Det är ytterst ovanligt i dag att personer med intellektuell funktionsnedsättning arbetar på den öppna arbetsmarknaden, även om det finns kapacitet att sköta ett vanligt jobb. De flesta deltar i dag- eller arbetsverksamhet inom specialomsorgen. De lyfter sjukpension och beroende på deras arbetsinsats får de en skattefri arbetsersättning som varierar mellan 0 och 12 euro per dag. En del av dem som deltar i arbetsverksamhet utför vanliga arbetsuppgifter på en arbetsplats. Det kallas utlokaliserad arbetsverksamhet.
Det är ändå många med intellektuell funktionsnedsättning som drömmer om ett riktigt jobb med anställningsförhållande och lön. I Finland finns olika stödinsatser med syfte att göra det möjligt, bland annat arbetsträning, lönesubvention för arbetsgivaren och arbetsprövning.
Enligt Kehitysvammaliittos statistik är det bara 2 % av personer med intellektuell funktionsnedsättning, eller omkring 600 personer, som har ett lönearbete. Enligt deras utredning är det ändå många fler, cirka 3000, som har kapacitet att utföra ett riktigt jobb med lön – kanske inte alla på heltid men många på deltid.
Regeringen har nu föreslagit en ny stödinsats och planerar att grunda ett statsägt bolag Välittäjä Ab. Syftet är att stärka möjligheterna för personer med funktionsnedsättningar och andra partiellt arbetsföra att få arbete. Modellen har tagits efter det svenska företaget Samhall som erhåller statsunderstöd och vars uppdrag är att skapa arbetsmöjligheter för dem som har svårast att komma in på den öppna arbetsmarknaden.
Välittäjä Ab verksamhet ska inledas redan 2022. Bolaget ska enligt Arbets- och näringsministeriet få ett statligt stöd och anställa omkring 1000 partiellt arbetsföra personer som utan stöd inte skulle nå arbetsmarknaden. Det här är välkommet, men vi ser också fallgropar.
Samhall i Sverige har under den senaste tiden fått utstå en massiv kritik från funktionshinderförbunden i Sverige. Samhall har glömt sitt grunduppdrag och blivit för vinstdrivande. De som verkligen behöver stöd för att komma ut i arbetslivet har inga möjligheter inom Samhall, något som också det svenska programmet Uppdrag granskning - För svag för Samhall 28.4 påvisat.
Oron för att det finska bolaget Välittäjä Ab ska gå samma väg som Samhall är befogad. Flera av strukturerna i den finska modellen påminner om Samhalls verksamhetsformer.
Modellen bygger på att partiellt arbetsföra personer hänvisas av TE-byråerna till anställningsförhållanden inom bolaget. Bolaget ska fungera på den öppna arbetsmarknaden i verkliga konkurrenskraftiga förhållanden. I Sverige har servicesektorn blivit en av de största branscherna för Samhalls verksamhet.
Vi inom FDUV ser att Välittäjä Ab kan utgöra en ny möjlighet för personer med intellektuell funktionsnedsättning att få lönearbete. Enligt utredningsrapporten kan 25 % av Välittäjä Ab:s anställda utgöras av personer med sjukpension. Det innebär att det finns utrymme för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Vi oroar oss ändå för att endast TE-byråerna ska få ansvar för att anvisa arbetssökande till Välittäjä Ab. Det behövs mycket kunskap om vår målgrupp som TE-byråerna i dagsläget saknar. Vi efterlyser samarbete med kommunernas funktionshinderservice. Vi är också oroliga för att försäljningsmålen ska bli för styrande.
Vi kan med facit på hand se den negativa effekten av hur Samhalls vinstkrav stängt ute personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi vill nu påtala de felbedömningar som gjorts i Sverige och försäkra oss om att Välittäjä Ab:s finansiering möjliggör skräddarsydda lösningar.
Bolagets uppgift bör vara ett komplement till de övriga servicestrukturerna. Ett statsfinansierat bolag som skapar arbetstillfällen utifrån individens förmåga är i bästa fall ett viktigt alternativ för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Individen ska prioriteras framom vinsten.
Melanie Shametaj, projektledare för Steget vidare – från arbetsverksamhet till arbete med lön
Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare
Mera information:
