Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2026
    • Gör så här om du vill på läger
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Livet kostar – också för oss
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
    • Första tiden efter besked om IF
    • Vad finns det för stöd och hjälp att få?
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Personlig assistans
    • Stör för rörlighet / färdtjänst
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2026
    • Gör så här om du vill på läger
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
      • Prenumerera på GP
      • Annonsera i GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Livet kostar – också för oss
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Vad finns det för stöd och hjälp att få?
      • Funktionshinderservice på svenska
      • Samhällets stöd till familjer
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Personlig assistans
    • Stör för rörlighet / färdtjänst
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Kropp och hälsa
      • Fritidsverksamhet
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
En glad kvinna i rosa tröja blickar framåt.

Efter femton år av kriser kan Alecia nu blicka framåt

162176676023.05.2021 kl. 13:46
Ångest, beteendestörningar och självmordstankar – på grund av psykisk ohälsa har Alecia Strengell och hennes familj genomgått svåra kriser. Efter många turbulenta år har rätt diagnos gett klarhet i tillvaron.

Det är inte helt lätt att hänga med då Alecia Strengell, 28 år, och hennes mamma Kerstin berättar om alla de kriser de genomlevt och alla de ställen där Alecia bott på, blivit utslängd från eller varit intagen på.

På grund av sina beteendestörningar i tonåren kunde hon inte bo hemma då familjen inte fick tillräckligt med avlastning. Samtidigt fanns det inget boende som ville ta emot henne. Det här trots att familjen hade ett domstolsbeslut om att kommunen ska ordna med boende för henne.

Som 16-åring fick Alecia ändå plats på ett boende, men det funkade inte och Alecia flyttade strax hem igen. Hon blev också relegerad från Optima där hon studerade till fastighetsskötare. Det blev ändå ohållbart att ha Alecia hemma så hon flyttades till Kårkullas vårdhem i Pargas.

– Allt gick sönder, det var totalt kaos. Vi hade fyra andra barn hemma som vi också hade ansvar för, förklarar Kerstin.

Men inte heller tiden i Pargas blev bra, tvärtom förvärrades Alecias mående. Efter otaliga incidenter kom familjen överens med personalen om att de bara ska ringa om Alecia verkligen skadat sig.

– Vi kunde ändå inte göra något åt situationen från hemmet i Nykarleby, säger Kerstin.

Alecia har också i några repriser varit intagen på Roparnäs, en psykiatrisk enhet vid Vasa centralsjukhus, ett ställe som hon har mycket gott att säga om.

– Det var tryggt och de förstod mig.

Självmordstankar och ångest

Alecia berättar om sin ständiga följeslagare under de svåra åren: självmordstankarna. Hon blir märkbart berörd när hon tänker på hur hon har mått och allt hon har gjort på grund av det, och vill inte gå in på alla detaljer.

Ibland undrar jag var jag skulle vara i dag om jag inte hade fått hjälp.

– Men nu har jag inte självmordstankar längre. Inte heller någon ångest. Förr, då jag mådde dåligt, hade jag ångest varje dag. Ibland undrar jag var jag skulle vara i dag om jag inte hade fått hjälp. Säkert i fängelse, säger Alecia.

Frågan är om hon ens skulle vara vid liv.

Men det kom en vändpunkt. Efter år av kaos fick Alecia slutligen en diagnos som förklarade mycket av hennas känslor och beteende.

– Jag har schizofreni. Det är orsaken till all rumba vi har varit med om, säger Alecia som också vet att rätt medicinering är den främsta orsaken till att hon i dag mår så mycket bättre.

Det är också viktigt med rutiner.

Vuxen dotter och mor på promenad med två hundar.

Alecia och Kerstin Strengell tillsammans med hundarna Abbe och Ossi. Hundarna är viktigt sällskap för Alecia på hennes många promenader och Ossi sover ofta med henne.

Behövs samarbete mellan omsorgen och psykiatrin

Kerstin är övertygad om att familjens svårighet att få rätt hjälp för Alecia bottnar i diagnosen FAS, fetalt alkoholsyndrom. Alecia är adopterad från Ryssland och fick som 11-åring – när man uteslutit allt annat – diagnosen FAS, som i hennes fall innebär bland annat en intellektuell funktionsnedsättning, tvångshandlingar och koncentrationssvårigheter. Eftersom hon hade den diagnosen härleddes allt till den, tror Kerstin.

– Men nu har man svängt på det så att man ser schizofrenin som grundproblemet.

Hon betonar hur viktigt det är att den diagnos som vållar störst problem ska sättas i fokus, inte den som man har fått först. Kerstin har också hela tilden förespråkat bättre samarbete mellan olika instanser.

Behovet av bättre samarbete mellan psykiatrin och omsorgen är också en av de slutsatser som FDUV:s arbetsgrupp kring psykisk ohälsa och intellektuell funktionsnedsättning dragit (se ruta längre ner). Kerstin har suttit med i arbetsgruppen och fungerat som dess ordförande. Varken omsorgen eller psykiatrin klarar ensam av att sköta dem med dubbeldiagnos, som likt Alecia har både en intellektuell funktionsnedsättning och en psykiatrisk sjukdom.

Över lag hoppas Kerstin att man inom omsorgen inte skulle vara så diagnosfixerad. Hon jämför med läget för personer med Downs syndrom som lätt placeras i ett och samma fack, men i stället borde man alltid se de individuella utmaningarna och resurserna.

– Alecia är empatisk och när hon mår bra är hon jättebra på att ta hand om andra.

Till Alecias veckorutiner hör att regelbundet sköta om sina syskonbarn.

Dags att stå på egna ben

Sin mamma beskriver Alecia i översvallande positiva ordalag.

– Hon är omtänksam och kämpar för sina barn in i det sista. Hon ger inte upp. Hon har ett stort hjärta och är den bästa mamma jag kunde ha.

Kerstin påpekar ändå försynt att det är hon som får skulden då Alecia inte mår bra.

– Men det är inte du, det är bara schizofrenin som säger att det är du, förklarar Alecia.

Självinsikten om vad som är sjukdomen och vad som är hennes sanna jag är numera god.

Det känns som att det går åt rätt håll. Snart ska jag flytta och få börja leva som jag vill och det ser jag fram emot.

Kerstin vittnar ändå om att många har svårt att se att Alecia tack vare medicineringen är en annan människa i dag. Det tar tid att återskapa förtroende.

Men Alecia är hoppfull inför framtiden.

– Det känns som att det går åt rätt håll. Snart ska jag flytta och få börja leva som jag vill och det ser jag fram emot.

Efter några år i föräldrahemmet är det så småningom dags för Alecia att stå på egna ben. När hon senast flyttade tillbaka hem bestämde sig familjen för att skynda långsamt och nu börjar de olika pusselbitarna i livet falla på plats.

Ett eget hem hägrar i Jakobstad och Alecia stortrivs med sitt jobb på Prevex. Redan då hon studerade vid Optima drömde hon om att få jobba på underleverantörsfabriken och nu är det verklighet två dagar i veckan. På Prevex beaktar de Alecias behov av att börja jobba först senare på dagen. Hennes starka medicinering göra att tidiga mornar inte fungerar för henne.

– Det är så påtagligt att det har haft en enorm effekt, att hon får göra det hon drömt om, enligt sin egen dygnsrytm, och att hon får vara en del av gemenskapen på arbetsplatsen, en del av personalen, säger Kerstin.

En annan positiv sak som har hänt – och här skiner Alecia verkligen upp – är att hon äntligen lyckats få en stödperson. De har hunnit träffas några gånger och enligt uppgift har Alecia varit alldeles euforisk efteråt.

Kvinna i rosa jumper med texten Jusin Bieber.

Justin Bieber-fan. – Jag älskar Justin Bieber, säger Alecia. Ett av hennes intressen är att kolla på Youtube och då är det ofta något relaterat till hennes idol som hon tittar på.

Människan är som vädret

Alecia har en hälsning till andra som är i en kris eller mår dåligt:

– Man måste tänka att människan är som vädret, det finns ledset eller argt väder och det finns glatt väder. Och man ska njuta av varje stund då man mår bra, hur lång eller kort stund det än är.

När det blir tal om att schizofrenin med åren kan mattas av, och att Alecia kanske inte behöver lika stark medicinering resten av livet, väcker det en ny fundering hos Alecia.

– Kommer jag alltid att vara på en 7-årings nivå i hjärnan?

– Ja, det tror jag, svarar Kerstin. Men du får livserfarenhet. Livserfarenhet är till exempel det att du efter allt som du har varit med om kan tänka positivt i dag.

Text: Matilda Hemnell
Foto: Ann-Britt Pada

Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 2/2021.

         

Arbetsgrupp: Omsorgen och psykiatrin behöver samarbeta

Frågan om vård och stöd för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa har aktualiserats i olika sammanhang. Behovet av anpassade psykiatriska tjänster och relevant stöd i vardagen har varit uppenbart. För att utreda nuläget och vad som borde göras för att åtgärda bristerna tillsatte FDUV:s styrelse en arbetsgrupp i juni 2019.

Arbetsgruppens rapport lyfter fram att personer med intellektuell funktionsnedsättning löper minst två till tre gånger högre risk att utveckla psykisk ohälsa jämfört med den övriga befolkningen.

Man ringar in flera utmaningar när det gäller vården på svenska:

  1. Utmaningar i kartläggningen, diagnosticeringen och dokumentationen av psykisk ohälsa hos målgruppen. Till exempel tolkas psykiska besvär lätt som en del av funktionsnedsättningen. Målgruppen kan också ha svårt att själv berätta om sitt mående, därför är det viktigt att personal följer med förändringar i beteende.
     
  2. Osäkerhet och okunskap inom bas- och specialsjukvården i Svenskfinland att stöda målgruppen. Ofta hänvisas personer med intellektuell funktionsnedsättning till omsorgen som inte har tillräckliga kunskaper inom psykiatri.
     
  3. Brist på service och stöd som stöder psykiskt välbefinnande på svenska. Bland annat vissa boendelösningar och personalbrist med påföljande bristande kontinuitet kan påverka målgruppens psykiska hälsa negativt. Tillgången på svenskspråkiga terapeuter är också bristfällig.

För att råda bot på utmaningarna behövs det mer samarbete mellan omsorgen och psykiatrin – ingendera kan sköta psykiatrisk vård för personer med intellektuell funktionsnedsättning ensamma.

Arbetsgruppens rapport ska ännu behandlas av förbundets styrelse på ett möte i juni varefter vi publicerar den, inklusive arbetsgruppens rekommendationer, på vår webbplats. I höst kommer vi också att ordna ett seminarium om psykisk ohälsa.

I arbetsgruppen ingick barnpsykiater Saskia Öhman från Folkhälsan Välfärd Ab, ledande psykolog Anita Norrdahl från Kårkulla samkommun och Kerstin Strengell, anhörig och styrelsemedlem i FDUV. Strengell har fungerat som gruppens ordförande och FDUV:s sakkunniga inom påverkansarbete Anette Tallberg har fungerat som sekreterare.

 

        

 

“Om våra barn har det bra, har också vi det bra”

Vad är ett bra liv? Vilka drömmar för barn med intellektuella funktionsnedsättningar har föräldrarna och vad har de gjort för att förverkliga dem? Vi talade med två mammor och en pappa till tre unga vuxna. Artikeln ingår i GP 3/2022 med temat drömmar.
Porträtt på Frank och citatet Det blir en upprättelse för dem som utsatts och en uppmaning till framtida generationer att inte göra om historiens misstag.

Be om ursäkt för övergreppen, Finland!

Steg för Stegs koordinator Frank Lundgren skriver i vår blogg om de övergrepp som gjorts och görs mot personer med funktionsnedsättning och andra minoriteter och efterlyser en statlig ursäkt.
Jonas Jansson står i en korridor i riksdagen.

Drömmen om att påverka

Jonas Jansson drömmer stort och vill påverka politiken i samhället. Helst skulle han vilja vara en länk mellan riksdagen och lokalsamhället. – Att förbättra de handikappades rättigheter och säkra svenskans ställning i den kommande vårdreformen är viktigt för mig. Artikeln ingår i GP 3/2022.
Porträtt på Camilla Forsell och citatet För att underlätta vardagen för familjerna är det viktigt att de känner att det finns plats för dialog och en tydlig ansvarsfördelning.

Att bli sedd och hörd som familj

FDUV:s sakkunniga inom familjearbete Camilla Forsell bloggar om hur viktigt det är att lyssna in familjens behov för att skapa en fungerande vardag.
FDUV:s logo.

Krävande specialomsorgstjänster på svenska – specialkunnande bör förankras i vardagen

FDUV:s ställningstagande gällande Sandra Bergqvists och Veronica Rehn-Kivis skriftliga spörsmål om krävande specialomsorgstjänster på svenska.
En person håller med hög med mynt mellan pekfingret och tummen.

Om arbetsersättning på lätt svenska

I den här texten kan du läsa om arbetsersättning och arbetsverksamhet. Många har frågor om arbetsersättning och lön. Därför har FDUV skrivit en text på lätt svenska om arbetsersättning.
Bild på kvinna med munskydd som håller i en bok. Bredvid finns citatet: Som frivillig högläsare kan vi hjälpa någon att fortsätta uppleva glädjen av läsning.

Att vara frivillig högläsare är belönande

Monica Storrank visste inte vad hon gav sig in på då hon anmälde sig till LL-Centers kurs för frivilliga högläsare, men hon har inte ångrat sig. Monika gästbloggar om glädjen i uppdraget som frivillig högläsare.
En man tar ut en bok från en hylla i FDUV:s bibliotek.

Låna lättlästa böcker i FDUVs bibliotek

Många nya lättlästa böcker har anlänt till FDUV:s specialbibliotek i Helsingfors. Välkommen på besök under vardagar mellan klockan 10–14.
Bild på Matilda och Paulina på en blå bakgrund.

