Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Porträtt på Hannaleena Luoma och Fanny Ala-Heikkilä.

Med lönearbete som mål

160707516004.12.2020 kl. 11:46
Genom skräddarsytt, konkret och långvarigt stöd hjälper arbetstränare personer med funktionsnedsättning att hitta, få och behålla ett arbete med lön. Och det ger resultat: år 2019 hade nästan 200 helsingforsare en anställning tack vare stadens tjänst arbete med stöd.

Arbetslivstränare, jobbcoach, arbetskonsulent, handledare inom arbete med stöd, arbetstränare. Kärt barn har många namn, men när det kommer till mångfalden av begrepp inom arbete med stöd tenderar den snarast leda till förvirring.

När jag träffar Hannaleena Luoma och Fanny Ala-Heikkilä vid Helsingfors stad kommer vi överens om att använda begreppen arbetstränare och arbetsträning. De arbetar vid tjänsten arbete med stöd som är en del av stadens handikappservice.

– Målet är att hitta lönearbete till våra klienter, sammanfattar Hannaleena arbetstränarnas uppdrag.

För att ha rätt till tjänsten måste man ha fyllt 18 år, bo i Helsingfors och ha behov av stöd för att hitta ett jobb. Ofta har personerna någon diagnos som intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumtillstånd eller adhd, men Fanny betonar att det är behovet som styr, inte diagnosen.

Helsingfors stad har erbjudit arbete med stöd sedan 1995. Tjänsten utvecklades från arbetsverksamheten då man såg att många personer med funktionsnedsättning ville jobba, men behövde stöd för att komma in på den öppna arbetsmarknaden. I dag arbetar sammanlagt 18 personer inom tjänsten arbete med stöd, tre av dem kan betjäna på svenska.

Arbetsprövning eller utlokaliserad arbetsverksamhet?

Den som är intresserad av att få stöd att hitta ett lönearbete kan själv kontakta arbetstränarna, men även socialarbetaren, anhöriga eller skolan kan ta kontakt. I synnerhet om det är någon annan än klienten själv som tar den första kontakten är det viktigt att utreda klientens motivation.

– Vi kan inte söka jobb med någon som inte är motiverad att hitta arbete, säger Hannaleena.

När de kartlagt klientens önskemål, styrkor och utmaningar gör de tillsammans upp en karriärplan. Ett första steg blir ofta arbetsprövning. Det är en tjänst som fås via arbets- och näringsbyrån. Man behöver inte ha en funktionsnedsättning för att vara berättigad arbetsprövning, som varar i regel en till sex månader. Under den här tiden får klienten prova på ett vanligt jobb.

Vi vill att våra klienter är på samma linje som alla andra, att det inte finns något speciellt system för personer med funktionsnedsättning

Arbetsprövning är inte samma sak som utlokaliserad arbetsverksamhet, alltså att en person inom arbetsverksamhet utför uppgifter på en vanlig arbetsplats. Helsingfors stad strävar till att bli av med avtal om utlokaliserad arbetsverksamhet och inom tjänsten arbete med stöd gör man inte längre nya avtal. Systemet har nämligen fått utstå kritik då det också kan användas fel och i praktiken fungerat dåligt som en inkörsport till lönearbete. Det finns fall där personer med intellektuell funktionsnedsättning gjort produktivt arbete på en vanlig arbetsplats långa tider och ändå inte blivit anställda.

– Vi vill att våra klienter är på samma linje som alla andra, att det inte finns något speciellt system för personer med funktionsnedsättning, säger Fanny.

Stöd till arbetsgivaren och på arbetsplatsen

Stället där klienten gör sin arbetsprövning kan senare bli en permanent arbetsplats. Då blir det aktuellt att söka om lönesubvention. Lönesubventionen innebär att den anställda har en avtalsenlig lön, men att arbetsgivaren får ekonomiskt stöd för att kompensera nedsatt arbetsförmåga.

Om och när det blir aktuellt med lönearbete måste man också fundera på om det ska vara deltid eller heltid och hur det påverkar klientens olika förmåner. De flesta jobbar deltid och får samtidigt pension.

– Vi måste veta mycket om både TE-byråns och FPA:s system, konstaterar Fanny.

Vi ger väldigt konkret och handgripligt stöd. På arbetsplatser finns det också många oskrivna regler som vi försöker luska ut och uttala.

Förutom att arbetstränarna hjälper klienterna i den snåriga byråkratidjungeln stöder de även arbetsgivarna. Här ingår att berätta om det stöd som arbetsgivarna kan få då de anställer någon med funktionsnedsättning och vad arbetstränarnas uppdrag går ut på. De är till exempel nästan alltid med på arbetsintervjun – inte som en aktiv part, utan som stöd – och i arbetsintroduktionen när jobbet väl börjar. Vid behov kan de göra visuella eller skriftliga instruktioner, gå igenom rutter till och från arbetet och se över scheman och tidtabeller.

– Vi ger väldigt konkret och handgripligt stöd. På arbetsplatser finns det också många oskrivna regler som vi försöker luska ut och uttala, säger Fanny.

– Gradvis minskar vi sedan stödet på arbetsplatsen, men det ska ändå vara tillräckligt omfattande och tillräckligt långvarigt, säger Hannalena.

Det finns ingen gräns för när stödet tar slut. Om klienten till exempel får nya arbetsuppgifter eller det sker andra ändringar på arbetsplatsen är det naturligt att arbetstränarna kopplas in igen. Arbetsgivarna och arbetstagarna uppmuntras också att med låg tröskel vara i kontakt vid eventuella problem så att de kan redas ut tillsammans.

En tjänst som ger resultat

Förra året hade Helsingfors stads tjänst arbete med stöd 273 klienter, 195 av dem hade en anställning under året och 65 var på arbetsprövning. Sammanlagt gjordes nästan 120 nya arbetskontrakt av olika längd. Uppgifter om hur stor andel av dessa som har en intellektuell funktionsnedsättning saknas eftersom staden inte statistikför enligt diagnos.

Bortsett från en svacka på grund av coronaepidemin är trenden uppåtgående: Allt fler personer med funktionsnedsättning får jobb tack vare metoden arbete med stöd. Hannaleena tror att en nyckelfaktor för att det lyckas är kontakten till potentiella arbetsgivare.

– En viktig del av arbetet är att öka kunskapen om oss och våra klienter bland arbetsgivare.

Enheten har också en egen arbetssökare som proaktivt kontaktar olika arbetsplatser. De flesta arbetsgivare känner dåligt till vilka stöd de kan få, men ställer sig positiva när de väl får höra mera.

Vilka är då typiska arbetsplatser där Hannaleenas och Fannys klienter arbetar?

–  Vi har en väldigt heterogen grupp av klienter så arbetsplatserna är också olika, men många jobbar i butiker, på restaurang eller med städning. Så finns det också en hel del fastighetsskötare och lagerarbetare, säger Fanny och berättar att många behöver rutinartade arbetsuppgifter.

Ett område under utveckling

Sysselsättningsfrågor är mycket på tapeten över lag i samhället och ett område där det sker ständig utveckling. Inom Helsingfors stad har man utvecklat tjänsten arbete med stöd så att arbetstränare även finns i anslutning till arbetsverksamheten.

– Vi ska finnas där klienterna finns, säger Hannaleena.

En annan utveckling är att socialarbetaren är aktivare med i processen. Socialarbetaren ser helheten och då kan man sätta in eventuella andra stödformer som också främjar möjligheten till lönearbete.  Det kan till exempel handla om hantering av vardagen.

I framtiden hoppas Fanny och Hannaleena att fler personer med intellektuell funktionsnedsättning ska känna till möjligheten till arbete med lön. Många slussas nu in i arbetsverksamhet och har dålig koll på skillnaden mellan arbetsverksamhet och anställning, liksom skillnaden mellan arbetsersättning och lön. Därför är arbetstränarna noga med terminologin och önskar också att personalen på arbetsverksamheterna är det.

En annan framtidsförhoppning de har är att arbete med stöd skulle erbjudas oberoende av var klienten bor. I dag erbjuds den inte alls i alla kommuner.

Om jobbsökande sällan är en lineär process så är den det än mindre inom arbete med stöd och arbetstränarna får ofta räkna med en lång process. Men när de sedan tillsammans med klienten lyckas hitta ett jobb är det extra belönande.

– Jag minns en ung kille som inte visste vad han ville och motivationen varierade också rätt mycket. Men sedan hittade vi en arbetsplats och en arbetsgemenskap som passade honom perfekt. Det är alltid lika fint, säger Fanny.

Text och foto: Matilda Hemnell

Artikeln ingår i vår tidning Gemenskap och påverkan GP 4/2020

Broschyrens pärm.

Lättläst om välfärdsområdesvalet

Justitieministeriet har gett ut en lättläst broschyr om välfärdsområdesvalet.

En kreativ mix – studerande vid Akan får skapa på sitt eget sätt

Vid Borgå folkakademi pågår en kurs i kreativa ämnen för personer som behöver särskilt stöd i inlärningen. Inom ramen för KreaMix får deltagarna testa på allt från keramik och bildkonst till olika former av musik och teater. Efter en viss tveksamhet i början har deltagarnas konstintresse och skaparglädje vuxit. Artikeln ingår i GP 4/2021.
Person i rullstol håller ett plakat med texten säg nej till mobbning. FDUV:s och Steg för Stegs logon.

Temaveckan: Arbetet mot mobbning behöver beakta funktionsvariationer

Pressmeddelande 23.11.2021 om temaveckan för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Man tittar över axeln på en kvinna som håller en bebis i famnen och citatet Jag blir så förargad av att människor ser mig bara som min diagnos. Jag är Andrea, inte mitt handikapp. Och nu är jag också mamma.

Äntligen mamma!

För två månader sedan blev Steg för Stegs ordförande Andrea Westerlund mamma. I vår blogg skriver hon om de fördomar hon fått möta då hon via föräldraskapet utmanar normen för hur personer med intellektuell funktionsnedsättning förväntas vara.
FDUV-logotyp.

