Då man pratar om arbetsplatsmobbning tänker de flesta att det berör anställda på en arbetsplats, men det finns personer som kan bli utsatta för arbetsplatsmobbning trots att de inte är anställda.
I Finland finns det cirka 30 000 personer med intellektuell funktionsnedsättning som är i arbetsför ålder. Endast omkring 600 personer är anställda på en allmän arbetsplats. Cirka 2300 personer deltar i utlokaliserad arbetsverksamhet, vilket innebär att de jobbar på en allmän arbetsplats, men är inte anställda. Detta betyder att det finns personer ute i arbetslivet som kan utsättas för arbetsplatsmobbning, men som inte har samma rätt till stöd som de anställda.
Vad är arbetsplatsmobbning?
Men innan vi går in på det ska vi börja med att definiera vad arbetsplatsmobbning är.
Mobbning innebär att en person blir illa behandlad upprepade gånger under en längre tid. Det kan handla om psykiskt våld, trakasserier eller osakligt bemötande. Mobbning som sker på en arbetsplats kallas arbetsplatsmobbning. Den utsatta kan uppleva mobbning från kollegor, förmän, chefer eller personer utanför arbetsplatsen, till exempel kunder.
Mobbning på en arbetsplats kan ge sig uttryck i två olika former. Det kan handla om mobbning som är förknippad med personen själv som blir utsatt eller arbetsrelaterade former av mobbning. Arbetsrelaterade former av mobbning är kopplade till arbetsplatsen, arbetsgemenskapen och arbetsuppgifter.
Att vara utsatt för arbetsplatsmobbning påverkar ens välmående negativt och ens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter. Arbetsplatsmobbning påverkar även kontakten till kollegor och möjligheten till att vara en del av arbetsgemenskapen. Upplever man själv mobbning eller ser man att någon annan mobbas på en arbetsplats är det viktigt att föra det på tal, fastän det kan kännas svårt eller skamfullt.
Vem ansvarar för att mobbningen ska ta slut?
Om man är utsatt för mobbning på en arbetsplats finns det möjlighet att vända sig till chefer, arbetsskyddsfullmäktige eller arbetshälsovården. Är man på en arbetsplats genom utlokaliserad arbetsverksamhet har man inte rätt till arbetshälsovård och för vissa kan det vara oklart vem man kan prata med på arbetsplatsen.
Då är serviceproducenten eller kommunen en viktig part för att se till att mobbningen upphör. Omsorgspersonal eller arbetslivstränare har en central roll i att stödja personen som har blivit utsatt att föra fram problematiken och att se till att mobbningen upphör.
Hur vanligt är arbetsplatsmobbning?
Men hur vanligt är det att det förekommer mobbning på en arbetsplats?
Ungefär varannan arbetstagare i Finland har någon gång observerat mobbning på arbetsplatsen och ungefär var fjärde arbetstagare har någon gång själva upplevt arbetsplatsmobbning (källa: Arbets- och näringsministeriets arbetslivsbarometer 2020).
FDUV har tidigare rapporterat att forskning tyder på att personer med funktionsnedsättning i skolåldern löper större risk att utsättas för mobbning än andra. Därför vill jag uppmärksamma att det är viktigt att prata om arbetsplatsmobbning även med personer med intellektuell funktionsnedsättning. De kan utsättas för arbetsplatsmobbning, också de som inte är anställda.
Text: Erika Backman, projektkoordinator för Steget vidare – från arbetsverksamhet till arbete med lön
Foto: Pixabay
Temaveckan för personer med intellektuell funktionsnedsättning 1–7 december har i år fokus på antimobbning.
Läs mer om temaveckan och mobbning
