Mikaela Björklund fortsätter som FDUV:s ordförande

24.10.2020 kl. 14:55

Mikaela Björklund har omvalts som ordförande för FDUV. I en resolution från förbundskongressen betonar FDUV vikten av att tjänsterna för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning tryggas efter vårdreformen. Förbundet anser att det nuvarande förslaget till vårdreform ger goda förutsättningar för moderna tjänster, även om det finns farhågor.

Pedagogie doktor, Närpes stadsdirektör Mikaela Björklund fortsätter som FDUV:s ordförande de kommande tre åren. Björklund har varit ordförande för FDUV sedan 2018.

– Det har varit en förmån att få vara ordförande för FDUV under de tre senaste åren. Därför är det med glädje och tacksamhet jag tar emot det fortsatta förtroendet. Jag ser fram emot att få fortsätta arbeta för ett samhälle som bejakar och beaktar mångfald tillsammans med alla engagerade förtroendevalda och anställda inom förbundet och dess föreningar, säger Mikaela Björklund.

Förbundsstyrelsen 2021–2023

Mikaela Björklund, ordförande

Beatrice Wahlström, vice ordförande (DUV i Östra Nyland)

Christel Granholm-Hagen, vice ordförande (DUV i Jakobstadsnejden)

Medlemmar

Eivor Hansén (DUV i Karlebynejden), personlig ersättare Benita Haals (DUV i Karlebynejden)
Kerstin Strengell (DUV i Nykarleby), personlig ersättare Ulrika Häggman (DUV i Nykarleby)
Marion Norrgård (DUV i Vasanejden), personlig ersättare Lars-Erik Björklund (DUV i Vasanejden)
Christina Mannfolk (DUV i Sydösterbotten), personlig ersättare Peter Lönnfors (DUV i Östra Nyland)
Susan Enberg (DUV på Åland), personlig ersättare Ove Smeds (DUV på Åland)
Ann-Sofie Holmberg (DUV i Västra Åboland), personlig ersättare Hans Henriksson (DUV i Västra Åboland)
Åsa Krook (DUV i Västnyland), personlig ersättare Leo Puhakka (DUV i Västnyland)
Irja Bergholm (DUV i Mellersta Nyland), personlig ersättare Eija Selenius (DUV i Mellersta Nyland)
Joakim Smeds (Steg för Steg),personlig ersättare John Pelkonen (Steg för Steg).

Resolution från förbundskongressen

Tjänsterna för svenskspråkiga med intellektuell funktionsnedsättning måste tryggas

Den förestående social- och hälsovårdsreformen kommer att ha en betydande inverkan på hur tjänsterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning ser ut i framtiden. Vi anser att det nuvarande förslaget till vårdreform i många avseenden är bra med tanke på moderna svenskspråkiga tjänster för den här målgruppen.

Samarbete mellan tvåspråkiga välfärdsområden

Enligt förslaget ska expertkunnande inom specialomsorgsdistrikten tas tillvara och utvecklas nationellt, medan bastjänsterna utvecklas inom respektive välfärdsområde och ges nära den stödbehövande. De åtta tvåspråkiga välfärdsområdena ska avtala om samarbete och arbetsfördelning bland annat gällande expert-, utvecklings- och rehabiliteringstjänster som Kårkulla erbjuder i dag.

Välfärdsområdet i Egentliga Finland kommer att ha ett särskilt koordineringsansvar för avtalssamarbetet. Vi anser att bestämmelserna kring detta i huvudsak ger goda förutsättningar för att trygga tillgången till tjänster som kräver expertkunnande. I bästa fall förbättrar modellen utbudet av sådana tjänster som i dag inte finns eller som fungerar bristfälligt på svenska.

Välfärdsområdenas roll

Största delen av de social- och hälsovårdstjänster som välfärdsområdena ansvarar för omfattas ändå inte av samarbetsavtalet. Enligt förslaget ska till exempel de boendeenheter och enheter för dag- och arbetsverksamhet som Kårkulla i dag basar för införlivas i det välfärdsområde på vars område de finns. Därför är avtalssamarbetet i sig inte tillräckligt för att trygga tillgången till svenskspråkiga tjänster.

För att de tvåspråkiga välfärdsområdena på ett bredare plan ska kunna ge service på svenska, krävs även fokus på basservicen och framtidens social- och hälsovårdscentraler. Nationalspråksnämnden har också en betydelse – vi välkomnar tillägget att ordförande har närvaro- och yttranderätt på välfärdsområdets styrelsemöten. Det ger nämnden bättre möjligheter att bevaka tillgången till svenskspråkiga tjänster.

Det är oerhört viktigt att bastjänsterna som Kårkulla erbjuder i dag också finns i framtiden. Men lika angeläget är att de tvåspråkiga välfärdsområdena utvecklar flexibla stödformer som personlig budgetering och personlig assistans på båda nationalspråken.

Det innebär att de tvåspråkiga välfärdsområdena måste utveckla tjänster samt garantera tillräckliga resurser och ta hänsyn till de svenskspråkigas behov också på det lokala planet. Om välfärdsområdet inte har kapacitet att erbjuda tjänster på svenska bör de samarbeta med andra tvåspråkiga välfärdsområden och upprätta samarbetsavtal som garanterar tjänster på svenska.

Om kongressen

FDUV samlades till förbundskongress den 24 oktober, på grund av coronaepidemin i huvudsak på distans. Förbundskongressen är FDUV:s högsta beslutande organ som sammankommer vart tredje år. Mötesombuden består av representanter för förbundets medlemsföreningar. Kongressen tog också ställning till bland annat förbundets strategi och ett politiskt program.

Under förbundskongressen tillkännagavs även Sigfrid Törnqvist-prisets vinnare.

FDUV är intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning. FDUV:s uppdrag definieras ändå inte av diagnos utan av det stödbehov personer har.

Mera information:

Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare, Lisbeth.hemgard@fduv.fi, 040 526 43 69

Mikaela Björklund, ordförande, bjorklundhmikaela@gmail.com, 040 709 16 55

Matilda Hemnell, informatör, matilda.hemnell@fduv.fi, , 040 503 72 30

Foto:

FDUV/Sofia Jernström

Hur önskar personer med talsvårigheter att man kommunicerar med dem?

Veckan för personer med tal- och kommunikationssvårigheter firas 4–10.10.

Porträtt på Paulina Bäckström och citatet Jag vill tydliggöra för andra vad som är skillnaden mellan lönearbete och utlokaliserad arbetsverksamhet.

Vet du vad arbete med stöd är?

Projektassistent Paulina Bäckström har i sitt jobb på Steget vidare märkt att det för många är svårt att uppfatta skillnaden mellan lönearbete och utlokaliserad arbetsverksamhet. I vår blogg vill hon förtydliga skillnaden och berätta om möjligheten till arbete med stöd.

Optima har samarbete i fokus då läroplikten utvidgas

Den utvidgade läroplikten trädde i kraft i höst. Vi har talat med Optimas rektor för lärande Anna-Lena Forsman för att höra hur yrkesinstitutet förberett sig inför reformen. Det är på Optima de flesta svenskspråkiga med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning får sin utbildning efter grundskolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Nu finns material om kropp och hälsa i vår infobank

Vi har samlat information om bland annat kost och motion, rusmedel, sexualitet, psykisk ohälsa och åldrande.

Illustration över föräldrar som gör barnet redo för skola.

Den förlängda läropliktens ABC

Att börja skolan är ett stort steg för både barn och föräldrar. Det är naturligt att det nya skedet i livet väcker en rad frågor, särskilt om man har barn som behöver extra mycket stöd. För dem kan det bli aktuellt med förlängd läroplikt. Lärums pedagogiska handledare Nina Rosenblad svarar på de vanligaste frågorna om förlängd läroplikt. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Pojke med Downs syndrom i en klätterställning.

Lennis nya närskola är till för alla

I nya Nedervetil skola inkluderas barn med intellektuell funktionsnedsättning. Deras behov har beaktats redan i planeringsskedet. Lenni Hansén är en av eleverna i resursklassen i den nya skolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Illustration på gravid kvinna och texten I Finland fortsätter hela 14 % att dricka alkohol efter konstaterad graviditet.

FASD är en funktionsnedsättning som kunde förebyggas helt

I dag den 9 september uppmärksammas FASD-dagen.

Ung person i rullstol håller vuxen i handen.

Våga släppa taget – får man eller ska man?

Susanne Tuure vänder sig i vår blogg till föräldrar vars barn med intellektuell funktionsnedsättning står inför vuxenlivet. Många känner oro inför framtiden och kan behöva stöd för att komma vidare i den gemensamma processen. Läs hennes vägledande råd till dem.

Olika hjälpmedel som penngrepp, läslinjal och boken Min skolvecka.

Lärum tipsar om hjälpmedel som stöd för skolarbetet

Skolan har kört i gång och det finns kanske behov av hjälpmedel som underlättar skolarbetet eller koncentrationen. Här tipsar vi om några hjälpmedel som kan vara till stöd i inlärningen både i skolan och i hemmet. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Porträtt på Otto Ilmonen i brun sammetskavaj och kravatt.

Byråkraten som vill förbättra världen

Att leda i en tid av förändring. Det blir Otto Ilmonens uppdrag som ny samkommunsdirektör för Kårkulla. Att lotsa Kårkulla inför den stundande vårdreformen som innebär att samkommunen uppgår i välfärdsområdena. Men vem är Otto Ilmonen, och hur ser han på Kårkullas roll i reformen? Artikeln ingår i GP 3/2021.

Tio saker att beakta vid rekrytering av personer som behöver extra stöd

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har rätt att vara delaktiga i samhället och därmed också i arbetslivet. Mångfald på arbetsplatserna är en resurs, samtidigt måste man tänka till hur det kunde fungera i praktiken. Melanie Shametaj skriver i vår blogg om erfarenheterna av att rekrytera projektassistenter till Steget vidare och ger tips till andra.