Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2026
    • Gör så här om du vill på läger
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Livet kostar – också för oss
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
    • Första tiden efter besked om IF
    • Vad finns det för stöd och hjälp att få?
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Personlig assistans
    • Stör för rörlighet / färdtjänst
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2026
    • Gör så här om du vill på läger
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Livet kostar – också för oss
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Vad finns det för stöd och hjälp att få?
      • Funktionshinderservice på svenska
      • Samhällets stöd till familjer
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Personlig assistans
    • Stör för rörlighet / färdtjänst
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Kropp och hälsa
      • Fritidsverksamhet
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka

Hannele Rabb och konsten att teckna

135539334013.12.2012 kl. 12:09
Teckenspråket är många gånger ett rikare språk än talat språk. Det är fiffigt och kreativt, tydligt och språkligt ekonomiskt, anser Hannele Rabb.

–Teckenspråket är halva mitt liv. Om det rycktes bort skulle jag känna mig amputerad.

–Till exempel de polysyntetiska tecknen är en guldgruva. De är en mix av många olika tecken och används för att beskriva vad som händer eller hur någonting rör sig.

–Det är så roligt att använda dem, för det känns som om man hittade på dem samtidigt som man tecknar. De finns inte i ordböcker, för de är så många.

–För att berätta att solen går ner bakom horisonten behövs många ord men bara ett tecken.

Vardagens språk
En stor del av Hanneles vardag kretsar kring teckenspråk. Det är hennes och dottern Robertas hemspråk. Hon håller kurser i teckenspråk och tecken som stöd. Hon är ena halvan av duon Armstrong, som uppträder med att teckna rock- och poplåtar. Hon är en av de drivande krafterna i föreningen Handlaget, som ger ut bland annat barnböcker illustrerade med teckenspråk.

Allt började då dottern Roberta var liten.
–Läkaren som undersökte henne efter födseln misstänkte från första början att det var något med hennes hörsel. Läkaren gjorde ett enkelt biltutetest, men hon reagerade inte.

–Då hon var tio månader blev det bekräftat att hon var döv. Jag fick då rätt till hemundervisning i teckenspråk, som staden vi bodde i (först Jakobstad, sedan Helsingfors) betalade.

Aldrig fullärd
Efter att ha studerat teckenspråk i tre år tyckte Hannele att hon kunde uttrycka det hon ville ha sagt. Men hon har hela tiden byggt på sina kunskaper och inser att hon aldrig blir fullärd.

–Man lär sig mest genom att träffa döva. Därför är det viktigt att vara med i dövföreningen och delta i dövas kulturdagar.

–Som förälder till ett dövt barn gäller det att hela tiden ha ett försprång så att man kan teckenspråket bättre än barnet kan. En döv tecknar alltid bättre än en talande, och i dag har Roberta ett helt annat flyt än jag.

Då Roberta var liten fungerade teckenspråket som ett hemligt språk mellan mor och dotter.
-Då vi satt i bussen undrade hon ibland vad de andra passagerarna sade. Då kunde jag teckna vad bänkgrannarna pratade om.

Hannele har givetvis ofta varit tolkhjälp åt sin dotter då hon talat med släktingar, hos läkaren, hos frisörskan, då hon behövt ringa ett samtal, då hon var liten och inte kunde läsa textremsorna till filmer.

-Men då en i familjen är döv får man ett nytt socialt nätverk Man söker  sig till andra döva. Roberta började tidigt åka ensam på långa tåg- och bussresor för att träffa sina kompisar.

Förr var papper och penna viktiga hjälpmedel i dövas kommunikation. Så är det fortsättningsvis, men mobiltelefoner och datorer har underlättat situationen betydligt. Nu går det att skicka textmeddelanden, chatta och föra videosamtal. Men då döva nu kan sköta en del kontakter via teknik samlas de inte till träffar på samma sätt som förr.

I takt med tiden förändras teckenspråket på samma sätt som alla andra språk. Facebook är en vickande rörelse med handflatan mot kinden, som att vända blad. Något tecken för blogg finns däremot inte ännu.

Samma principer överallt
Teckenspråket består av många komponenter: handens form, rörelser och riktning, mimik, munrörelser, blickens riktning, kroppens lutning. Det har sin egen grammatik: tid och plats kommer först i meningen, neknings- och frågeord sist.

-Teckenspråket gör något med våra hjärnhalvor. Det kan vara hälsosamt att tänka spatialt ibland.

Alla länder har sitt eget teckenspråk. Finland har två, finskt och finlandssvenskt. Det finlandssvenska teckenspråket skiljer sig också från det rikssvenska.

Principerna för teckenspråket är ändå lika över hela världen och det fungerar internationellt bara man plockar bort svårförståeliga, lokala element.

Kraftfullt med tecken
Att illustrera rock och pop på teckenspråk är en ovanlig konstart. För Hannele Rabb började det med att hon höll en kurs i teckenspråk på konstverkstaden Malakta i Malax, där hon lärde deltagarna att teckna kända låtar eftersom det är ett roligt sätt att öva in tecken. Det ledde så småningom fram till att hon tillsammans med en av sina elever, Christel Lassfolk, bildade Armstrong.

På repertoaren har de bland annat Rammsteins Mutter och Stein und Stein, Queens Bohemian Rhapsody , låtar av Kiss, Alice Cooper och Kraftwerk.

–Vårt krav är att det ska se snyggt och kraftfullt ut även om man inte hör musiken. Vi har också tecknat Abbalåtar, men de är alltför mesiga. Vi vill gå mot det tyngre hållet, så att vi blir svettiga på scen.

För att visa vad som händer på Malakta medverkade den då ännu namnlösa duon på Konstrundan i fjol somras. Där blev de upptäckta av en äldre dam som bjöd in dem till Laulu- ja pelimannijuhlat i Jurva.

–Medelåldern var hög där och de andra programinslagen bestod mest av dragspel och körsång. Vi var rädda att Rammstein inte skulle gå hem, men efteråt blev vi omklappade av ett tiotal personer som sade att de kunde ha sett oss hur länge som helst.

Mera tid för konst
Hemma i Petalax har Hannele en filmstudio i källaren, som bland annat används som repetitionslokal för Armstrong. I ett rum på vinden har hon en ateljé.

Hon är utbildad bildkonstnär och litteraturvetare, och skulle gärna vilja ha mera tid att måla och skriva.

I viss mån har hon ändå hunnit ägna sig åt sitt författarskap: Hon har skrivit sagor på teckenspråk, som getts ut av föreningen Handlaget. Hon har också illustrerat Margaretha Othman-Sundells sångbok “Klättra upp i trädet!” och medverkat i arbetet med dvd:n till samma bok.

Fullt upptagen med kurser
Men sedan hon flyttade tillbaka till Österbotten har största delen av tiden gått åt till att hålla kurser i teckenspråk och tecken som stöd. Kurserna riktar sig bland annat till personer som kommer i kontakt med funktionshindrade som använder tecken som portar till språket. Familjer som använder tecken som stöd är fler än de som har en döv familjemedlem, berättar Hannele.

–Nästan alla döva barn får numera en hörapparat inopererad, och allt färre döva använder teckenspråk.

Möjligheten att operera in en hörapparat började bli känd då Roberta var liten. Enligt läkaren hade operationen knappast lyckats, och:

–Det var en lättnad. Det hade känts som en skymf mot våra döva vänner att operera henne till någonting som de inte var.

–Jag har inte träffat någon döv vuxen som velat vara hörande. När man är döv har man ett eget språk, en egen identitet, kultur, humor och poesi. Döva har ett socialt rum där de kan fungera till 100 procent.

–Det var inte min plan att börja undervisa, men jag tackade ja då folk började ringa, och jag är jättenöjd med det jag nu gör. Det är få som kan teckenspråk här i Vasatrakten och någon finlandssvensk tolkutbildning har inte hållits på mer än 20 år.

Hannele Rabb vill ändå inte själv utbilda sig till tolk.
–Jag är hellre dövas vän än någon som vet allt om deras privatliv.
Hon tycker att teckenspråk gott kunde vara tillval i skolorna. Nyligen startade hon en teckenspråksklubb i Sundom skola.

–Många döva skulle uppskatta att tala med en frisörska, läkare eller bibliotekarie som kan teckenspråk. Och om man kan teckenspråk är det inte längre så fasligt att börja höra sämre, vilket vi alla gör med åren.

Hon anser också att teveprogram i större utsträckning än nu kunde textas och att information som ges i högtalare på allmänna platser också kunde rulla på textremsor.

–Det skulle inte enbart betjäna döva utan också de stora massorna, säger hon.

Kerstin Nordman är journalist på HSS Media, som ger ut bl a Vasabladet, Österbottens Tidning och Syd-Österbotten.

Behandla dig själv som en vän

Som anhörig till någon med funktionsnedsättning är det inte ovanligt att känna att man inte räcker till. Även känslor av skam och skuld kan förekomma. Självmedkänsla är något som kan hjälpa oss handskas med dessa känslor och klara av vardagens utmaningar.

Möten som ger familjerna kraft

Att få ett barn med funktionsnedsättning anstränger ofta hela familjen och ställer den i en särskild position jämfört med andra familjer. Behovet av stöd är enormt och det behovet vill FDUV möta med projektet Familjen i centrum. Artikeln ingår i GP 3/2018.

Trygga möten på internet

Att kunna röra sig på internet är både viktigt och roligt i dagens samhälle, men innebär också en del risker. Lärums Carina Frondén ger tips på vad det är bra att tänka på om ens barn med intellektuell funktionsnedsättning vill vara på sociala medier. Artikeln ingår i GP 3/2018.

Katja har fått möta arbetslivet på lika villkor

Katja Nygård i Karleby har jobbat på dagis i 22 år och stortrivs. Hon har Downs syndrom och vill inte byta ut jobbet mot att arbeta på dagcentral. Artikeln ingår i GP 3/2018.

Personlig assistans ger fritiden ett lyft

I Karleby får personer med intellektuell funktionsnedsättning personlig assistans för fritid, även om de bor på Kårkullas boenden. Inom Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite har man aktivt lyft fram att detta är en laglig rätt personerna har. Det har gett fritidsverksamheten ett lyft, anser personalen på Soldalens serviceenhet. Artikeln ingår i GP 2/2018.

Ett läger är mer än ett läger

FDUV:s läger är ett viktigt avbrott i vardagen för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Förbundet har startat en medelinsamling får att kunna sänka deltagaravgifterna. Det ska vara möjligt att delta oberoende av socioekonomisk bakgrund. Artikeln ingår i GP 2/2018.

Stöd är en fråga om tajming

Vad händer när läkaren säger: ”Ditt barn har kanske en utvecklingsstörning”? Hur snabbt kan du ta det till dig och när behöver du stöd? För Minna Almark, vars dotter har Kleefstras syndrom, misslyckades tajmingen av stöd. Artikeln ingår i GP 2/2018.

Framgångssagan behöver nyanseras

Att det i någon bemärkelse var sämre förr, rättfärdigar inte missförhållanden mot personer med intellektuell funktionsnedsättning i vår samtid. Därför behöver vi kritiskt granska den historia vi berättar om funktionshinderpolitik, och reflektera över vår egen maktutövning, säger forskaren Niklas Altermark.

Nu ska brukarna bli delaktiga på riktigt

Alla anställda vid Kårkulla ska få fortbildning i så kallad personcentrerad planering, PCP. Med hjälp av metoden ska personalen stärka de funktionsnedsattas rätt till självbestämmande, delaktighet och valfrihet.

Alla har rätt till kärlek och sexualitet

Temat sexualitet och intellektuell funktionsnedsättning är svårt eftersom det överskrider de gränser vi vanligen satt upp för intimitet och integritet. Det betyder ändå inte att vi ska låta bli att prata om det.

Snuvad på konfekten? Valfrihet ska gälla alla

FDUV:s sakkunniga inom intressepolitiskt arbete Annette Tallberg analyserar regeringens utkast till lag om valfrihet inom vården.

Delta i vår läsarundersökning – vinn biobiljetter!

Hjälp oss att utveckla FDUV:s och DUV-föreningarnas tidning Gula Pressen.

Begrepp väcker känslor

Med anledning av diskussionen om FDUV:s namn och begrepp publicerar vi redan nu verksamhetsledare Lisbeth Hemgårds ledare, som ingår i nästa nummer av vår tidning Gula Pressen.

”Härligt att få vara en pappa som behövs”

Jocke Wilén är tacksam över att få vara pappa till Lucas som har Downs syndrom. Fars dagen till ära väljer vi att lyfta fram en artikel från i vår.

Världen tillhör oss alla

Den kenyanska funktionshinderorganisationen KAIH och FDUV har samarbetat i 11 år. I april reste Steg för Stegs erfarenhetstalare Erik Weyand, föräldern och socialarbetaren Marianne Ly och FDUV:s koordinator Elina Sagne-Ollikainen till Nairobi för att träffa KAIH:s föräldragrupper och erfarenhetstalare.

Ett rop på medvandrare

Hur är det att ta emot det första beskedet om funktionsnedsättning hos ett barn? Nästan 80 föräldrar har besvarat frågor om första beskedet i vår enkät inom projektet Mer än ord.

Vårdarlön det enda rätta

Att vara närståendevårdare åt ett barn med funktionsnedsättning kan vara oerhört tungt. Christina Mannfolk i Korsnäs tycker att det enda rätta vore att de som drar det här lasset fick en rimlig vårdarlön.

Hjälp! – svårt att få psykvård

Om en person med utvecklingsstörning har allvarliga problem med sin psykiska hälsa, har hen lika rätt till specialiserad psykiatrisk vård som alla andra. I praktiken fungerar det inte alltid så smidigt.

Självbestämmande: Hur hjälpa Mia att bestämma själv?

Mia vill inte gå i duschen. Om hon skulle få bestämma själv skulle hon aldrig gå i duschen. Det tror personalen på gruppboendet. Det tror de anhöriga. Får hon som har en utvecklingsstörning besluta om sitt duschande själv?

Susannas nya hem  – en solskenshistoria

Susanna Berghäll flyttade till en egen lägenhet för ett halvt år sedan. Allt gick väldigt fort efter att Susanna och hennes mamma Alice började på FDUV:s kurs, men båda är nöjda och glada över livsförändringen.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen