Det har fattats beslut om att köra ner ett tryggt och fungerande färdtjänstsystem som personer med funktionsnedsättning och äldre använder sig av i Esbo, Grankulla, Kyrkslätt, Lojo, Vichtis, Högfors, Raseborg, Hangö, Ingå och Sjundeå. Orsaker som angivits är att garantera tillgången till taxibilar, säkerhet, smidighet, samt besparingar.
Den nuvarande färdtjänsten ersätts i Esbos regi av Färdcentralen Västra Nyland (Länsi-Uudenmaan Kulkukeskus) och 8 500 personer berörs. Verksamheten börjar i november.
Har det tagits i betraktande att ansvaret för färdtjänstanvändarnas säkerhet, och servicens tillgänglighet fortsättningsvis är kommunens, trots att servicen handhas av Färdcentralen Västra Nyland?
Hur kommer tillgången på taxi att kunna förbättras när förutsättningarna för det försämras?
Enligt upphandlingsdokumenten för taxiföretagarna är det bara på vardagar kl. 6-21 som det, i princip, finns säker tillgänglighet på bilar. Andra tider – klockan 23-6, veckoslut och helgdagar sköts av de så kallade kontraktsbilarna. De har ingen skyldighet att ha jour. Att ta emot Färdcentralens körningar är endast obligatoriskt då Färdcentral-applikationen är påslagen.
Att ha applikationen ofta på är knappast motiverande eftersom fastslagna pris, före obligatoriska rabattprocenter, redan ligger duktigt under gränsen för lönsam verksamhet. Dessutom är de för inkomsterna viktiga service- och assistenttilläggen samt tilläggen för långsam körning borttagna. Kilometerersättningar betalas enbart för den kortaste vägen, inte den som är mest körbar.
På vilket sätt blir färdtjänsten i praktiken säkrare, tryggare och smidigare?
Resekortet tas bort samtidigt som Färdcentralen inte i efterskott ersätter resor som gjorts med andra tjänsteleverantörer ifall då det inte funnits bilar att tillgå, eller om ordersystemet fallerat. Chauffören assisterar inte längre vid stopp för att sköta ett ärende. För att besöka en postanstalt måste en synskadad i framtiden ha med sig en assistent till platsen för att få ärendet skött. Om ärendet på grund av köer tar längre än tio minuter blir hen av med en av sina få färdtjänstresor.
Chaufförer med så låga språkkunskaper som nivå A2 får köra för färdcentralen. Med de språkkunskaperna år det mycket svårt att ta emot körinstruktioner, som trots kartapplikationer, ändå ofta behövs. För att inte tala om kommunikation med den som har talsvårigheter.
I vilken form kommer de tilltänkta besparingarna?
Den som inte kan röra sig självständigt måste för de enklaste ärenden (till exempel posta ett brev) beställa en assistent till platsen. Det är brist på lämpliga assistenter. Kostnaden för assistans under ett stopp är 20-40 euro. Chaufförer har tidigare kundspecifikt beviljats service- och assistanstillägg på 4,5-15,70 euro per/gång beroende på bilens utrustning.
Dessutom, ett stopp under resan för att sköta ett ärende får förorsaka högst två kilometer till på resans längd. En del av färdtjänstanvändarna bor i glesbygd där avstånden är långa. Ärenden som tidigare enkelt ombesörjts under resan kommer i framtiden att kräva en separat resa (i praktiken två), och dessutom en assistents medverkan.
Vilka av färdtjänstförändringens indirekta kostnadsverkningar har tagits reda på, och beaktats? Var finns beräkningarna tillgängliga? Kortsiktiga besparingar har man ju redan fått genom att tumma på chaufförernas ersättningar, samt genom att bygga upp en service som användarna med största sannolikhet kommer att undvika. Vad blir alltså färdtjänstförändringens verkliga pris?
Vi tror att den kostnadseffektivaste, tryggaste, säkraste och smidigaste färdtjänstlösningen är att använda sig av de gamla systemen och bevilja alla färdtjänstanvändare rätt till att använda bekant taxichaufför. Det kommer att sänka på förmedlingskostnaderna och garantera tillgången på taxi också i glesbygden.
Undertecknare
- Mia Lohman, närstående till gravt synskadad färdtjänstanvändare, Otalampi
- Jari Hindström, Taxiföretagare, JH Taksi
- Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare, FDUV rf
- Ulf Gustafsson, verksamhetsledare, FMA – Funktionsrätt med ansvar rf
- Matthias Jakobsson, verksamhetsledare, Förbundet Finlands svenska synskadade rf
- Ilona Salonen, tf verksamhetsledare, SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf