Bekanta dig med FDUV:s historia! I tidslinjen nedan kan du läsa om viktiga händelser och trender i samhället som påverkat FDUV och om utvecklingen inom förbundet.
Gå till
FDUV-ordföranden
|
||
Vi rekommenderar att du bekantar dig med tidslinjen på en stor skärm. Vi beklagar att orden inte avstavas korrekt i mobilen.
|
Årtal |
|
|
---|---|---|---|
Vårdanstalten Rinnehemmet grundas. |
1920- |
|
|
Personer med IF hålls undangömda, samhället ska skyddas från dem. Rasbiologiska tankar frodas. |
|
|
|
Sigfrid Törnqvist blir invald i Rinnehemmets styrelse. |
1950- |
Planer på att grunda en egen institution för svenskspråkiga med IF. |
|
|
1954 |
Samariterstiftelsen grundas, Sigfrid Törnqvist blir dess första ordförande. Rasbiologiska tankar får inte fotfäste i stiftelsen, i stället betonas den sociala miljön och pedagogikens betydelse. I de första stadgarna nämns “människovärde”. |
|
|
1955 |
Vårdhemmet Barnens By, den första svenskspråkiga institutionen, grundas i Borgå landskommun. |
|
Lagen om psykiskt efterblivna |
1958 |
Signe Hammarsten-Jansson vidtalas att göra ett emblem – en logotyp – som kunde användas av flera liknande organisationer. |
|
|
1959 |
En föräldrakrets startar i Helsingfors. Till en början med syfte att stöda Barnens By, men får senare en liknande roll som de andra föräldrakretsarna har. |
|
|
|
Årtal |
|
|
---|---|---|---|
Kårkulla vårdanstalt grundas. |
1960 |
Frågan om Samariterstiftelsen längre har en roll aktualiseras i och med grundandet av Kårkulla. Man kommer fram till att stiftelsen behövs, fokus läggs på att främja öppenvård och informationsspridning. |
|
|
1962 |
Samariterstiftelsen anställer en socialkurator på deltid. Det blir Mari-Ann Stormbom-Humalisto som reser runt i Svenskfinland och träffar familjer (senare blir hon anställd av DUV). |
|
|
1963 |
Lokala föräldrakretsar, alltså grupper för föräldrar till personer med IF, startas upp i Jakobstad, Gamlakarleby och Vasa. |
|
|
1965 |
Den riksomfattande föreningen DUV grundas. Antti Konschin blir föreningens första ordförande. Tidskriften Läka och Lära börjar utkomma som ett samarbete med Kårkulla (tills Kårkulla 1976 lämnar samarbetet för den egna tidskriften Omslaget). Föräldrakretsar startas upp i Åbo, Ekenäs, Borgå och på Åland. |
|
Kritik mot det långa avståndet till Kårkulla vårdanstalt i Pargas och initiativ om mer lokalt förankrad verksamhet. |
1960- |
Föräldrarna startar genom DUV daghem – en sorts dagverksamhet – för personer med IF: 1964 i Jakobstad, 1966 i Karlebynejden, 1967 på Åland, 1969 i Vörå och Helsingfors. Det här är den första serviceformen utanför institutionerna och möjliggör att barnen kan bo hemma utan att föräldrarna behöver bära hela ansvaret. Tankar om normaliseringsprincipen sprids. |
|
|
1968 |
Mikael Lindholm anställs som Samariterstiftelsens första verksamhetsledare. |
|
|
|
Årtal |
|
|
---|---|---|---|
Kårkullas regionala förvaltning byggs ut. |
1970- |
|
|
|
1971 |
Lokala DUV-föreningar grundas och den riksomfattande DUV-föreningen upplöses. De lokala DUV-föreningarna grundar förbundet FDUV med Hans Kietz som förbundets första ordförande. Man riktar in sig på information, kursverksamhet och rådgivning. Man ser att föräldrar har viktig sakkunskap som behövs inom omsorgen. FDUV börjar utbilda föräldrarådgivare – det vi i dag kallar familjestödjare – alltså anhöriga som kan stödja andra föräldrar. Ända in på 80-talet var detta banbrytande. Man börjar också bygga upp verksamhet för en aktiv fritid i samarbete med Samariterstiftelsen. |
|
Vammaisjärjestöjen Neuvottelukunta, som senare blir Handikappforum, grundas. |
1974 |
FDUV är med och grundar Samarbetsrådet för handikappfrågor i Svensk-Finland. |
|
|
1975 |
Samariterstiftelsen upplöses, verksamheten, tillgångarna och personalen övergår till FDUV. Mikael Lindholm blir FDUV:s verksamhetsledare till 2006. |
|
Lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (specialomsorgslagen) |
1977 |
FDUV startar boendeverksamhet i Helsingfors, ett försök att ordna boende i vanliga lägenheter. |
|
|
|
Årtal |
|
|
---|---|---|---|
|
1980- |
Frågor om skolinklusion och medbestämmande blir viktiga. Under 80-talet utökas personalstyrkan från tre till sju. Daghemsverksamheten avvecklas, redan tidigare har Kårkulla tagit över en del av verksamheten, det första (Tallbo) redan 1974. |
|
|
1980 |
FDUV får ett nytt större förbundskansli på Tölögatan som i slutet av 80-talet utvidgas till ett verksamhetscenter. |
|
Det internationella handikappåret utlyst av FN under devisen ”full delaktighet - full jämlikhet”. |
1981 |
Samarbetet med andra funktionshinderorganisationer stärks nationellt och i Svenskfinland. |
|
|
1982 |
FDUV grundar Finlands Svenska Omsorgsstiftelse, senare ändras stadgarna och stiftelsen får en självständig ställning. |
|
|
1983 |
Boendeverksamheten i Helsingfors övertas av Kårkulla. |
|
Grundskollagen som stärker rätten till utbildning (läroplikt) |
1985 |
FDUV startar projekt om medbestämmande och ordnar bland annat samtalsveckor där deltagarna får fundera över sin funktionsnedsättning och vad den betyder. Projektet blir ett förarbete till föreningen Steg för Steg. Institutionen Barnens By läggs ner, övertas av Kårkulla och blir Utterbäck, tillgångarna överförs till Omsorgsstiftelsen. |
|
Det riksomfattande handikapprådet VANE bildas. |
1986 |
FDUV är representerat i VANE tills SAMS grundas och tar över representationen. FDUV inleder utvecklingssamarbete tillsammans med vårt svenska systerförbund FUB, först genom att stödja en skola i Nairobi Mathare school som sedan utvecklas till Mathare special training center. |
|
Lagen om service och stöd på grund av handikapp (Handikappservicelagen) |
1987 |
|
|
|
|
Årtal |
|
|
---|---|---|---|
Yrkesträningsskolan i Nykarleby blir en del av det som i dag heter Optima. |
1990- |
FDUV ställer som en av de första krav på att omsorgslagen ska slopas, handikappservicelagen moderniseras och institutionerna läggas ner. Projektet En skola för alla om inklusion pågår. FDUV:s personal utökas till 14 personer. |
|
|
1991 |
Den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet (senare Lätta bladet) börjar utkomma i samarbete med Kehitysvammaliitto. Vasakansliet öppnar, ett år senare tillkommer en regional verksamhetsledartjänst. |
|
|
1994 |
Lärum grundas inom FDUV med Vasa som placeringsort. Redan på 70-talet har FDUV förmedlat vuxenstudiematerial i samarbete med Svenska vuxenskolan liksom lättläst material och litteratur. |
|
|
1995 |
FDUV är med och grundar den gemensamma boendestiftelsen ASPA service. Av de 13 grundarorganisationerna är FDUV den enda svenskspråkiga. |
|
|
1996 |
Steg för Steg, en riksomfattande förening av och med personer med IF, grundas och blir medlem i FDUV. Tua Öhling väljs till föreningens första ordförande. |
|
Stegvis avveckling av Kårkulla vårdhem och decentralisering av verksamheten (utbyggnad av boenden i närsamhället). |
1997 |
|
|
|
1998 |
Finlands Svenska Handikappförbund grundas av FDUV, Hörselförbundet och FSS med målet att driva gemensamma intressen. FSS går ur bara ett år senare och Hörselförbundet 2001. FDUV får nya utrymmen i Vasa på Handelsesplanaden. |
|
|
|
Årtal |
|
|
---|---|---|---|
Olika kommun- och servicestrukturreformer planeras. |
2000- |
Krav på att omsorgslagen och handikappservicelagen slås ihop och specialomsorgsdistrikten slopas i enlighet med FN:s funktionshinderkonvention. Diskussioner om förbundet ska jobba bara för personer med IF eller en bredare målgrupp och om förbundets namn. Planer på ett verksamhetscenter för flera handikappförbund. Förbundet har en personal på ca 20 personer. |
|
|
2000 |
Läka och Lära slutar utkomma då SOS Aktuellt startar som ett samarbete mellan de finlandssvenska funktionshinderorganisationerna. Utgivare är Finland Svenska Handikappförbund. Inom FDUV utkommer ett infoblad som kallas Gula Pressen. |
|
|
2001 |
Sensoteket grundas inom FDUV, verksamheten avvecklas senare när verksamhetsformen anammats av flera enheter. |
|
|
2002 |
LL-Center, som jobbar med och för lättläst, grundas inom FDUV. |
|
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antas och träder i kraft 2008. |
2006 |
|
|
|
2007 |
Lisbeth Hemgård blir FDUV:s verksamhetsledare till 2023. Förbundskansliet i Tölö förstörs av en brand i restaurang Kuu en våning under och tvingas flytta till Vilhelmbergsgatan i Sörnäs. |
|
Handikappservicelagen uppdateras. Kriterierna för personlig assistans förtydligas och serviceplaneringen förstärks. |
2008 |
Gula Pressen utvecklas till förbundets medlemstidning. FDUV inleder utvecklingssamarbete med vår kenyanska systerorganisation KAIH. |
|
|
2009 |
FDUV köper 49 % av Neurotalo och förbundskansliet flyttar till Vegahuset, Nordenskiöldsgatan 18. |
|
|
|
Årtal |
|
|
---|---|---|---|
Olika social- och hälsovårdsreformer planeras och en ny lag om funktionshinderservice bereds. |
2010- |
FDUV förespråkar modeller där service arrangeras i personernas närmiljö och stöder till ett så självständigt liv som möjligt. I och med att specialomsorgsdistrikten ska slopas kan Kårkulla inte heller fortsätta verka som förut. Frågor om delaktighet och självbestämmande blir viktiga. Förbundet har en personal på ca 25 personer. |
|
Boendeprogrammet KEHAS inleds med målet att ingen ska bo på institution efter 2020. |
2010 |
FDUV har under fyra år representant i styrgruppen för KEHAS-programmet. |
|
|
2012 |
SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder grundas med FDUV som ett av medlemsförbunden. |
|
|
2015 |
FDUV:s kansli i Vasa flyttar till Stora Långgatan 60. |
|
Finland ratificerar FN:s funktionshinderkonvention och omsorgslagens paragrafer om självbestämmande och tvångsåtgärder preciseras. VANE:s uppdrag förändras, blir nu den statliga samordningsmekanism som avses i konventionen med uppgift att främja det nationella genomförandet av konventionen. |
2016 |
FDUV påtalar att ändringarna i omsorgslagen ska vara en tillfällig lösning, det behövs en ny separat självbestämmandelag. |
|
|
2018 |
FDUV slutar använda namnet Förbundet De Utvecklingsstördas Väl och börjar tala om personer med intellektuell funktionsnedsättning. Gula Pressen byter namn till Gemenskap och påverkan GP. |
|
Förslaget till social- och hälsovårdsreform (landskapsreformen) faller och Sipiläs regering avgår, det innebär också att förslaget till ny lag om funktionhinderservice förfaller. |
2019 |
|
|
|
|
Årtal |
|
|
---|---|---|---|
Coronapandemin |
2020 |
En stor del av verksamheten ställs in eller ordnas digitalt. Sigfrid Törnqvist-priset instiftas och ska delas ut vart tredje år. Det första priset går till tidigare omsorgsprästen Nalle Öhman. SOS Aktuellt övergår till SAMS och byter namn till Funktionsrätt i samarbete – FUNK. |
|
Social- och hälsovårdsreformen godkänns. |
2021 |
|
|
Kårkulla samkommun upplöses och verksamheten övergår till de tvåspråkiga välfärdsområdena. En ny lag om funktionshinderservice som är en sammanslagning av specialomsorgslagen och handikappservicelagen godkänns, men skjuts fram och ska träda i kraft först 1.1.2025. |
2023 |
Annette Tallberg-Haahtela anställs som verksamhetsledare för FDUV. Sigfrid Törnqvist-priset går till tidigare rektorn för Optimas krävande särskilt stöd Sixten Snellman. Vi väntar fortfarande på att beredningen av en ny självbestämmandelag ska komma i gång ordentligt. |
|
Riksdagen godkänner en justering av funktionshinderlagens tillämpningsområde. |
2024 |
FDUV firar 70-årsjubileum. Lärums finansiering i vågskålen, men vi lyckas trygga den. |