Självbestämmande och delaktighet
Personer med intellektuell funktionsnedsättning har rätt att vara huvudpersonen i sitt eget liv.
OBS!
Finland har en ny lag om funktionhinderservice från och med 1.1.2025. Informationen på den här sidan beaktar inte ännu eventuella förändringar som den nya lagen för med sig. (Lagen har en treårig övergångsperiod.)
- Läs frågor och svar om funktionshinderlagen
- Läs om stöd till självbestämmanderätten i THL:s handbok om funktionshinderservice
Självbestämmande är en mänsklig rättighet. Alla har rätt att besluta om sitt eget liv och om saker som berör en själv. En förutsättning för självbestämmande är delaktighet; att få delta i samhället och i beslut som berör en själv.
Gå till:
- Vad är självbestämmande?
- Vad är delaktighet?
- Lagstiftning om självbestämmande och delaktighet
- Metoder och material som stöd för delaktighet och självbestämmande
- Mera information
Vad är självbestämmande?
Självbestämmande kan i praktiken handla om att jag får välja vilka kläder jag klär på mig på morgonen, vad och när jag äter mitt morgonmål och vilken tid jag åker till jobbet för att komma i tid.
Självbestämmande berör även var och med vem jag bor, vad jag är intresserad av och inom vilket område jag önskar få jobba, och med vem jag vill umgås. Självbestämmande gäller också politiska och etiska värderingar. Alla har rätt till sin åsikt och övertygelse.
Det finns regler i vårt samhälle som vi inte kan välja, men dessa regler gäller oss alla oberoende om vi har en funktionsnedsättning eller inte.
Självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning betyder att anhöriga och personal ska stöda och handleda personerna som behöver stöd till självbestämmande. Stödet och handledningen innebär att konkretisera och förtydliga så att saker och ting blir förståeliga och att använda den form av kommunikation som personen förstår.
Vad är delaktighet?
En förutsättning för självbestämmande är delaktighet, att personen är delaktig i frågor som berör det egna livet. Personen ska få information om olika alternativ och vara med och planera sådant som berör en själv, såväl stort som smått.
Delaktighet innebär också att personer med funktionsnedsättning ska få vara en del av olika sammanhang, samhället i stort och mindre gemenskaper. Motsatsen till delaktighet är utanförskap. Upplevd delaktighet främjar välmående. Att vara delaktig och ha ett strakt självbestämmande innebär att vara sitt livs aktiva subjekt, inte objekt.
Delaktighet förutsätter att personen
- har tillgång till tillräckliga materiella resurser
- är aktör i beslut som rör hans eller hennes liv
- har socialt betydelsefulla relationer och är medlem i olika grupper.
Delaktighet är en av grunderna i såväl FN:s barnkonvention som FN:s funktionshinderkonvention. Rätten till delaktighet gäller alltså även barn. Det här är viktigt att beakta till exempel i serviceplaneringen, det vill säga då man tillsammans med kommunen gör upp en plan över den service och de stödinsatser man behöver.
Lagstiftning om självbestämmande och delaktighet
Självbestämmande för personer med funktionsnedsättning aktualiserades i juni 2016 i samband med att Finland ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Då uppdaterades specialomsorgslagen med en paragraf om hur självbestämmandet och delaktigheten stöds. Här beskrivs också användningen av begränsningsåtgärder. Observera att dessa paragrafer fortfarande är i kraft även efter att lagen om funktionshinderservice i övrigt ersatt specialomsorgslagen.
Enligt lagen ska det i service- och vårdplanen ingå:
- åtgärder som stöder och främjar personens förutsättningar att klara sig på egen hand och stärker självbestämmanderätten
- skäliga anpassningar som tryggar att personen fullt ut kan delta och vara delaktig
- de kommunikationsmetoder personen använder
- de sätt på vilka personens specialomsorger ges primärt utan begränsningsåtgärder
- de begränsningsåtgärder som enligt en bedömning krävs när personen ges specialomsorger.
Därtill beskriver specialomsorgslagen vilken kunskap och vilket kunnande som specialomsorgen bör ha för att stöda självbestämmande och delaktighet.
Uppdateringen av specialomsorgslagen kan betecknas som en tillfällig lösning. En ny lag om självbestämmande är under arbete.
Metoder och material som stöd för delaktighet och självbestämmande
Delaktighet är ingenting självklart som kommer per automatik. I synnerhet personer med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva träna på att vara delaktiga i sitt liv. Det är viktigt att de får uppleva att de själva kan påverka.
Professionella bör därför utveckla sina arbetssätt och metoder för att göra det möjligt för dem att vara delaktiga i beslut som berör dem själva. Här har vi samlat tips på metoder och material som kan användas för att förverkliga självbestämmande och delaktighet:
- Delaktighetsmodellen
- Läs också artikeln Delaktighetsmodellen främjar dialog på lika villkor
- Läs också artikeln Delaktighetsmodellen främjar dialog på lika villkor
- Arbetsboken Så här vill jag leva mitt liv - Information och uppgifter om självbestämmande för personer i behov av särskilt stöd. Ladda ner materialet som pdf genom att klicka på bilden!
- Arbetsmetoden Rohkaisin som stöder självbestämmandet för dem som saknar ett talat språk och som kommunicerar med kroppen. Allt material finns gratis tillgängligt på Tikoteekkis webbplats (klicka på bilden för att komma dit).
- Arbetsmetoder och arbetsredskap som man kan använda i det sociala arbetet med personer som har funktionsnedsättningar (materialbank i THL:s handbok om funktionshinderservice)
Mera information:
- THL:s handbok on funktionshinderservice:
- Social- och hälsovårdsministeriets frågor och svar om stärkt självbestämmanderätt
- Om självbestämmande på verneri.net (nättjänst på finska om intellektuell funktionsnedsättning)
- Valvira: Bättre tillgodoseende av självbestämmanderätten för klienter inom omsorger om utvecklingsstörda