Nya lagen om funktionshinderservice – frågor och svar
Finland har en ny lag om funktionshinderservice från och med den 1 januari 2025. På den här sidan har vi samlat frågor och svar om den nya lagen.
Sidan är uppdaterad i december 2025.
Gå till
- Vad handlar lagreformen om och varför stiftades en ny lag?
- Varför har funktionshinderlagen ändrats så många gånger de senaste åren?
- Vem får service via lagen om funktionshinderservice?
- Vad anser FDUV om den nya lagen och ändringarna i tillämpningsområdet?
- Vilka tjänster ingår i lagen?
- På vilket sätt förändras mina tjänster?
- Vad händer med handikappservicelagen och specialomsorgslagen?
- Vad händer med min service när lagen träder i kraft i januari?
- Vad händer med serviceplanen och specialomsorgsprogrammet?
- Finns det ett resurskrav för personlig assistans?
- Vad är särskilt stöd för delaktigheten?
- Gäller den nya lagen på Åland?
- Var får jag mera information om lagen?
- Ordnas det utbildningar om den nya lagen?
- Vem på FDUV svarar på frågor om den nya lagen?
Vad handlar lagreformen om och varför stiftades en ny lag?
Arbetet med att förnya funktionshinderlagstiftningen pågick i över 15 år. Reformen handlade om att sammanslå lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (specialomsorgslagen) från 1977 och lagen om service och stöd på grund av handikapp (handikappservicelagen) från 1987 till en ny lag om funktionshinderservice.
En av de viktigaste förändringarna är att den nya lagen utgår från individuella behov i stället för diagnos.
I dag har personer med intellektuell funktionsnedsättning en egen lag (specialomsorgslagen) och därmed delvis ett separat servicesystem. Det är diskriminerande – alla funktionshindergrupper ska behandlas jämlikt. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är en viktig utgångspunkt för lagen.
Dessutom innebär den nya lagen att personer med intellektuell funktionsnedsättning omfattas av en bredare servicepalett. Förhoppningen är att de som fallit mellan stolarna och blivit utan service ska få bättre stöd och hjälp i framtiden.
Varför har funktionshinderlagen ändrats så många gånger de senaste åren?
Den nya funktionshinderlagen godkändes i mars 2023 och skulle enligt planen träda i kraft den 1 oktober 2023.
Efter riksdagsvalet våren 2023 kom den nya regeringen överens om att lagens tillämpningsområde ska revideras och ikraftträdandet skjutas fram. Lagens tillämpningsområde bestämmer vem som har rätt att få service via lagen.
Lagens ikraftträdande flyttades därför till den 1 januari 2025 för att det skulle finnas tid att göra ändringar i lagens tillämpningsområde. Regeringen ville med ändringarna säkerställa att lagen förblir en speciallag för personer med funktionsnedsättning. Det fanns en oro för att den redan godkända lagen, om den trädde i kraft utan ändringar, skulle leda till att äldre personer utan funktionsnedsättning fick rätt till service via lagen. Regeringen befarade att detta skulle öka kostnaderna för funktionshindeservicen.
I december 2024 godkände riksdagen ändringar i lagens tillämpningsområde. Ändringarna betonade bland annat att tjänster i första hand ska beviljas via den allmänna lagstiftningen. Ett förslag om en så kallad livsskedesbestämmelse godkändes inte då. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2025.
År 2025 inleddes en ny revidering av tillämpningsområdet. Denna gång godkände riksdagen förslaget om en livsskedesbestämmelse, vilket även innebar en nedskärning av finansieringen med cirka 20 miljoner euro på årsbasis. Samtidigt gjordes tekniska ändringar. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2026. Läs mer om ändringarna i nästa fråga.
Vem får service via lagen om funktionshinderservice?
Lagens paragraf om tillämpningsområde bestämmer vem som har rätt att få service via lagen. Lagen innehåller alltså bestämmelser om särskild service som ordnas för personer med funktionsnedsättning.
För att ha rätt till service via funktionshinderlagen ska personen
- uppfylla kriterierna som angivits i tillämpningsområdet och
- de tjänstespecifika kriterierna.
Bedömningen görs av en socialarbetare.
Vem räknas som person med funktionsnedsättning?
Enligt lagen är det en person som på grund av en långvarig fysisk, kognitiv, psykisk, social eller sensorisk begränsning i funktionsförmågan som orsakas av en funktionsnedsättning eller sjukdom nödvändigt behöver hjälp eller stöd för sin normala livsföring.
Annan lagstiftning går först
Service för personer med funktionsnedsättning ska ordnas i första hand med stöd av den primära lagstiftningen, såsom socialvårdslagen och lagen om grundläggande utbildning.
Funktionshinderlagen är sekundär i förhållande till den primära lagstiftningen och ordnas enbart om tjänsterna i någon annan lag, till exempel socialvårdslagen, inte är lämpliga och tillräckliga med tanke på personens individuella servicebehov och intresse.
En förändring från tidigare är att man inte längre ska beakta tom tjänsterna är avgiftsbelagda vid bedömningen av klientens intresse.
Livsskedesbestämmelsen
Från och med den 1 januari 2026 gäller en så kallad livsskedesbestämmelse. Enligt bestämmelsen ska funktionshinderservice ordnas för en person med funktionsnedsättning endast om personens nödvändiga behov av hjälp och stöd avviker från vad som är vanligt i det livsskede som personen befinner sig i.
Livsskeden enligt funktionshinderlagen är:
- barndom
- ungdom
- vuxenliv
- ålderdom
Som en del av den individuella processen för bedömning av servicebehovet ska man bedöma när det är fråga om ett vanligt behov som hänför sig till livsskedet hos personen med funktionsnedsättning och när det är fråga om ett behov som avviker från det. Social- och hälsovårdsutskottet lyfter fram i sitt betänkande (ShUB 26/2025) att rätten att få funktionshinderservice i olika livsskeden inte kategoriskt kan grunda sig enbart på personens livsskede och att en persons ålder i sig inte kan leda till att lagen inte tillämpas.
Det ska även göras en bedömning av om personens behov kan tillgodoses med service enligt den primära lagstiftningen. Dessutom ska servicens kontinuitet från ett livsskede till ett annat beaktas.
Skyddsbestämmelse om avgifter
I tillämpningsområde ingår även en så kallad skyddsbestämmelse gällande klientavgifter. Skyddsbestämmelsen är ett tillägg till det som bestäms i klientavgiftslagen om efterskänkande eller nedsättning av klientavgifter.
Enligt skyddsbestämmelsen i funktionshinderlagen ska avgifter för tjänster enligt den primära lagstiftningen (till exempel socialvårdslagen) inte bestämmas eller nedsättas, om avgifterna försvårar eller förhindrar ordnandet av individuell service för personen med funktionsnedsättning. Med andra ord, om personen på grund av avgifterna inte kan ta emot eller använda tjänsten så ska avgiften nedsättas eller efterskänkas.
Mellanfallare omfattas av lagen
Social- och hälsovårdsutskottets betänkande (ShUB 28/2024) lyfter fram att lagen fortfarande ska gälla också så kallade mellanfallare såsom personer med autismspektrumtillstånd, personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.
Lagens syfte ska beaktas
När val av lag görs är det viktigt att även beakta lagens syfte som är att uppnå likabehandling, delaktighet och deltagande i samhället för personer med funktionsnedsättning samt att förebygga och undanröja hinder för att dessa ska kunna uppnås. Dessutom ska lagen stöda förmågan att leva självständigt och självbestämmanderätten för personer med funktionsnedsättning. Syftet är även att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillräcklig service av god kvalitet enligt deras individuella behov och intressen.
FDUV har kritiserat ändringarna i tillämpningsområdet, eftersom vi ser att det finns risk för att det blir svårare och mer byråkratisk att få funktionshinderservice. Läs mer i nästa fråga.
Läs det justerade tillämpningsområdet på riksdagens webbplats.
Läs om tillämpningsområdet på THL:s webbplats. Obs! Gäller lagen som trädde i kraft 1.1.2025.
Vad anser FDUV om den nya lagen och ändringarna i tillämpningsområdet?
FDUV och övriga funktionshinderorganisationer har länge arbetat för en reform av funktionshinderlagstiftningen. Enligt FDUV behövs en ny modern lag om funktionshinderservice som är i enlighet med FN:s funktionshinderkonvention och som utgår från stödbehov i stället för diagnos.
FDUV anser att den godkända lagen om funktionshinderservice innehåller flera förbättringar och många möjligheter för personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Ingen lag är perfekt och även funktionshinderlagen har en del brister, därför är det viktigt att lagen korrigeras enligt behov. Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fått i uppgift attfölja upp hur målen i den nya lagen förverkligas. Läs mer om THL:s uppföljningsprojekt.
Hur väl lagen kommer att fungera i praktiken beror bland annat på:
- hur välfärdsområdena tolkar lagen
- om de har tillräckligt med resurser för att ordna funktionshinderservice
FDUV och många andra funktionshinderorganisationer har varit mycket kritiska till regeringens ändringar i lagens tillämpningsområde. Enligt FDUV:s bedömning kan ändringarna leda till att:
- systemet med de subjektiva rättigheterna försvagas
- att tillgången till funktionshinderservice försämras för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Förbundet oroar sig för att ändringarna i tillämpningsområdet kan leda till att det blir svårare för barn, unga och äldre att få service via funktionshinderlagen och att de istället hänvisas till den allmänna lagstiftningens tjänster som är behovsprövade, anslagsbundna och avgiftsbelagda.
FDUV har också förhållit sig kritiskt till att finansieringen minskar med 20 miljoner på årsbasis i och med den senaste ändringen i tillämpningsområdet. Välfärdsområdenas resurser för funktionshinderservicen är otillräckliga redan nu, vilket framgår av en enkät som Institutet för hälsa och välfärd (THL) genomförde i juni 2025. Läs mer om THL:s enkät.
Vilka tjänster ingår i lagen?
I den nya lagen om funktionshinderservice ingår följande tjänster:
- Träning för personer som behöver stöd för att lära sig eller upprätthålla färdigheter som behövs för ett självständigt liv. Till exempel övning i social interaktion, teckenspråksundervisning, handledning i kommunikationsmetoder och stöd vid förändringar.
- Personlig assistans för de dagliga sysslorna, i arbetet eller studierna, interaktion, fritidsverksamhet eller samhälleligt deltagande. I personlig assistans utgår man ifrån att personen kan uttrycka sin egen vilja gällande assistansen innehåll.
- Särskilt stöd för delaktigheten för personer som behöver individuellt stöd av en annan person för att kunna interagera med andra människor eller för att delta i fritidsverksamhet.
- Stöd i att fatta beslut för personer som behöver stöd i att fatta viktiga beslut som gäller ens eget liv, till exempel vid uppgörande av klientplan.
- Krävande multiprofessionellt stöd för personer vars servicebehov inte kan tillgodoses genom enskilda tjänster eller åtgärder, utan det behövs ett multiprofessionellt samarbete mellan flera olika yrkesgrupper. Det handlar om människor med stort stödbehov.
- Stöd för boendet är den hjälpen och det stödet för de dagliga sysslorna som en person med funktionsnedsättning behöver för att personen ska kunna leva ett självständigt liv.
- Stöd för boendet för barn. I första hand ska boende för barn ordnas i det egna hemmet. I andra hand kan boende för barn ordnas utanför hemmet endast om barnet inte kan bo hemma med familjen trots att individuell hjälp och stöd har ordnats.
- Stöd för tillgängligt boende omfattar ändringsarbeten i bostaden, avlägsnandet av hinder i hemmets näromgivning, redskap och andra tillgängliga lösningar samt planering av ett tillgängligt boende.
- Kortvarig omsorg för de personer som bor med den egna familjer och vars familjemedlemmar svarar för deras omsorg. Det kan handla om avlastning eller för- och eftermiddagsverksamhet.
- Dagverksamhet för personer som behöver dagligt stöd för delaktigheten och som är yngre än åldern för ålderspensionen.
- Arbetsverksamhet för personer intellektuell funktionsnedsättning för att stödja funktions- och arbetsförmågan och för att främja att personerna kommer ut i arbetslivet.
- Stöd för rörligheten för personer som har särskilda svårigheter att röra sig och som inte självständigt kan använda kollektivtrafik utan oskäligt stora svårigheter.
- Ekonomiskt stöd för anskaffning av redskap och tekniska lösningar.
- Andra tjänster och stödåtgärder som behövs för att lagens syfte ska uppnås.
En person med funktionsnedsättning har subjektiv rätt till denna service när de villkor som anges i paragraferna är uppfyllda.
Det finns även andra tjänster som personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer använder som regleras av annan lagstiftning såsom närståendevård, intressebevakning och FPA:s förmåner.
På vilket sätt förändras mina tjänster?
Just nu är det många stora reformer som påverkar funktionshinderservicen. De nya välfärdsområdena och den nya funktionshinderlagen kommer att påverka tjänsterna i vardagen. I skrivande stund är det oklart hur välfärdsområdena tolkar lagen och hurdana anvisningar de gör.
Den nya lagen innehåller många bekanta serviceformer från gällande lagstiftning, men en del detaljer har förändrats. Dessutom innehåller lagen nya serviceformer såsom särskilt stöd för delaktigheten och stöd i att fatta beslut.
Eftersom det är ny lag vet vi inte ännu hur den kommer att fungera i praktiken. Det finns inte heller ännu någon rättspraxis för den nya lagen. Statsrådet har en skyldighet att följa upp lagen och vid behov korrigera den. På FDUV tar vi gärna emot respons på hur den nya lagen fungerar.
Hur den nya lagen påverkar tjänsterna beror också på det individuella behovet av stöd som personen med funktionsnedsättning och hens familj har. På FDUV hoppas vi att den nya lagen för med sig en bredare servicepalett och mer skräddarsydda tjänster för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
De första ändringarna kommer säkert att synas i samband med att behovet av service för personen med funktionsnedsättning förändras. Allra senast kommer den nya lagen att synas i vardagen när klientplanen och besluten uppdateras i enlighet med den nya lagen.
Vad händer med handikappservicelagen och specialomsorgslagen?
Handikappservicelagen slutar gälla när den nya lagen träder i kraft.
Största delen av paragraferna i specialomsorgslagen upphävs, men paragraferna om självbestämmanderätten och begränsningsåtgärder kommer att fortsätta gälla. Det här eftersom den separata lagstiftningen om självbestämmande och begränsningsåtgärder ännu inte uppdaterats. FDUV hoppas att regeringen åtgärdar det här och att vi till alla delar får en modern lagstiftning.
Fram till den sista december 2024 kunde man fortfarande ansöka om service via handikappservicelagen och specialomsorgslagen. Från och med januari 2025 ansöks ny service enligt den nya lagen om funktionshinderservice.
Lagen innehåller en övergångsperiod på tre år (2025-2027). Det betyder att alla beslut som är beviljade enligt de gamla lagarna i huvudsak fortsätter att gälla under den tid som antecknats i beslutet, men besluten ska uppdateras senast tre år från att den nya lagen trätt i kraft. Läs mera om övergångsperioden under nästa fråga.
Vad händer med min service när lagen träder i kraft i januari?
Lagen om funktionshinderservice trädde i kraft den 1 januari 2025. Det innebär att välfärdsområdena ska kunna erbjuda service enligt den nya lagen från och med då.
Det som är viktigt att komma ihåg är att lagen innehåller en övergångsperiod på tre år. Det betyder att man inte genast i januari 2025 behöver uppdatera den service som är beviljad enligt handikappservice- eller specialomsorgslagen. Alla beslut fattade enligt den gamla lagstiftningen är i kraft under den giltighetstid som antecknats i beslutet, men högst tre år från att funktionshinderlagen trätt i kraft.
Det här betyder i praktiken att klientplanen och alla beslut ska uppdateras under övergångsperioden, senast år 2027, i enlighet med den nya funktionshinderlagen.
Klientplanen och besluten ska uppdateras i enlighet med den nya lagen så fort som personen med funktionsnedsättning själv ber om det eller när servicebehovet hos personen med funktionsnedsättning förutsätter det.
Under övergångsperioden är det möjligt att en person har tjänster enligt den gamla och den nya lagstiftningen samtidigt. Alla beslut behöver alltså inte på en gång uppdateras enligt den nya lagen.
Det finns några undantag gällande lagens ikraftträdande och övergångsperioden:
- Minimiantalet timmar för särskilt stöd för delaktigheten kommer att öka stegvis under övergångsperioden. Servicen ska beviljas minst 10 timmar i månaden före 1.1.2026 och minst 20 timmar i månaden före 1.1.2027. Från och med 2027 ska servicen beviljas minst 30 timmar i månaden.
- Beslut för rehabiliterande småbarnspedagogik som har beviljats via specialomsorgslagen påverkas inte av övergångsperioden. Det här betyder att de redan fattade besluten förblir i kraft under den tid som antecknats i beslutet. Från och med år 2025 fattas inte nya beslut om rehabiliterande småbarnspedagogik.
Läs mera om den nya lagens ikraftträdande och övergångsbestämmelser på THL:s webbplats.
Vad händer med serviceplanen och specialomsorgsprogrammet?
Enligt handikappservicelagen finns det en skyldighet att utarbeta en serviceplan och enligt specialomsorgslagen en skyldighet att utarbeta ett specialomsorgsprogram.
Uppgörandet av specialomsorgsprogrammen slopas i och med den nya lagstiftningen.
Enligt den nya lagen finns det en skyldighet att utarbeta en klientplan för alla personer som behöver service enligt den nya lagen. Serviceplanen heter alltså framöver klientplan. En enda plan ska omfatta service enligt socialvårdslagen, funktionshinderlagen och vid behov även service enligt andra lagar. I undantagsfall kan beslut om en enskild tjänst fattas redan på basis av bedömningen av servicebehovet.
Klientplanen skapar ingen automatisk rätt till service. Klienten anhåller alltid om tjänster och stödinsatser med en särskild ansökan, men klientplanen fungerar som grund och motivering till ansökan. Därför har upprättandet av en klientplan stor betydelse med tanke på rättsskyddet för personen med funktionsnedsättning.
Delaktigheten för personen med funktionsnedsättning i klientplansprocessen har stärkts i den nya lagen.
Finns det ett resurskrav för personlig assistans?
Enlig handikappservicelagen är en förutsättning för att få personlig assistans att en person med svår funktionsnedsättning ska ha resurser att själv definiera assistansens innehåll och sätten att ordna den på. Det här kallas för resurskravet.
I den nya lagen ingår fortfarande ett resurskrav, men tröskeln har sänkts och formuleringen ändrats. Enligt den nya lagen är en förutsättning för att få personlig assistans att "personen med funktionsnedsättning självständigt eller med hjälp av stöd kan bilda sig en uppfattning om och uttrycka sin egen vilja om assistansens innehåll".
Om en person inte uppfyller resurskravet ska personens självbestämmanderätt och delaktighet tillgodoses genom annan service, till exempel genom den nya tjänsten särskilt stöd för delaktigheten, men även i vissa situationer som träning eller som en del av boendetjänsterna.
Enligt lagförslaget är förutsättningen för att bevilja personlig assistans så låga att endast ett mycket litet antal personer inte uppfyller resurskravet, men hur lagen de facto kommer att tolkas är ännu oklart.
Det är inte möjligt att få personlig assistans och särskilt stöd för delaktigheten samtidigt.
Personer med funktionsnedsättning har rätt att få personlig assistans för interaktion, fritidsverksamhet och samhälleligt deltagande minst 30 timmar per månad, om inte ett lägre timantal svarar mot personens individuella behov.
Vad är särskilt stöd för delaktigheten?
Särskilt stöd för delaktigheten är en ny tjänst i lagen. Den ska trygga möjligheten till delaktighet för personer som behöver särskilt mycket stöd för att delaktighet ska uppnås. Syftet med servicen är att trygga rätten för personer med funktionsnedsättning att vara aktiva i sitt liv.
I praktiken handlar det om ett individuellt stöd som ges av en annan person som enligt de behov och önskemål som personen med funktionedsättning har. Personens egen vilja och önskemål ska utredas i den mån det är möjligt. Stödet omfattar även handledning om innehåll och sättet att genomföra den. Särskilt stöd för delaktigheten ska beviljas för verksamhet antingen utanför hemmet eller hemma hos personen med funktionsnedsättning.
Särskilt stöd för delaktigheten ges i första hand av en yrkesutbildad person inom socialvården eller hälso- och sjukvården eller av en person som avlagt någon annan lämplig examen. I andra hand kan stödet ges av en person som i övrigt med tanke på sin kompetens är lämplig för uppgiften.
Minimiantalet timmar för särskilt stöd för delaktigheten kommer att öka stegvis under övergångsperioden. Servicen ska beviljas minst 10 timmar i månaden före 1.1.2026 och minst 20 timmar i månaden före 1.1.2027. Från och med 2027 ska servicen beviljas minst 30 timmar i månaden.
Gäller den nya lagen på Åland?
Den nya lagen om funktionshinderservice träder inte i kraft på Åland. På Åland fortsätter den gamla handikappservicelagen och specialomsorgslagen i den version de hade i Finland 31.12.2022 att gälla. Ålands lagting kan välja att uppdatera gällande lagstiftning i enlighet med lagstiftningen i riket.
Läs om Ålands lagstiftning i THL:s handbok om funktionshinderservice
Var får jag mera information om lagen?
Lagen finns publicerad i Finlex. Det är justitieministeriets avgiftsfria internettjänst för rättsligt material. Obs! Notera att skrivelserna om tillämpningsområdet ändras som en följd av riksdagsbehandlingen hösten 2025.
Social- och hälsovårdsministeriet har publicerat frågor och svar om lagen som finns på svenska.
Gå till ministeriets frågor och svar
THL har uppdaterat sin handbok om funktionshinderservice med information om den nya lagen. Där finns information om lagens tjänster, ikraftträdande och övergångsbestämmelser.
Gå till THL:s handbok om funktionshinderservice
På våra lättlästa webbsidor finns en artikel om lagen på lätt svenska
Gå till den lättlästa artikeln Det blir en ny funktionshinderlag
I vår materialbank finns även lättläst material om tjänsterna stöd i att fatta beslut och stöd för rörligheten.
Gå till lättläst material om funktionshinderlagen.
Ordnas det utbildningar om den nya lagen?
Social- och hälsovårdsministeriet ordnade den 25 maj 2023 en utbildningsdag om funktionshinderlagen på finska. En videoupptagning av utbildningen finns på ministeriets YouTube-kanal. Obs! Notera att presentationen om tillämpningsområdet gäller den lag som godkändes i mars 2023. Flera ändringar har gjorts i tillämpningsområdet efter det.
Ta del av social- och hälsovårdsministeriets utbildning om funktionshinderlagen
Social- och hälsovårdsministeriet ordnade en ny utbildning om ändringarna i funktionshinderlagens tillämpningsområde den 4 mars 2025. Obs! Notera att utbildningen gäller de ändringar som trädde i kraft den 1 januari 2025. De nya ändringarna kring livsskedesbestämmelsen som träder i kraft den 1 januari 2026 behandlas inte. En videoupptagnings på utbildningen finns på ministeriets YouTube-kanal. Utbildningen är på finska och är textad till svenska.
- Ta del av social- och hälsovårdsministeriets utbildning om ändringar i tillämpningsområdet.
- Ta del av social- och hälsovårdsministeriets utbildningsmaterial på svenska.
År 2024 ordnande FDUV en digital föreläsningsserie om den nya lagen. Materialet från föreläsningarna har publicerats på den här sidan.
- Presentation från del 1 i FDUVs digitala föreläsningsserie 26.11.2024 (pdf). Innehåll: lagens bakgrund, ikraftträdande och övergång, allmän och speciallag, tillämpningsområdet, specialomsorgslagen, specialomsorgsprogram, klientplan och klientprocess.
- Presentation från del 2 i FDUVs digitala föreläsningsserie 3.12.2024 (pdf). Innehåll: träning, personlig assistans, särskilt stöd för delaktigheten, stödpersoner, krävande multiprofessionellt stöd och stöd för rörligheten.
- Presentation från del 3 i FDUVs digitala föreläsningsserie 10.12.2024 (pdf). Innehåll: stöd för boende, stöd för boende för barn, kortvarig omsorg, dagverksamhet, arbetsverksamhet och övriga paragrafer.
Vem på FDUV svarar på frågor om den nya lagen?
Om du har frågor om lagen kan du vända dig till:
- Vanessa Westerlund, sakkunnig inom påverkansarbete, vanessa.westerlund@fduv.fi, 040 674 72 47
-
Camilla Forsell, sakkunnig inom familjearbete, rådgivning, camilla.forsell@fduv.fi, 040 673 96 95
Du kan även vända till SAMS juridiska rådgivning.