1. Den nya lagen om funktionshinderservice får inte rivas upp!
Förra riksdagen godkände enhälligt en ny lag om funktionshinderservice. I oktober ska lagen träda i kraft. Den är inte perfekt, men stärker självbestämmandet och breddar servicepaletten för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Bästa sättet att säkerställa att lagens syfte förverkligas är att göra upp en tydlig uppföljningsmekanism och reservera tillräckliga resurser för den.
2. För att utveckla flexibla boendelösningar behövs ett nytt KEHAS-program
Mångsidiga boendelösningar för personer med funktionsnedsättning bör utvecklas med beaktande av kraven i FN:s funktionshinderkonvention. Permanent boende på institution måste läggas ned och det behövs flexibla lösningar som möjliggör individuellt boende. Arbetet som gjordes inom boendeprogrammet KEHAS behöver därför få en fortsättning.
3. Välfärdsområdena bör tryggas tillräckliga resurser
Funktionshinderservicens flytt till välfärdsområdena har inte gått smärtfritt. Det har blivit klart svårare att hitta rätt inom servicesystemet. Välfärdsområdena bör garanteras tillräcklig finansiering så att servicetagarna får sin lagstadgade service, också på svenska.
4. Utbildning i närsamhället förutsätter tillräckliga insatser i skolan
Finland bör hålla fast vid principen om skolinklusion i enlighet med FN:s funktionshinderkonvention och garantera trestegsstödet tillräckliga resurser. Vidare bör yrkesutbildningen för personer med intellektuell funktionsnedsättning utvecklas. Det ska finnas större valmöjligheter i utbudet och möjlighet att studera i sitt närsamhälle.
5. Förbättra arbetsmöjligheterna för personer med funktionsnedsättning
Arbetet för att stärka partiellt arbetsföras sysselsättning behöver fortsätta. Många med intellektuell funktionsnedsättning vill och kan arbeta på den öppna arbetsmarknaden om de får rätt stöd. Rätten till arbetsträning måste tryggas. Dessutom bör Finland gå inför en linjär pensionsmodell så att man lättare kan kombinera pension och lönearbete.
6. Socialskyddet ska trygga en skälig levnadsnivå
Familjer som har barn med funktionsnedsättning drabbas ofta ekonomiskt. Dessutom har vuxna med intellektuell funktionsnedsättning ofta mycket små inkomster. För många räcker pension och övriga bidrag nätt och jämnt till att betala räkningar, hyra och mediciner. Finlands grundtrygghetssystem behöver förnyas så att personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer garanteras en skälig levnadsnivå.
7. Tredje sektorns finansiering bör tryggas
Tredje sektorns verksamhetsförutsättningar bör tryggas på sikt på ett sådant sätt att dess oberoende inte äventyras. Understödet till civilsamhället är en investering för välmående, delaktighet och demokrati.
För mera information:
Lisbeth Hemgård
lisbeth.hemgard@fduv.fi
040 526 43 69