Det behövs en nationell utredning om olagliga begränsningsåtgärder

Organisationerna för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism kräver en nationell utredning över användningen av olagliga begränsningsåtgärder på boendeenheter.
FDUV:s logotyp

Är ett människovärdigt bemötande för dyrt?

Insändare i Hufvudstadsbladet 12.11.2021.
Porträtt på Lisbeth Hemgård med bestämd min.

En tung bransch?

Bedrövligt, lagstridigt och grymt. Verksamhetsledare Lisbeth Hemgård kommenterar i vår blogg Yles avslöjanden om inhumana begränsningsåtgärder vid ett boende.
Porträtt på Hanna Grandell och citatet

25 år av engagemang som gör skillnad

Vår medlemsförening Steg för Steg fyller 25 år. Föreningens verksamhetskoordinator Sofia Jernström har talat med en av de aktiva, Hanna Grandell, och funderat på vad som får henne att engagera sig. Läs om hennes tankar i vår blogg.
FDUV-logotyp.

Åtgärdsprogram för att förbättra stödet till personer med IF och psykisk ohälsa

I programmet presenterar FDUV de åtgärder som krävs för att stödet ska utvecklas och förbättras vad gäller bastjänster och specialkunnande. Åtgärderna har anslutits till den kommande vårdreformen.
Flera nummer av Gemenskap och påverkan GP.

Delta i GP:s läsarundersökning – vinn presentkort!

Hjälp oss att utveckla vår tidning Gemenskap & påverkan.
Porträtt på Maltilda Hemnell och citatet Människovärdet sitter aldrig i en persons funktionsförmåga. Människovärdet sitter i hur vi möts och bemöter.

Att lyssna till en röst som inte talar

Under veckan för personer med tal- eller kommunikationssvårigheter reflekterar vår informatör Matilda Hemnell kring sina möten med personer som saknar ett talat språk.
Porträtt på Mikaela Björklund

FDUV:s Mikaela Björklund är Årets ordförande

Förbundsarenans pris delades ut för första gången i samband med Styrelsedagarna 2021.
Person med kommunikationsapparat.

Hur önskar personer med talsvårigheter att man kommunicerar med dem?

Veckan för personer med tal- och kommunikationssvårigheter firas 4–10.10.
Porträtt på Paulina Bäckström och citatet Jag vill tydliggöra för andra vad som är skillnaden mellan lönearbete och utlokaliserad arbetsverksamhet.

Vet du vad arbete med stöd är?

Projektassistent Paulina Bäckström har i sitt jobb på Steget vidare märkt att det för många är svårt att uppfatta skillnaden mellan lönearbete och utlokaliserad arbetsverksamhet. I vår blogg vill hon förtydliga skillnaden och berätta om möjligheten till arbete med stöd.
Porträtt på Anna-Lena Forsman.

Optima har samarbete i fokus då läroplikten utvidgas

Den utvidgade läroplikten trädde i kraft i höst. Vi har talat med Optimas rektor för lärande Anna-Lena Forsman för att höra hur yrkesinstitutet förberett sig inför reformen. Det är på Optima de flesta svenskspråkiga med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning får sin utbildning efter grundskolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.
Kille med Downs syndrom ser ledsen ut.

Nu finns material om kropp och hälsa i vår infobank

Vi har samlat information om bland annat kost och motion, rusmedel, sexualitet, psykisk ohälsa och åldrande.
Illustration över föräldrar som gör barnet redo för skola.

Den förlängda läropliktens ABC

Att börja skolan är ett stort steg för både barn och föräldrar. Det är naturligt att det nya skedet i livet väcker en rad frågor, särskilt om man har barn som behöver extra mycket stöd. För dem kan det bli aktuellt med förlängd läroplikt. Lärums pedagogiska handledare Nina Rosenblad svarar på de vanligaste frågorna om förlängd läroplikt. Artikeln ingår i GP 3/2021.
Pojke med Downs syndrom i en klätterställning.

Lennis nya närskola är till för alla

I nya Nedervetil skola inkluderas barn med intellektuell funktionsnedsättning. Deras behov har beaktats redan i planeringsskedet. Lenni Hansén är en av eleverna i resursklassen i den nya skolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.
Illustration på gravid kvinna och texten I Finland fortsätter hela 14 % att dricka alkohol efter konstaterad graviditet.

FASD är en funktionsnedsättning som kunde förebyggas helt

I dag den 9 september uppmärksammas FASD-dagen.
Ung person i rullstol håller vuxen i handen.

Våga släppa taget – får man eller ska man?

Susanne Tuure vänder sig i vår blogg till föräldrar vars barn med intellektuell funktionsnedsättning står inför vuxenlivet. Många känner oro inför framtiden och kan behöva stöd för att komma vidare i den gemensamma processen. Läs hennes vägledande råd till dem.
  • «
  • 12
  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
  • 18
  • 19
  • 20
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen