Vi har träffat Pia Björklund och Maria Wallén. De berättar om sina erfarenheter kring attityder och bemötande.
Pia bor i Vasa och jobbar på Lidl. Maria bor i Smedsby och jobbar på arbetscentralen Kvadria.
Pia och Maria är vänner. De funderar en kort stund på frågan hur länge de har känt varandra.
– Ojsan, säger Pia medan Maria berättar att de lärde känna varandra i skolan.
Både Pia och Maria har en intellektuell funktionsnedsättning, men är det något de tänker på?
– Jag vet inte, säger Pia.
– Kanske ibland men inte hela tiden, säger Maria.
Tänker andra på att ni har en intellektuell funktionsnedsättning?
– Det är inte så mycket att tänka på egentligen. Det är insidan som räknas, svarar Maria och Pia håller med.
Har ni behandlats annorlunda på grund av er funktionsnedsättning?
– Vi kommer inte på något exempel, svarar Pia och Maria.
Men efter en stund berättar Maria att hon behandlades annorlunda i skolan. Då blev hon retad.
Maria berättar också ett annat exempel. Det handlar om när Maria för länge sen var på ett ställe på grund av att hon mådde dåligt.
Då hon där skulle berätta till personalen hur hon mådde var hon rädd att de inte skulle ta henne på allvar.
Hur känns det när någon bemöter en annan människa på ett dåligt sätt?
– Jag försöker glömma det och inte lyssna så mycket på andra. Jag kan också tänka själv, säger Maria.
Maria kan ändå ibland känna att livet är orättvist.
– Som handikappad kan man kanske inte ha ett likadant liv som normala människor, och det känns orättvist, säger Maria.
Hon nämner till exempel ett eget hem eller en egen familj.
Men Pia tycker hon har ett bra liv trots sin funktionsnedsättning.
– Jag har ett jättebra liv, säger Pia.
Vad skulle ni säga till en person som gör skillnad på folk och folk eller beter sig orättvist?
– Att de inte ska göra så, säger Maria.
Vad är då ett bra bemötande?
– Man ska acceptera och bry sig om andra. Man ska se själva personen och inte funktionsnedsättningen, säger Maria.
Text: Erika Backman och Matilda Hemnell
Foto: Erika Backman
