kan erbjudas personer som har ett långvarigt och omfattande behov av hjälp och som antingen själva eller med stöd klarar av att planera och skaffa sina egna tjänster. Den senare formuleringen kan innebära att personer med intellektuell funktionsnedsättning inte får tillgång till personlig budget, och bör därför strykas.
Oro för svenska tjänster
För svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning kan valfrihet innebära att flera, mindre serviceproducenter börjar erbjuda tjänster för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det skulle innebära fler alternativ att välja mellan.
Men valfrihetsutkastet innehåller också risker. I paragraf 41 står det att landskapet i mån av möjlighet ska se till att service finns att tillgå på landskapens språk, vilket inte garanterar rätten att få service på svenska.
FDUV och de övriga förbunden inom SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionsnedsättning har föreslagit en samordnande och koordinerande mekanism för att trygga social- och hälsovårdstjänster för svenskspråkiga personer med funktionsnedsättning. Utan denna finns det en stor risk att tillgången till svenskspråkiga tjänster försämras då reformen träder i kraft år 2021.
Utkastet till valfrihet finns att läsa på www.regionreformen.fi. Utkastet är på remissrunda t.o.m. 15.12. Regeringspropositionen beräknas komma i mars 2018.