Vi alla är med om kriser ibland.
Ofta beror kriser på att något har förändrats i vårt liv.
Förändringen leder till olika känslor som vi kan ha svårt att hantera.
Då är det viktigt att prata med någon annan.
Vi har talat med Anita Norrdahl om kriser.
Vad är en kris och hur kan man hantera en kris?
Anita är ledande psykolog vid Kårkulla Samkommun.
Vad är en kris?
En kris är ofta en följd av en plötslig förändring i ens liv.
Förändringen leder till olika känslor som kan vara svåra att förstå sig på eller hantera.
Vanliga kriser i livet är:
-
när man förlorar någon, till exempel om ens förälder, syskon, vän eller annan nära person dör.
-
när man förlorar en förmåga eller blir sjuk, till exempel om man inte längre kan gå eller får sämre syn.
-
när man blir övergiven, till exempel om ens flickvän eller pojkvän säger att den inte längre vill vara ihop med en.
-
när man kommer in i puberteten och mycket förändras i kroppen och man får nya känslor.
För personer med intellektuell funktionsnedsättning kan det vara svårt om väldigt mycket förändras samtidigt.
Också en förändring som egentligen inte är negativ, kan leda till en kris.
Ett exempel på en sådan kris är när man flyttar till ett eget hem.
Det kan vara en bra sak att man flyttar, men då mycket i ens vardag förändras samtidigt kan det kännas svårt.
Man har kanske väntat på att få flytta, men sedan ändå känna att det är jobbigt eller att man har ledsamt efter sina föräldrar.
Andra vanliga kriser för personer med intellektuell funktionsnedsättning kan vara då man går ut skolan.
I skolan får man ofta bra med stöd och man är ganska trygg, så det kan vara en stor förändring när man ska ut i vuxenlivet och inte längre får lika mycket stöd.
Coronaepidemin innebar för många en kris eftersom mycket förändrades.
Men det finns också de som har mått bättre av en lugnare vardag.
För många var det spännande med coronan i början, men ju längre coronaepidemin har pågått desto jobbigare har det känts.
Hur vet man att man är i en kris?
Det kan vara svårt att själv märka att man är i en kris och inte mår så bra, särskilt om man har en intellektuell funktionsnedsättning.
För att veta om man är i en kris kan man fundera över om något hos en själv eller i ens vanor har förändrats jämfört med tidigare:
-
Hur sover du?
En kris påverkar ofta sömnen, antingen så att man sover dåligt eller så att man sover extra mycket.
-
Hur äter du?
En kris påverkar ofta ens matvanor, antingen så att man inte har lust att äta eller så att man skulle vilja äta hela tiden.
-
Hur känner du dig?
Känner du till exempel att du bara vill gråta, att inget känns roligt eller att allt känns svårt eller tråkigt?
I en kris kan man också ha svårt att koncentrera sig och att minnas saker.
Andra märker ofta bättre än vi själva att vi mår dåligt.
De kan säga att man verkar annorlunda, till exempel tyst eller lättirriterad.
En svår kris i livet kan utvecklas till en sjukdom som heter depression.
Om det har gått två till fyra månader och inget har förändrats till det bättre kan det vara frågan om depression.
Det finns också andra psykiska sjukdomar som kan göra att vi mår dåligt.
Det är bra att minnas att en kris ofta kommer med fördröjning.
Första tiden efter att man har flyttat eller någon har dött kan det kanske gå bra, men sedan efter flera månader kan det bli svårare.
Vad ska man göra om man är i en kris?
Kriser hör till livet, men det finns mycket man kan göra för att krisen inte ska bli för svår och för att snabbare komma ur den.
Hur snabbt man kommer ur en kris eller depression variera ändå från person till person.
Det här är viktigt vid kriser:
-
Håll fast vid rutiner.
Försök att äta, sova, röra på dig och göra andra vardagliga saker så vanligt som möjligt.
-
Tala med någon du litar på, till exempel en förälder, en lärare eller personal på ett boende.
Håll alltså inte dina tankar och känslor för dig själv. Berätta att du inte mår bra och fundera tillsammans på vad ni kunde göra för att du ska börja må bättre.
-
Ta emot hjälp och stöd av andra.
Eftersom man inte alltid själv märker att man är i en kris eller mår dåligt är det värdefullt att lyssna på dem som finns omkring en, till exempel om de är oroliga för en.
-
Träffa en läkare eller psykolog.
I synnerhet om din kris har utvecklats till en depression kan du behöva samtalsterapi, alltså prata med till exempel en psykolog.
Vid en kris kan man ha så många tankar och känslor att allt känns som ett enda kaos.
En psykolog kan då hjälpa en att reda ut och sätta ord på tankar och känslor.
Vid svår depression kan man behöva mediciner.
För att få mediciner mot depression behöver du träffa en läkare.
När man är i en kris är det också viktigt att man får information som bekräftar hur det känns och varför det gör det.
Till exempel behöver unga personer information om de förändringar puberteten kan leda till.
Personer som ska flytta behöver information om hur det kan kännas i det egna hemmet och vi alla behöver information om coronaviruset och vilka regler som gäller.
Information hjälper oss att förstå oss själva och vad som händer omkring oss.
I en kris är det också viktigt att våga tänka framåt och tro på att man kan börja må bättre igen, fast man just nu är i en kris och mår dåligt.
Text: Matilda Hemnell
Foto: Pixabay
Artikeln ingår i vår tidning Gemenskap och påverkan GP 2/2021.
