Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Kvinna som ser frågande och förvirrad ut och olika begrepp som Lättläst, lätt språk och klarspråk flygande i luften med frågetecken.

Lätt språk, lättläst, klarspråk, LL – vad är vad egentligen?

165327840023.05.2022 kl. 07:00
28.5 firas den internationella dagen för lätt språk. Men vad är lätt språk egentligen? Hur skiljer det sig från klarspråk? LL-Centers Johanna von Rutenberg reder ut begreppen i vår blogg.

Jag får ofta frågor om vad det är för skillnad mellan lätt språk och klarspråk. Folk har också undrat vilkendera som motsvarar finskans selkokieli, och när man ska använda lätt språk och när man talar om lättläst.

Vi som jobbar dagligen med lätt språk glömmer ofta bort hur förvirrande de här begreppen kan vara. För det är faktiskt varken riktigt lätt eller riktigt klart hur det hela hänger ihop. Jag ska göra ett försök att reda ut begreppen.

Lätt språk eller klarspråk?

I Finland definieras lätt språk så här: Lätt språk är en form av språket där både innehåll, ordförråd och struktur har bearbetats så att det blir lättare att läsa och förstå än allmänspråk. Lätt språk riktar sig till människor som har svårt att läsa eller förstå allmänspråk.

Klarspråk betyder för sin del klart och begripligt myndighetsspråk som riktar sig till alla.

Det finns inte en absolut och tydlig gräns mellan lätt språk och klarspråk. En riktigt enkel text skriven på klarspråk kan mycket väl se ungefär lika ut som en lite svårare text på lätt språk. Men på det hela taget ska naturligtvis en text på lätt språk vara lättare än klarspråk.

Den viktiga skillnaden är målgruppen.

Med lätt språk riktar man sig uttryckligen till människor med olika slag av svårigheter att läsa eller förstå, till exempel personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med minnessjukdomar eller nyfinländare som inte ännu kan svenska eller finska.

Det betyder att den som skriver eller talar lätt språk ska ta hänsyn till de utmaningar de här grupperna kan ha och anpassa både språket och innehållet enligt det.

På finska heter lätt språk selkokieli, medan klarspråk heter selkeä yleiskieli eller selkeä virkakieli.

Lätt språk eller lättläst?

Tidigare använde vi på svenska enbart ordet lättläst. Det gör man ganska långt fortfarande i Sverige, men här hos oss har vi gått in för att använda både lätt språk och lättläst.

LL-Center och referensgruppen för lätt språk bestämde för ett par år sedan i samråd med Institutet för de inhemska språken att vi ska börja använda och rekommendera lätt språk som ett övergripande begrepp, då när det kan gälla både skrivet och talat språk. Ordet lättläst använder vi fortfarande när vi talar om skriven text.

Lätt språk motsvarar tydligare finskans selkokieli, som ju också kan betyda både skrivet och talat språk. Det var en av orsakerna till att vi ville börja använda det som övergripande begrepp.

Men samma utveckling har också skett inom engelskan. Tidigare talade man bara om Easy to Read, men nu talar man allt oftare om Easy Language. Orsaken är helt enkelt att lätt språk numera används i många andra sammanhang än bara i skrivna texter, till exempel i videor eller i muntlig kundservice.

Vid sidan av lätt språk och lättläst talar vi ibland också om lätt svenska. Det samma gör man på finska (selkosuomi).

Hur är det då med förkortningen LL?  

Länge har också förkortningen LL använts för lättläst, precis som vi ju gör i vårt namn LL-Center. I Sverige finns förkortningen också fortfarande kvar i LL-förlagets namn. Men annars börjar många frångå den, eftersom LL i sig inte är lätt att förstå för den som inte känner till förkortningen.

Det var också därför vi valde att byta namn på vår tidning LL-Bladet då hela tidningen förnyades i fjol. Nu heter tidningen Lätta bladet. Nästa gång är det kanske hela LL-Centers tur att byta namn, men det har vi inte ännu varit riktigt mogna för.

Många behöver lätt språk

Även om begreppen ibland kan vara svåra att hålla koll på har lätt språk under de senaste åren blivit mycket mera känt och allmänt i Finland. Allt fler myndigheter och andra börjar förstå varför det är så viktigt.

11–14 procent av Finlands befolkning, alltså upp till 750 000 personer, behöver lätt språk för att kunna ta till sig information som krävs för att de ska kunna klara sin vardag och vara delaktiga i samhället. Det säger sig självt att samhället inte mår bra om en så stor andel av befolkningen blir utanför på grund av språkliga svårigheter.

Trots att medvetenheten har ökat finns det också mycket kvar att arbeta för.

Något jag gärna lyfter fram är bristen på myndighetsinformation på lätt svenska. Informationen på lätt finska ökar, men det är långt ifrån självklart att den också erbjuds på lätt svenska. Ändå är behovet av information på det egna modersmålet extra stort för den som har språkliga svårigheter.

Rätten till klarspråk finns i lagen, rätten till lätt språk finns inte – ännu. Här hoppas vi på en ändring.

Text: Johanna von Rutenberg, sakkunnig inom lätt svenska och teamledare för LL-Center vid FDUV

Nytt material för att stärka delaktigheten i serviceprocessen

Kvalitetskriterier för serviceplanen har skapats i syfte att stärka delaktigheten för familjer i alla delar av serviceprocessen.
Arbetsboken framtidsexperterna.

Ny arbetsbok som stöd i föräldraskapet

Arbetsboken Framtidsexperterna riktar sig särskilt till föräldrar till yngre barn med funktionsnedsättning.
Jolin SLotte håller stolt upp boken Bultande hjärtan.