Matilda och Paulina berättar om sin tid på FDUV

Matilda Hemming och Paulina Bäckström arbetade som projektassistenter inom FDUV:s projekt Steget vidare. Vilka tankar väckte det och vad tänker de om arbete med lön för personer med intellektuell funktionsnedsättning? I den här webbartikeln får vi ta del av Matildas och Paulinas tankar om sitt år på FDUV.
På blå bakgrund en bild på Mikaela Björklund och Lisbeth Hemgård. Bredvid bilderna finns följande citat: Egentliga Finland har en väldigt viktig uppgift         men samtidigt måste också välfärdsområdena ta sitt ansvar.

Insändare: Specialkunnande bör förankras i vardagen

FDUV:s ordförande Mikaela Björklund och verksamhetsledare Lisbeth Hemgård har kommenterat planerna för särskilt krävande tjänster i en insändare i Hbl 12.8.2022.
En flicka i skolåldern sitter vid ett bord och skriver.

Drömmen om en god skolstart – hur kan den bli verklighet?

I höstens första blogginlägg ger Malin Sandström flera praktiska tips på hur en god skolstart kan bli verklighet.
FDUV:s logo på blå bakgrund

Finansieringen av lagen för funktionshinderservice bör tryggas

Vi som representerar organisationerna för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism anser att lagförslaget för funktionshinderservice inte i tillräcklig mån avspeglar FN-konventionens anda.
Bild på Maria som läser Lätta Bladet. Bredvid bilden finns citatet: Det känns både grymt och onödigt att göra människor mer funktionsnedsatta än de egentligen är, bara för att de inte klarar av att sköta ärenden den digitala vägen.

Digital tillgänglighet säger inte allt

Tillgänglighet är "på modet" just nu skriver Maria Österlund. I vår blogg reflekterar hon över digital tillgänglighet och de utmaningar som digitaliseringen av samhället för med sig.
Bilder på Melanie och Sabina på en blå bakgrund. På bilden finns även citatet Valmastudierna har fokus på att stärka studiefärdigheterna.

Med övergången i centrum

Vår gästbloggare Sabina Öhman och FDUV:s Melanie Shametaj skriver om hur VALMA-utbildningen stöder ungdomar att blicka framåt mot vidare studier och framtida arbetsliv.
Vanessa Westerlund vid sitt skrivbord på FDUV

Jobba på FDUV i Helsingfors på Job Shadow day

Job Shadow-dagen är i år torsdagen den 2.6. Under dagen kan personer som av olika orsaker, till exempel på grund av funktionsnedsättning, står utanför arbetsmarknaden testa på hur det är att jobba på en vanlig arbetsplats.
Kvinna som ser frågande och förvirrad ut och olika begrepp som Lättläst, lätt språk och klarspråk flygande i luften med frågetecken.

Lätt språk, lättläst, klarspråk, LL – vad är vad egentligen?

28.5 firas den internationella dagen för lätt språk. Men vad är lätt språk egentligen? Hur skiljer det sig från klarspråk? LL-Centers Johanna von Rutenberg reder ut begreppen i vår blogg.
Filippa Sveholm

Se på din vardag ur ett tillgänglighetsperspektiv

I vår blogg lyfter lägerkoordinator Filippa Sveholm upp hur lätt man glömmer bort vikten av tillgänglighet – tills man själv stöter på olika hinder. Tillgänglighet är så mycket mer än tillträde till fysiska miljöer och tillgång till information, kommunikation, produkter och tjänster. Det ett tänkesätt och en attityd.
Människor på torget vid Kampen i Helsingfors.

Återgången till vardagen efter pandemin

”Sen när samhället öppnar upp så ska jag...”. Så det blir roligt sen när vi igen kan...”. Låter det bekant? Sen, sen och sen. Nu slopas restriktionerna. Sen är nu, men vad gör vi och hur mår vi?
Jens Mård med sin dotter Saga i famnen. I bakgrunden sitter mamma Anne Mård och familjestödjaren Anki Byggmästar.

Familjestödjarens uppgift är att lyssna

Chock, ovisshet, oro och skuldkänslor. Men också en stor dos glädje och kärlek. Att få ett barn med funktionsnedsättning väcker många känslor som kan vara svåra att hantera. Då kan en familjestödjare vara till hjälp.
Ett kollage av bilder med personer med intellektuell funktionsnedsättning i Ukraina

Vittnesmål från Ukraina

Så här beskriver personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer sin vardag i Ukraina i april 2022. Vill du bidra till FDUV:s insamling till personer med intellektuell funktionsnedsättning i Ukraina? Betala in en valfri summa via MobilePay till numret 84643 eller direkt på insamlingskontot: FI 26 4055 0011 6719 02.
  • «
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen