Selkokeskus och LL-Centers ställningstagande om AI och lätt språk:
AI kan inte användas för bearbetning av texter till lättläst utan att en sakkunnig skribent medverkar
Selkokeskus och LL-Center har fått frågor om vilket AI-verktyg det lönar sig att använda för att bearbeta texter till lätt finska eller lätt svenska. I nuläget kan vi ändå inte rekommendera något AI-verktyg för lätt språk. AI måste ännu utvecklas för att kunna producera lättlästa texter av tillräckligt god kvalitet. En sakkunnig i lätt språk bör vara med och utforma texten när man har använt AI för att producera den.
Att bearbeta text till lättläst är ett krävande sakkunnigarbete. Skribenten bör känna väl till principerna för lätt språk och kunna tillämpa dem, samt kunna skilja mellan lätt språk och klarspråk. Skribenten bör också känna väl till de språkliga utmaningar som målgrupperna för lätt språk har. Hen bör i den lättlästa texten både kunna gallra bort information som är onödig för läsaren och lägga till information som läsaren kan behöva för att förstå texten.
I Finland översätts texter ofta från lätt finska till lätt svenska. Då är det viktigt att översättaren beaktar att det i svenskan kan vara andra ord och strukturer än i finskan som är svåra för läsaren. Översättaren bör alltså känna till principerna för lätt svenska för att kunna skapa texter som är begripliga för läsaren.
När man skriver en lättläst text är utgångspunkten att den ska bli så bra att den kan beviljas symbolen för lättläst. Symbolen beviljas gratis av Selkokeskus och LL-Center och är ett tecken på att texten följer principerna för lätt språk både vad gäller text och utformning, och att den passar för en läsare som av olika orsaker har svårt med läsningen.
Med hjälp av AI kan man idag producera relativt bra texter på klarspråk och sammandrag av olika ämnen. En lättläst text ska ändå betjäna personer som behöver lätt språk och därför räcker det inte att man gör språket bara lite enklare med hjälp av AI. Följande utmaningar har AI ofta svårt att klara av när det gäller lättlästa texter:
- Att bearbeta texten som helhet och vid behov ändra i sakinnehållets ordningsföljd så att en läsare som behöver lättläst enkelt ska kunna uppfatta helheten.
- Att skapa ordförklaringar som passar för texten och använda dem på ett smidigt sätt så att läsaren genom hela texten får tillräckligt med stöd för att förstå de svåra orden.
- Att skapa text som har en tillräckligt luftig struktur, där den viktiga informationen inte begravs under en stor mängd tätt packad information.
- Att välja ut innehåll som är väsentligt och intressant för läsaren och att utforma språket så att hen blir motiverad att läsa texten.
- Att beakta textens genre så att till exempel begrepp som förändras snabbt inom nyhetsspråket bearbetas på ett ändamålsenligt sätt när de används i en lättläst nyhetstext.
- Att välja ut och skapa bilder som passar till en lättläst text (till exempel ämnesbilder och bildstöd på satsnivå), så att de passar in i genren, sakinnehållet och publikationsformen.
AI utvecklas fort och nya versioner som baserar sig på olika språkmodeller publiceras i snabb takt. AI:s förmåga att generera lättläst text av god kvalitet förbättras småningom genom olika forsknings- och utvecklingsprojekt där modellerna testas och förbättras. Det är viktigt att sakkunniga i lätt språk är med och utvecklar AI. I händerna på en erfaren sakkunnig kan AI i framtiden vara ett bra hjälpmedel för att skapa lättläst text. Då måste skribenten kunna bedöma kvaliteten på texten som AI har genererat, och själv kunna bearbeta texten vidare så att den är begriplig för läsare som behöver lätt språk och så att den kan beviljas symbolen för lättläst.
Om man har utnyttjat AI för att producera en lättläst text bör det nämnas i slutet av texten. Det får inte vara oklart för läsaren när en text har producerats med hjälp av AI.
I Finland uppskattas drygt 700 000 personer vara i behov av texter skrivna på lätt språk för att kunna tillgodogöra sig information och delta i samhällets verksamhet (Selkokielen tarvearvio 2019). Utan lätt språk riskerar den här gruppen att vara beroende av andras hjälp eller i värsta fall marginaliseras.
Selkokeskus är ett nationellt expertcentrum för lätt språk som främjar ställningen för lätt språk och människor som behöver det i Finland. Selkokeskus är en del av förbundet Kehitysvammaliitto. LL-Center främjar lätt svenska i Finland. LL-Center hör till FDUV, intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Leealaura Leskelä
Selkokeskus, Kehitysvammaliitto
Sami Älli
Saavutettavuusyksikkö (enheten för tillgänglighet), Kehitysvammaliitto
Johanna von Rutenberg
LL-Center, FDUV
Läs ställningstagandet på finska på Selkokeskus webbplats
Lätt språk, lättläst, klarspråk:
Begreppen lätt språk och lättläst kan användas parallellt.
Lätt språk täcker både skrivet och talat språk, lättläst kan användas för skriftligt språk. Man kan också tala om lätt svenska och lätt finska. Ibland används förkortningen LL. Med klarspråk avses klart och begripligt myndighetsspråk.
Målgrupper för lätt språk:
Lätt språk riktar sig till människor som har svårt att läsa och/eller förstå allmänspråk.Till målgruppen hör bland annat personer med intellektuell funktionsnedsättning, demens eller afasi, dyslektiker, ovana läsare och läsare med ett annat modersmål.