Bultande hjärtan – ny lättläst finlandssvensk bok

Nu är den här! Boken Bultande hjärtan med noveller och dikter av kända finlandssvenska författare. – Texterna i boken visar hur litteratur på lätt språk kan ge läsupplevelser som väcker tankar och känslor, säger projektkoordinator Jolin Slotte.
Porträtt på Monica Björkell.

Ett gott liv – vad betyder det?

Kolumn av Monica Björkell i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 3/2023 med temat hälsa.
Seija Aaltonen med glasögon och handen under hakan.

Hon räds inte utmaningar inom vården

Effektivitet inom hälsovården passar dåligt dem som behöver tid för att förstå och uttrycka sig. Det framhäver medicine doktor Seija Aaltonen, en av pionjärerna inom den medicinska gren som har fokus på personer med intellektuell funktionsnedsättning. Hon har ägnat sitt yrkesverksamma liv åt att öka kunskapen om och utveckla det individuella stödet för målgruppen, särskilt för de så kallat svåra fallen. Artikeln ingår i GP 3/2023.
Två personer i en gymnastiksal.

Mänskliga rättigheter i praktiken på praktiken

Studerande Madeleine Sten gjorde sin praktik på FDUV under sommaren. I vår blogg skriver hon om sina erfarenheter.
Mamma Michaela Häggblom tittar varsamt på sonen Axner.

Axner kan när som helst få ett livshotande epilepsianfall

Axner, 6 år, kan springa runt, glad i hågen, och leka med sina syskon. Men i nästa sekund kan han drabbas av ett livshotande epilepsianfall. Då gäller det att handla snabbt – att ge akutmediciner i rätt ordning och att ringa efter ambulansen. – Vi lever på helspänn hela tiden, säger mamma Michaela Häggblom. Artikeln ingår i GP 3/2023.
Anntte Tallberg-Haahtela med blommig blus mot grönskande bakgrund.

Dags att vända blad – ledare i GP

I tider av stora förändringar behövs FDUV mer än någonsin, skriver verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela i sin första ledare i vår medlemstidning Gemenskap och påverkan.
En illustration över funktionshinder.

Tips för tillgänglighet: Så här röjer du hindren så fler kan delta

Tillgänglighet handlar om mer än avsaknad av trösklar. I vår blogg ger informatör Matilda Hemnell tips på hur du ordnar ett evenemang som är tillgängligt för fler.
Annette Tallberg-Haahtela.

Annette Tallberg-Haahtela: Funktionshinderservicen i välfärdsområdena måste fås i skick

Pressmeddelande: Bristerna vad gäller svenska tjänster och regeringens planer för funktionshinderservicen oroar Annette Tallberg-Haahtela, FDUV:s nya verksamhetsledare.
Bild på en kvinna och man med en nyfödd baby i famnen på BB och bild på en pojke i famnen på vuxen på läkarmottagning.

Uppdaterat material om första tiden med ett barn med funktionsnedsättning

Nu finns information som kan vara till nytta för dig som fått besked om ditt barns intellektuella funktionsnedsättning på FDUV:s webbplats. Mer än ord-webbsajten kommer att stänga.
Porträtt på Lisbeth Hemgård där hon blickar framåt.

Titel: Pensionär

”Varje gång jag fört ett samtal med en person med intellektuell funktionsnedsättning eller en anhörig, har jag känt att jag valt rätt.” Lisbeth Hemgård skriver i vår blogg om sin tid som verksamhetsledare på FDUV.
FDUV:s logotyp.

Vår hälsning till regeringen om regeringsprogrammet och budgetmanglingen

FDUV, Kehitysvammaliitto, Kehitysvammaisten Tukiliitto och Autism Finland ser att det i regeringsprogrammet finns både orosmoment och positiva linjedragningar.
Skärmklipp på tre insändare.

Prioritera rätt

Insändare i Hufvudstadsbladet 16.8.2023 om utmaningarna inom tjänster för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning.
FDUV-logo.

FDUV motsätter sig att den nya funktionshinderlagen skjuts fram

FDUV har gett ett utlåtande om senareläggningen av ikraftträdandet för lagen om funktionshinderservice. En senareläggning kan äventyra den svenska specialomsorgen.
Porträtt på Monica Borgmästars och Melanie Shametaj och citatet Arbetet är på inget sätt färdigt men visar på att förändring är möjligt.

Arbetsverksamheten i förändring

I vår blogg skriver Monica Borgmästars och Melanie Shametaj om hur arbetsverksamheten är i förändring. Långsamt, men med riktning mot arbetsmarknaden och fler betalda uppdrag.
Ïllustration över personer med olika funktionsnedsättningar.

Hur förverkligas funktionsrätt i Finland? Svara på enkät!

Genom att svara på enkätundersökningen är du med och påverkar nästa åtgärdsprogram för genomförandet av FN:s funktionshinderkonvention i Finland.
Blåklockor.

Våra kontor är stängda i juli – personal svarar på frågor om läger

Vi håller stängt i juli, men personal som koordinerar sommarlägren är tillgängliga.
En miniatyrrullstol på en hög med böcker för att illustrerar funktionshinderlagen.

Den nya funktionshinderlagen revideras och skjuts fram – ”beklagligt”

FDUV beklagar regeringspartiernas överenskommelse om att riva upp den nyligen godkända funktionshinderlagen.
Sångstund i kvällsol.

Magin som består

”Magin finns i de bubblande skratten, i de djupa diskussionerna, i vänskaperna som föds.” Lägerassistent Anna Ilmoni skriver i vår blogg om hur FDUV:s sommarläger förändrats, men att det mest värdefulla består.
  • «
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen