Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Porträtt på Frank och citatet Det blir en upprättelse för dem som utsatts och en uppmaning till framtida generationer att inte göra om historiens misstag.

Be om ursäkt för övergreppen, Finland!

166376058021.09.2022 kl. 14:43
Steg för Stegs koordinator Frank Lundgren skriver i vår blogg om de övergrepp som gjorts och görs mot personer med funktionsnedsättning och andra minoriteter och efterlyser en statlig ursäkt.

Denna sommar, liksom tidigare somrar, har Steg för Steg och våra medlemmar deltagit på Prideparader runt om i landet. För oss är det en självklarhet att stöda Prides budskap om allas rätt till kärlek, om jämlikhet och om lika rättigheter för sexuella- och könsminoriteter.

Det handlar om att vi vill visa vårt stöd för en grupp som – både historiskt och i nutid – utsatts för diskriminering, förtryck, negativa attityder och fördomar. Personer med funktionsnedsättning har själva erfarenheter av just det. Samtidigt vill vi visa att det inom funktionsrättsrörelsen finns utrymme för sexuella minoriteter och könsminoriteter. Du kan till exempel vara både funkis och queer och det är okej.

Tillsammans mot förtryck

Sociala rörelser måste samarbeta utanför sin egen grupp för att bygga bredare koalitioner som arbetar mot förtyck, på så sätt blir den egna gruppen också starkare. Vi lär oss av varandra och tillsammans har vi en större inverkan på samhället.

Pride är ett bra exempel på ett samarbete som kan ena olika grupper med liknande former av erfarenheter. För funktionsrättsrörelsen bör det vara lika självklart att vara emot rasism, sexism och homofobi, som det för HBTQIA-rörelsen bör vara självklart att vara emot funkofobi.

Liksom sexuella minoriteter diskriminerats och förtryckts genom historien har personer med funktionsnedsättning blivit förhindrade att leva ut sin sexualitet och utsatts för tvångssteriliseringar genom historien.

Genom att delta i Pride önskar Steg för Steg och flera andra deltagare med funktionsnedsättning att bredda kampen om allas rätt att få uttrycka sin sexualitet till att innefatta flera grupper som anses bryta mot samhällets normer. Liksom sexuella minoriteter diskriminerats och förtryckts genom historien – och transpersoner än i dag tvingas till sterilisering för att genomgå en könskorrigerande behandling –, har personer med funktionsnedsättning blivit förhindrade att leva ut sin sexualitet och utsatts för tvångssteriliseringar genom historien.

Från tvångssterilisering till kontroll

Ända till år 1969 var det lagligt att tvångssterilisera personer som man inte ville att skulle föra sin arvsmassa vidare. Tvångssteriliseringarna var ofta kopplade till något som kallades negativ eugenik, alltså idén om att styra ärftliga egenskaper genom att förhindra vissa oönskade grupper att reproducera sig. Tvångssteriliseringarna kunde basera sig på rasism (tänk romer!) eller på funkofobi (tänk personer med funktionsnedsättning, främst personer med intellektuell funktionsnedsättning eller döva!).

Idén om negativ eugenik hänger i viss mån kvar i dag, men inte genom att frånta människor deras rätt att skaffa barn, utan genom att förhindra att vissa barn föds. Genom fosterdiagnostik och screening kan man ta reda på olika oönskade egenskaper hos fostret, som till exempel Downs syndrom.

Viljan att styra personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet är fortfarande stor, men i stället för fysiska ingrepp sker det genom kontroll, manipulation och kravställande. 

Även efter att lagen som möjliggjorde tvångssteriliseringar togs ur bruk har flera blivit pressade eller tvingade till att sterilisera sig för att få ingå äktenskap eller för att få bo tillsammans. Präster kunde vägra att viga ett dövt par, domstolar kunde kräva sterilisering som krav för villkorlig frigivning (vilket främst riktades mot romska kvinnor), läkare kunde pressa socialt utsatta flerbarnsmammor och så vidare.

I dag finns ingen fysisk tvångssterilisering av personer med funktionsnedsättning kvar, men många pressas till medicinska ingrepp eller till att ta preventivmedel. Viljan att styra personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet är fortfarande stor, men i stället för fysiska ingrepp sker det genom kontroll, manipulation och kravställande. 

Förtrycket mot personer med intellektuella funktionsnedsättningar har ändrats genom historien.

Boendepersonal, assistenter och anhöriga kan säga saker som ”inte ska du väl sova över hos din pojkvän i helgen” eller ”är det okej att vi lämnar din dörr öppen till det allmänna utrymmet utanför”.

Förtrycket mot personer med intellektuella funktionsnedsättningar har ändrats genom historien. Om samhällets maktutövning och förtryck tidigare var direkt och brutalt, är det i dag mer ”manipulativt” och kontrollerande.  Du ska inte bara låta bli att skaffa barn, du ska själv förstå att du som person inte är lämpad att skaffa barn och acceptera det faktumet.

Frågan är förstås inte svartvit eller lätt, men det är viktigt att vara uppmärksam på hur självbestämmanderätten respekteras.

I stället för att utgå från att en person med funktionsnedsättning i alla lägen inte kan skaffa barn och styra dem till samhällets förväntningar på dem, bör det finnas stöd i att fatta egna beslut. Det behövs mer anpassad information och hjälp. Många elever med särskilda behov har inte fått samma sexualundervisning i skolan som andra, än mindre information som skulle utgå från deras egna behov. I stället för att stirra sig blind på en människas begränsningar bör man fundera vilka hjälpmedel och vilket stöd en person kan behöva för att vara en bra förälder.

Finska staten bör be om ursäkt

Genom historien har personer med funktionsnedsättningar över lag, och personer med intellektuella funktionsnedsättningar i synnerhet, utsatts för fruktansvärda övergrepp. Överfulla institutioner, våld, tvångsisolering, samhälleliga experiment och tidigare nämnda tvångssteriliseringar är exempel på övergrepp som begåtts. Än i dag kan vi höra rapporter om vanvård och övergrepp, bland annat det uppmärksammade fallet i Tavastehus där en pojke tejpats fast i en stol som uppmärksammades av tv-programmet MOT (länk på finska).

FDUV:s systerförening FUB i Sverige kräver att svenska staten ska be personer med intellektuell funktionsnedsättning om ursäkt, bland annat för de övergrepp som gruppen utsatts för på institutioner. I Sverige har till exempel kariesexperimentet där de boende på en institution dagligen serverades seg kola som förstörde deras tänder fått mycket uppmärksamhet.

En statlig ursäkt blir en upprättelse för dem som utsatts och en uppmaning till framtida generationer att inte göra om historiens misstag.

Finska staten bör be personer med intellektuella funktionsnedsättningar om ursäkt, avskaffa alla fortfarande verksamma institutioner, stärka övervakningsmyndigheternas möjlighet att upptäcka vanvård och införa en minnesplats över tvångsinstitutionaliseringens och tvångssteriliseringens offer.

För många som utsatts för övergrepp är en ursäkt kanske inte till en så stor hjälp, men en ursäkt är ändå ett erkännande och ett steg på rätt väg: att man visar att man vet att man gjort fel. Det blir en upprättelse för dem som utsatts och en uppmaning till framtida generationer att inte göra om historiens misstag.

Text: Frank Lundgren, regional koordinator på Steg för Steg

Fotnot: Inom kort utkommer FDUV:s och Kårkulla samkommuns nya lättlästa broschyr om sexualitet, kropp och känslor.

Jonas Jansson står i en korridor i riksdagen.

Drömmen om att påverka

Jonas Jansson drömmer stort och vill påverka politiken i samhället. Helst skulle han vilja vara en länk mellan riksdagen och lokalsamhället. – Att förbättra de handikappades rättigheter och säkra svenskans ställning i den kommande vårdreformen är viktigt för mig. Artikeln ingår i GP 3/2022.
Porträtt på Camilla Forsell och citatet För att underlätta vardagen för familjerna är det viktigt att de känner att det finns plats för dialog och en tydlig ansvarsfördelning.

Att bli sedd och hörd som familj

FDUV:s sakkunniga inom familjearbete Camilla Forsell bloggar om hur viktigt det är att lyssna in familjens behov för att skapa en fungerande vardag.
FDUV:s logo.

Krävande specialomsorgstjänster på svenska – specialkunnande bör förankras i vardagen

FDUV:s ställningstagande gällande Sandra Bergqvists och Veronica Rehn-Kivis skriftliga spörsmål om krävande specialomsorgstjänster på svenska.
En person håller med hög med mynt mellan pekfingret och tummen.

Om arbetsersättning på lätt svenska

I den här texten kan du läsa om arbetsersättning och arbetsverksamhet. Många har frågor om arbetsersättning och lön. Därför har FDUV skrivit en text på lätt svenska om arbetsersättning.
Bild på kvinna med munskydd som håller i en bok. Bredvid finns citatet: Som frivillig högläsare kan vi hjälpa någon att fortsätta uppleva glädjen av läsning.

Att vara frivillig högläsare är belönande

Monica Storrank visste inte vad hon gav sig in på då hon anmälde sig till LL-Centers kurs för frivilliga högläsare, men hon har inte ångrat sig. Monika gästbloggar om glädjen i uppdraget som frivillig högläsare.
En man tar ut en bok från en hylla i FDUV:s bibliotek.

Låna lättlästa böcker i FDUVs bibliotek

Många nya lättlästa böcker har anlänt till FDUV:s specialbibliotek i Helsingfors. Välkommen på besök under vardagar mellan klockan 10–14.
Bild på Matilda och Paulina på en blå bakgrund.

Matilda och Paulina berättar om sin tid på FDUV

Matilda Hemming och Paulina Bäckström arbetade som projektassistenter inom FDUV:s projekt Steget vidare. Vilka tankar väckte det och vad tänker de om arbete med lön för personer med intellektuell funktionsnedsättning? I den här webbartikeln får vi ta del av Matildas och Paulinas tankar om sitt år på FDUV.
På blå bakgrund en bild på Mikaela Björklund och Lisbeth Hemgård. Bredvid bilderna finns följande citat: Egentliga Finland har en väldigt viktig uppgift         men samtidigt måste också välfärdsområdena ta sitt ansvar.

Insändare: Specialkunnande bör förankras i vardagen

FDUV:s ordförande Mikaela Björklund och verksamhetsledare Lisbeth Hemgård har kommenterat planerna för särskilt krävande tjänster i en insändare i Hbl 12.8.2022.
En flicka i skolåldern sitter vid ett bord och skriver.

Drömmen om en god skolstart – hur kan den bli verklighet?

I höstens första blogginlägg ger Malin Sandström flera praktiska tips på hur en god skolstart kan bli verklighet.
FDUV:s logo på blå bakgrund

Finansieringen av lagen för funktionshinderservice bör tryggas

Vi som representerar organisationerna för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism anser att lagförslaget för funktionshinderservice inte i tillräcklig mån avspeglar FN-konventionens anda.
Bild på Maria som läser Lätta Bladet. Bredvid bilden finns citatet: Det känns både grymt och onödigt att göra människor mer funktionsnedsatta än de egentligen är, bara för att de inte klarar av att sköta ärenden den digitala vägen.

Digital tillgänglighet säger inte allt

Tillgänglighet är "på modet" just nu skriver Maria Österlund. I vår blogg reflekterar hon över digital tillgänglighet och de utmaningar som digitaliseringen av samhället för med sig.
Bilder på Melanie och Sabina på en blå bakgrund. På bilden finns även citatet Valmastudierna har fokus på att stärka studiefärdigheterna.

Med övergången i centrum

Vår gästbloggare Sabina Öhman och FDUV:s Melanie Shametaj skriver om hur VALMA-utbildningen stöder ungdomar att blicka framåt mot vidare studier och framtida arbetsliv.
Vanessa Westerlund vid sitt skrivbord på FDUV

Jobba på FDUV i Helsingfors på Job Shadow day

Job Shadow-dagen är i år torsdagen den 2.6. Under dagen kan personer som av olika orsaker, till exempel på grund av funktionsnedsättning, står utanför arbetsmarknaden testa på hur det är att jobba på en vanlig arbetsplats.
Kvinna som ser frågande och förvirrad ut och olika begrepp som Lättläst, lätt språk och klarspråk flygande i luften med frågetecken.

Lätt språk, lättläst, klarspråk, LL – vad är vad egentligen?

28.5 firas den internationella dagen för lätt språk. Men vad är lätt språk egentligen? Hur skiljer det sig från klarspråk? LL-Centers Johanna von Rutenberg reder ut begreppen i vår blogg.
Filippa Sveholm

Se på din vardag ur ett tillgänglighetsperspektiv

I vår blogg lyfter lägerkoordinator Filippa Sveholm upp hur lätt man glömmer bort vikten av tillgänglighet – tills man själv stöter på olika hinder. Tillgänglighet är så mycket mer än tillträde till fysiska miljöer och tillgång till information, kommunikation, produkter och tjänster. Det ett tänkesätt och en attityd.
Människor på torget vid Kampen i Helsingfors.

Återgången till vardagen efter pandemin

”Sen när samhället öppnar upp så ska jag...”. Så det blir roligt sen när vi igen kan...”. Låter det bekant? Sen, sen och sen. Nu slopas restriktionerna. Sen är nu, men vad gör vi och hur mår vi?
Jens Mård med sin dotter Saga i famnen. I bakgrunden sitter mamma Anne Mård och familjestödjaren Anki Byggmästar.

Familjestödjarens uppgift är att lyssna

Chock, ovisshet, oro och skuldkänslor. Men också en stor dos glädje och kärlek. Att få ett barn med funktionsnedsättning väcker många känslor som kan vara svåra att hantera. Då kan en familjestödjare vara till hjälp.
Ett kollage av bilder med personer med intellektuell funktionsnedsättning i Ukraina

Vittnesmål från Ukraina

Så här beskriver personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer sin vardag i Ukraina i april 2022. Vill du bidra till FDUV:s insamling till personer med intellektuell funktionsnedsättning i Ukraina? Betala in en valfri summa via MobilePay till numret 84643 eller direkt på insamlingskontot: FI 26 4055 0011 6719 02.
Bild av FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård

Kampen om tjänster på svenska i full gång

Vad kommer att ändras för mig och mitt barn i och med vårdreformen? I vår blogg rapporterar vår verksamhetsledare Lisbeth Hemgård om de centrala frågorna som diskuteras just nu.
  • «
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen