Coronaepidemin har förvärrat personalbristen inom specialomsorgen

12.05.2021 kl. 10:00

Personalbristen äventyrar tjänsternas kvalitet och därmed klienternas välmående. Senast nu måste vi hitta lösningar för att locka fler till denna bransch – som av många upplevs som meningsfull och belönande.

Pressmeddelande:

Personalen är i nyckelställning vad gäller livskvalitet för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Funktionshindersektorn lider av personalbrist och läget har blivit ännu mer akut under coronaepidemin. Personalfrånvaron har ökat och det har varit svårt att få vikarier.

Uppgifterna kommer från Kehitysvammaliittos enkät som besvarades av 100 chefer och förmän inom specialomsorgen på olika håll i landet. 68 procent av de svarande uppgav att coronaepidemin har påverkat arbetskraftens tillräcklighet. 63 procent uppgav att coronan lett till ökad personalfrånvaro bland annat på grund av karantäner. Hela 79 procent av de svarande uppgav att det har varit svårt att få vikarier.

Som ett resultat av detta har den övriga personalen varit tvungen att arbeta långa skift och övertid, och på vissa enheter har chefer fått hoppa in i och delta i det direkta klientarbetet. Vissa skift har varit underbemannade och man har också varit tvungen att minska på verksamheten på grund av personalbrist.

13 procent av de svarande sa att det också förekommit uppsägningar och enligt 36 procent har lediga tjänster inte haft en enda sökande.

Personalbrist äventyrar tjänsternas kvalitet

Personalbristen inom specialomsorgen har varit ett problem redan länge, men den har förvärrats under coronaepidemin. Organisationer för personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism är oroade över situationen; när vi gradvis börjar återgå till det normala livet efter coronaepidemin finns det en risk att det nya normala blir mycket ojämlikt för olika människor. Senast nu måste vi ta frågan om personalbrist på allvar och hitta lösningar.

De som lider mest av bristen på kompetent personal är de personer med intellektuell eller kommunikativ funktionsnedsättning som behöver dagligt stöd för att klara vardagen. När otillräckligt stöd börjar påverka förmågan att kommunicera eller utöva självbestämmande, lider livskvaliteten och illamåendet ökar. Samtidigt uppstår situationer där människors behov av tjänster ökar, med ökande kostnader som följd.

Utbildning, satsningar på personalens välbefinnande, branschens image och lön

Lösningar på personalbristen måste sökas på många plan. Studierna borde vara mer flexibla och individuella studievägar borde byggas upp. Det här hänger också ihop med utbildning som förvärvats utanför Finland. Det måste finnas tillgång till examensinriktad fortbildning för dem som vill byta bransch.

Arbetsgivarna och ledarskapet spelar också en stor roll. Det måste satsas på personalens välbefinnande och möjligheter till utveckling i arbetet. Lönesättningen inom branschen bör ta större hänsyn till den anställdas kompetens samt arbetets kravnivå och effekt. Uppskattning av mångfald skulle stödja en utveckling där man i högre grad kunde dra nytta av de resurser arbetskraftsinvandring och partiell arbetsföra kan tillföra arbetsplatsen.

Specialomsorgen tilltalar inte unga som funderar på karriärval, delvis på grund av fördomar och det faktum att funktionsnedsättningar uppfattas som något främmande. Det behövs mer information och olika insatser som till exempel PRAO för att ungdomar på ett naturligt sätt ska komma i kontakt med personer med funktionsnedsättning,

Ett människonära och meningsfullt jobb belönar

Det som främst lockar personal att jobba med personer med intellektuell funktionsnedsättning är de genuina människorna som man arbetar med och för. Enligt en tidigare undersökning (på finska) uppskattar de som arbetar inom branschen särskilt att göra olika saker i samspel med klienterna. Arbetet upplevs som meningsfullt och belönande.

”Att jobba med personer med intellektuell funktionsnedsättning lär mig så mycket om livet och om att vara människa över lag. Det är ett meningsfullt arbete där man hela tiden får utmana och utveckla sig själv. Eftersom personerna i målgruppen alltid är äkta och genuina, är det också lätt för mig att vara mig själv tillsammans med dem”, summerade en som arbetar inom branschen.

FDUV, Kehitysvammaisten Tukiliitto, Kehitysvammaliitto, Autism Finland och Vammaisperheyhdistys Jaatinen.

Mera information

Verksamhetsledare Lisbeth Hemgård, FDUV,
lisbeth.hemgard@fduv.fi, 040 526 43 69

Färgglad illustration med bland annat texten Rätt att vara och Svenska hörnans logotyp i regnbågensfärger.

Svenska Hörnan firar Helsingfors Pride

Pressmeddelande 24.6.2021 om program i samband med Helsingfors Pride.

Beredningen av funktionshinderlagen framskrider – FDUV deltar aktivt

Förslaget till ny lag om funktionshinderservice kommer på officiell remissrunda i höst.

Personer med funktionsnedsättning och texten Vi är många. Vi är olika. Vi är kommuninvånare som alla andra.

Över 100 invalda fullmäktigeledamöter har lovat jobba för en kommun för alla – kolla listan!

Kampanjen En kommun för alla samlade sammanlagt 281 kommunalvalskandidater som vill jobba för alla kommuninvånare, också dem med funktionsnedsättning. Av dem blev 112 invalda i kommun- eller stadsfullmäktige. Ytterligare 64 fick en suppleantplats.

Resurserna för inkludering bör säkerställas

FDUV har gett ett utlåtande om statsrådets utbildningspolitiska redogörelse.

Kvinna med leksakskrona på huvudet skrattar gott.

När det inte blir som man planerat – om att ordna läger i coronatider

Ibland blir det inte som man planerat. Det är en realitet som framgått ovanligt tydligt under det senaste året. Hur gör man då, när det inte går som man hoppats på? Det funderar lägerkoordinator Filippa Sveholm i vår blogg.

Pärmen av handboken Brytningsskeden och i bakgrunden två unga kvinnor, den ena i den andras famn.

Brytningsskeden – handbok om service för unga

Vi har uppdaterat vår handbok om service för unga med intellektuell funktionsnedsättning. Handboken fungerar som stöd för er som står inför många brytningsskeden.

De säger att de ska jobba för en kommun för alla – vad spelar det för roll?

Informatör Matilda Hemnell skriver i vår blogg om kampanjen En kommun för alla som uppmanar kommunalvalskandidater att förbinda sig till att jobba också för dem med funktionsnedsättning.

Bildkollage på kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning.

När de redan utsatta drabbas mest

I Kenya har coronakrisen gjort att människorättsperspektivet fått ge vika för humanitär hjälp. Men det görs även framsteg – sedan 2010 har kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning en egen förening och den har fått luft under vingarna de senaste åren.

Lärum tipsar: Tydliggörande pedagogik förebygger kriser i vardagen

En kris kan se ut på många olika sätt. En del tänker kanske på stora kriser som coronakrisen eller livskris. I en familj kan det uppstå små kriser av olika slag i vardagen. Lärum ger därför några tips kring tydliggörande pedagogik som kan underlätta vardagen och förebygga kriser.

Illustration över person i rullstol som tittar ut genom ett fönster och en graf som visar att 45 % svarat att coronapandemin påverkat det stöd man får.

Medlemsenkäten bekräftar: Coronakrisen har varit en svår tid för många

Coronapandemin har inte bara varit en samhällskris, den har också inneburit en tung tid för många med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga. Det bekräftar FDUV:s medlemsenkät. Samtidigt har pandemin även fört med sig goda saker. I enkäten frågade vi också om medlemmars erfarenheter av samhällets stöd över lag. Svaren understryker vikten av personlig skräddarsydd service.

En glad kvinna i rosa tröja blickar framåt.

Efter femton år av kriser kan Alecia nu blicka framåt

Ångest, beteendestörningar och självmordstankar – på grund av psykisk ohälsa har Alecia Strengell och hennes familj genomgått svåra kriser. Efter många turbulenta år har rätt diagnos gett klarhet i tillvaron.

Porträtt på Melanie Shametaj och citatet

Stöd i vardagen som bygger på dialog

Kanske vi lätt glömmer att verksamheten ska främja och stöda delaktighet och sysselsättning och inte bara heta så, skriver Melanie Shametaj i vår blogg. Hon hoppas att de lättlästa kvalitetskriterierna för dag- och arbetsverksamhet ska bli ett konkret verktyg för dialog mellan deltagare och handledare.