Vård- och omsorgsservice i framtiden

Det är många, stora, strukturella förändringar på gång som kommer att påverka servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Social- och hälsovårdsreformen, med de nya välfärdsområdena och den nya funktionshinderservicelagen som träder i kraft i oktober 2023, kommer att påverka servicen för svenskspråkiga i framtiden. Ännu känner vi inte till exakt på vilka sätt. Här presenterar vi vad vi vet i dag och vad vi hoppas på. Vi strävar efter att uppdatera sidan an efter att ny information tillkommer.

Vi anser att de tvåspråkiga välfärdsområdenas förutsättningar att erbjuda service på svenska är väldigt olika. Vissa områden kommer att kunna ta ansvar för en stor del av de svenskspråkiga tjänsterna, medan andra välfärdsområden har stora svårigheter med att klara av det. Många frågar sig hur ska vi kunna garantera specialkunnande på svenska i alla välfärdsområden?

Gå till

Bakgrundsinfo om vårdreformen
Beredningen i välfärdsområdena
FDUV:s vision för vård-och omsorgsservicen
Välfärdsområdenas roll och ansvar

Bakgrundsinfo om vårdreformen

I juni 2021 godkände riksdagen en lag om ordnande av social- och hälsovården. Det innebär bland annat att servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning i framtiden ordnas via 21 välfärdsområden. Av dessa 21 välfärdsområden är åtta tvåspråkiga, inklusive Helsingfors stad.

Kårkulla samkommun upphör att existera som samkommun, men tjänsterna som de i dag erbjuder ska i framtiden garanteras av de kommande välfärdsområdena. I lagen bestäms också att vissa tjänster behöver centraliseras, såsom

experttjänster, där det krävs en särskild expertis
tjänster som blir för dyra att upprätthålla i alla regioner.

Enligt lagen ska experttjänsterna koordineras via Egentliga Finlands välfärdsområde som Kårkullas nuvarande expert- och utvecklingscenter (EUC) i Pargas kommer att bli en del av.

Samarbetsavtal med andra områden

Alla tvåspråkiga välfärdsområden kommer inte att kunna erbjuda bastjänster, såsom boende- eller dagverksamhet på svenska, i sitt eget välfärdsområde, men de kan komma överens om att köpa tjänster, till exempel av grannområdet. Detta kommer att ske via samarbetsavtal mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena.

I Kårkulla samkommuns strategi betonas det att då det gäller specialkunnande, såsom till exempel krävande rehabilitering eller krisvård, ska avtalen primärt ingås med Egentliga Finlands välfärdsområde, eftersom de kan erbjuda särskild expertis.

Både Egentliga Finland välfärdsområde och Västra Nyland välfärdsområde har ett särskilt ansvar då det gäller svenskspråkig service. Egentliga Finlands välfärdsområde har ett koordineringsansvar då det gäller svenskspråkig service när igen Västra Nylands välfärdsområde har ett särskilt ansvar för kunskapsutveckling av svenskspråkig service.

De tvåspråkiga välfärdsområdena

Karta över de tvåspråkiga välfärdsområdena är Mellersta Österbotten, Österbotten, Egentliga Finland, Västra Nyland, Helsingfors, Vanda-Kervo, Östra Nyland och Kymmenedalen. Tillbaka upp

Beredningen i välfärdsområdena

Utgångspunkten i reformen är att servicen ska erbjudas i närområdet, men vissa svenskspråkiga tjänster ska centraliseras. Beredningen av den nya servicestrukturen för specialomsorgen framskrider i olika takt i olika välfärdsområden och har främst klarlagts av tjänstemän.

De slutgiltiga besluten kring servicestrukturen fattas av välfärdsområdesfullmäktige som är det högsta beslutsfattande organet i ett välfärdsområde. Just nu diskuterar de lokala beredningsgrupperna vilka tjänster som ska erbjudas i närsamhället och vilka tjänster som ska centraliseras.

Nyland

Av de tvåspråkiga välfärdsområdena har Nyland kommit ganska långt i beredningen av den svenskspråkiga servicen för personer med intellektuell funktionsnedsättning. I beredningsprojektet KEPA Nyland samarbetar samtliga nyländska välfärdsområden, Helsingfors stad, Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS, Kårkulla samkommun och FDUV.

Egentliga Finland och Österbotten

Både Egentliga Finlands välfärdsområde och Österbottens välfärdsområde har precis kommit i gång med arbetet med att bygga upp strukturerna för specialomsorgen och är därför inte lika långt i beredningen som Nyland.

Tillbaka upp

FDUV:s vision för vård- och omsorgsservicen

FDUV är aktivt med och påverkar beredningen av framtidens servicenät i Nyland, Egentliga Finland och Österbotten. Vi har gett förslag om vilken service som borde arrangeras via välfärdsområdena och vilken service som borde centraliseras och därmed organiseras via Egentliga Finlands välfärdsområde där nuvarande Kårkullas expert- och utvecklingscenter (EUC) finns.

Vår vision baserar sig på våra medlemmars synpunkter på hur vården och omsorgen fungerar idag och hur den borde fungera i framtiden.

Bastjänster borde erbjudas av välfärdsområdet

Bastjänster behöver finnas nära servicetagaren, familjen och erbjudas i första hand av välfärdsområdet. Kunnande om servicetagarens näromgivning och förståelse för personens hela livssituation behövs i välfärdsområdet. Bastjänsterna kan också köpas (det vill säga avtalas med grannområdet) om välfärdsområdet inte klarar av att erbjuda det på svenska. Enligt FDUV är bastjänster:

Bedömning av servicebehovet, uppgörande av serviceplan och det stöd som behövs för att göra planen. Välfärdsområdet behöver kunskap om det svenska serviceutbudet i regionen
Pedagogisk- och autismhandledning
Grundläggande omsorgsmedicin som exempelvis kan erbjudas av hälsovårdare. Exempelvis, grundhälsovård, dieter, epilepsi, grundläggande medicinskt kunnande som relaterar till personer med intellektuell funktionsnedsättning
Stöd för kommunikation. Det finns i dag flera producenter som erbjuder tjänster i Svenskfinland
Samtalsstöd (psykolog, coach). Det kan finnas flera producenter.
Fysioterapi, ergoterapi och eventuella andra terapier
Boende. (korttid, permanentboende, flyttförberedelse)
Dag- och arbetsverksamhet
Arbetslivsträning för personer för intellektuell funktionsnedsättning.
Baskunskap om livets olika skeden hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och kunskap om brytningsskeden
Baskunskap om självbestämmande, bemötande, lågaffektivt bemötande med mera
Rådgivning kring hjälpmedel.
Stöd till familjen

Experttjänster

Experttjänster är tjänster som välfärdsområdena behöver avtala om och som kan därför centraliseras eller ingå som köptjänst. Enligt FDUV är experttjänster:

Specialiserad medicinsk vård till exempel psykiatri, neurologi, demens, krävande vikthälsa
Talterapibedömningar, psykologbedömningar
MAPA och Avekki, kunskap (och fortbildning) om bemötande av problemskapande och utåtagerande beteende.
Specialkunnande kring sexualitet, konsultationer och handledning (till personal)
Konsultationer och utbildning kring stresshantering, sömn, psykisk ohälsa, självdestruktivitet
Konsultationer kring autism och lågaffektivtbemötande
Kris-, undersöknings- och habiliteringstjänster
Specialomsorger oberoende av personens vilja samt rättspsykiatrisk vård av personer med intellektuell funktionsnedsättning
Krävande boendetjänster. Det behövs mobila tjänster för att stöda de som har behov av krävande tjänster inom boenden.
Stöd till familjer i behov av krävande stöd
Konsultation kring småbarnspedagogik för barn med intellektuell funktionsnedsättning.

FDUV:s ställningstaganden om vårdreformen

Här samlar vi våra aktuella ställningstaganden om vårdreformen (det senaste överst).

Kontakta våra påverkare:

Annette Tallberg-Haahtela, verksamhetsledare
annette.tallberg-haahtela@fduv.fi
040 848 93 00
Följ Annette på X (tidigare Twitter):
@AnnetteTallberg

Vanessa Westerlund, sakkunnig inom påverkansarbete
vanessa.westerlund@fduv.fi
040 674 72 47
Följ Vanessa på X (tidigare Twitter):
@VaneWesterlund

Tillbaka upp

Välfärdsområdenas ansvar och roll

Välfärdsområdenas social- och hälsovårdscentraler kommer att ha ett myndighetsansvar då det gäller att göra upp serviceplaner för enskilda personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att socialcentralernas personal ska kunna göra upp en serviceplan tillsammans med personen och familjen behöver de stöd och information om tjänsteutbudet på svenska.

Välfärdsområdet bör också ha personal som kan betjäna på svenska och kan vid behov anlita utomstående serviceproducenter för utredningar och bedömningar. Men det slutliga beslutet om hur servicen ordnas måste göras av välfärdsområdet tillsammans med omsorgstagaren.

Samarbete nyckeln till service på svenska

För att kunna utveckla den svenskspråkiga omsorgsverksamheten krävs det ett kontinuerligt samarbete med det finskspråkiga fältet. Vi kan garantera svenskspråkiga tjänster genom att skapa svenskspråkiga enheter. Men vi får inte isolera oss i relation till kunskapsutveckling. Det finns en risk för att vi inte kan utveckla verksamheten i enlighet med den kunskap som samlas nationellt och internationellt om det bildas vattentäta skott mellan den svenska utvecklingsverksamheten och det övriga utvecklingsarbetet inom funktionshindersektorn i landet.

Samarbetsavtalens innehåll spelar därför en central roll för att servicen på svenska för personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna tryggas. Då strukturen för servicen på svenska planeras ska flera aktörer i Svenskfinland beaktas, också Folkhälsan och flera små privata aktörer erbjuder tjänster på svenska.

Inom de enskilda, tvåspråkiga välfärdsområdena måste det finnas tillräcklig kunskap om de svenskspråkiga invånarnas behov och därtill kännedom om vilka producenter som erbjuder service på svenska för att servicen ska kunna planeras på bästa sätt. Att bygga upp ett gemensamt flerproducentnätverk kunde underlätta arbetet i de enskilda välfärdsområdena.

En grundläggande önskan från FDUV:s medlemmar är att servicen ska finnas nära. För att det ska kunna förverkligas måste det finnas tillräckligt med svenskspråkig personal i alla tvåspråkiga välfärdsområden.