Riksdagens social- och hälsovårdsutskott har godkänt ett utkast till betänkande om funktionshinderlagen. Utskottet föreslår flera ändringar i lagförslaget utgående från grundlagsutskottets utlåtande och de korrigeringsbehov som funktionshinderorganisationerna lyft fram.
Betänkandet innehåller flera förbättringar
Flera av de ändringar som grundlagsutskottet krävde har beaktats. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår bland annat att ålderbegränsningen ska strykas, att paragraferna förtydligas och att andningsförlamningspatienternas ställning ska stärkas.
Betänkandet innehåller dessutom flera förbättringar för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga som FDUV efterlyst:
- För- och eftermiddagsverksamheten ska vara avgiftsfri och ordnas via funktionshinderlagen om grundskolan inte ordnar verksamheten.
- Maximiavgiften för barns boende utanför hemmet ska minskas. Barnets rätt att bli hörd om boende utanför hemmet ska stärkas.
- Det ska vara möjligt att kombinera dag- och arbetsverksamhet och resorna till dagverksamheten ska vara avgiftsfria.
- Minimiantalet timmar per månad för särskilt stöd för delaktigheten ska höjas. År 2025 ska minimiantalet timmar höjas från 10 till 20. Från och med 2026 ska minimiantalet timmar höjas till 30 timmar per månad, vilket motsvarar minimiantalet timmar för personlig assistans för fritiden.
FDUV anser att det är bra att särskilt stöd för delaktigheten stärks. Samtidigt är vi besvikna över att resurskravet för personlig assistans kvarstår.
Resurser, arbetsverksamhet och uppföljning
Även om utkastet till betänkande innehåller flera nödvändiga förbättringsförslag, oroar vi oss för om resurserna är tillräckliga. För att lagens syfte om likabehandling, delaktighet och deltagandet i samhället ska uppfyllas jämlikt för alla personer med funktionsnedsättning krävs tillräcklig finansiering.
FDUV oroar sig också för att varken arbetsverksamhet eller arbetsträning ingår som en subjektiv rättighet i lagförslaget. Denna service ska enligt förslaget i stället beviljas via socialvårdslagen, vilket innebär att de blir anslagsbundna och rätten till servicen försvagas. Rätten till arbetsverksamhet och -träning måste därför tryggas. Även avgiftsfria transporter till arbetsverksamheten måste ingå i servicen.
FDUV föreslår därför att specialomsorgslagens bestämmelser om arbetsverksamhet fortsätter vara i kraft tills en ny lagstiftning om sysselsättningsfrämjande verksamhet för personer med funktionsnedsättning träder i kraft.
FDUV vill även uppmärksamma vikten av uppföljning, utvärdering och tillsyn av hur lagen fungerar i praktiken, vilket lagförslaget bör beakta. Vid behov måste brister korrigeras omgående för att garantera allas rätt till ett gott liv på lika villkor.
Läs social- och hälsovårdsutskottets utkast till betänkande (på finska)
Tiden är knapp i riksdagen
Ärendet går till näst vidare till grundlagsutskottet. Enligt utskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä är målet är att godkänna funktionshinderlagen ännu under den här valperioden.
Efter behandlingen i grundlagsutskottet ska social- och hälsovårdsutskottet behandla lagförslaget och sedan skickas det vidare till behandling i plenum. Lagen måste komma till plenum senast 20.2 för att riksdagen ska hinna godkänna den.
FDUV hoppas att de korrigeringar som social- och hälsovårdsutskottet föreslår godkänns och att riksdagen hinner godkänna lagen innan valperiodens slut.
Vad handlar reformen av funktionshinderlagen om?
Arbetet med att förnya funktionshinderlagstiftningen har pågått i över 15 år. Reformen handlar om att sammanslå specialomsorgslagen från 1977 och handikappservicelagen från 1987 till en ny lag om funktionshinderservice.
En av de viktigaste förändringarna handlar om att den nya lagen ska utgå från individuella behov i stället för diagnos.
FDUV anser att lagstiftningen behöver förnyas så att den motsvarar dagens behov, en modern människosyn och FN:s funktionshinderkonvention.
I dag har personer med intellektuell funktionsnedsättning en egen lag (specialomsorgslagen) och därmed delvis ett separat servicesystem. Det är diskriminerande – alla funktionshindergrupper ska behandlas jämlikt. Dessutom kan det nya lagförslaget innebära att personer med intellektuell funktionsnedsättning omfattas av en bredare servicepalett.
Planen var att den nya lagen skulle träda i kraft 1.1.2023 samtidigt som vårdreformen, men eftersom riksdagen inte hunnit behandla lagen färdigt är det ännu oklart om och när den träder i kraft. Social- och hälsovårdsutskottet föreslår nu att lagen ska träda i kraft i oktober 2023.
Text: Vanessa Westerlund