Regeringen föreslår i sin proposition att åldersgränsen för bland annat folkpension, rehabiliteringspenning för unga och sjukdagpenning ska höjas från 16 till 18 år. Detta är i enlighet med åldersgränsen för den utvidgade läroplikten. Ändringarna genomförs för att stärka den offentliga ekonomin och syftet är att spara pengar.
Lagförslaget en försämring
FDUV understöder inte lagförslaget. Vi anser att de föreslagna ändringarna försämrar förutsättningarna för utbildning, delaktighet och självständighet för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Deras ekonomiska situation försvagas och familjernas ekonomiska börda ökar, vilket leder till större ojämlikhet.
Idag beviljas en stor del av ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning rehabiliteringspenning från 16 års ålder. Rehabiliteringspenningen har gett dem lika möjligheter som alla andra ungdomar att studera på andra stadiet och avlägga en yrkesutbildning.
Svenskspråkiga i en sämre position
FDUV anser att lagändringen skulle försätta svenskspråkiga i en sämre position än andra på grund av att den svenskspråkiga yrkesutbildningen med krävande särskilt stöd för tillfället erbjuds enbart i Österbotten. Det här innebär i praktiken att en stor del av svenskspråkiga ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning blir tvungna att flytta hemifrån i 16-års ålder. En flytt hemifrån medför ökade levnadskostnader och utan rehabiliteringspenningen kan en flytt innebära en för stor ekonomisk risk för familjerna.
Familjerna ekonomiska börda ökar
Enligt FDUV är det problematiskt att föräldrarnas underhållsskyldighet betonas starkt i lagförslaget, eftersom det kommer att försätta familjer som har barn med funktionsnedsättning i en sämre situation än övriga familjer. I många familjer finns föräldrar som inte kan arbeta för att de är tvungna att ta hand som sina barn och unga med funktionsnedsättningar. Många jobbar deltid eller fungerar som närståendevårdare och har därför små inkomster.
FDUV kritiserade även den korta remisstiden som inföll under sommarmånaderna.
