Porträtt på Maltilda Hemnell och citatet Människovärdet sitter aldrig i en persons funktionsförmåga. Människovärdet sitter i hur vi möts och bemöter.

Att lyssna till en röst som inte talar

06.10.2021 kl. 07:39

Under veckan för personer med tal- eller kommunikationssvårigheter reflekterar vår informatör Matilda Hemnell kring sina möten med personer som saknar ett talat språk.

I mitt arbete som informatör på FDUV har jag flera gånger intervjuat personer som inte kan tala eller som har ett mycket otydligt tal. I början var jag extra nervös inför den här typen av intervjuer. Hur ska det gå?

Med tiden och ökad erfarenhet har jag lärt mig att det brukar lösa sig, men att jag behöver vara extra alert. Jag ska inte bara lyssna, jag ska se och följa med. Eventuellt använder personen också något hjälpmedel som en pekplatta.

I synnerhet om personens anhöriga eller personal är med vid intervjun gäller det att satsa på att verkligen snappa upp vad personen berättar, på sitt eget sätt. Vad är viktigt för hen, hur kan jag få hens ”röst” fram i artikeln. Det kanske inte blir ett citat, men då kan det komma fram på annat sätt.

Jag fascineras varje gång av hur bra de här personerna är på att kommunicera, trots allt. Visst kan de behöva hjälp av människor i deras närhet, men de har en egen unik röst. Det är en delikat uppgift att försöka lyssna till den.

* * *

För några år sedan dog min pappa i Alzheimers. Rätt tidigt i hans sjukdom tappade han det talade språket. Men det betydde inte att vi slutade kommunicera med honom, än mindre att han slutade att kommunicera med oss. Vi måste bara hitta nya sätt, på något sätt.

Det gällde att avläsa de små signalerna och att aldrig glömma beröringen. De få gånger man riktigt nådde fram till hans innersta, då var det via musiken.

Trots att pappas sjukdomstid var en tung upplevelse lärde den mig mycket om bemötande och människovärde. Människovärdet sitter aldrig i en persons funktionsförmåga, ej heller tillvarons meningsfullhet. Människovärdet sitter i hur vi möts och bemöter. Hur vi är mot varandra.

Därför är det så viktigt att kommunicera också med dem som inte kan tala.

Den insikten är något jag haft väldigt mycket nytta av i mitt arbete på FDUV.

Text: Matilda Hemnell, informatör

Fakta om talsvårigheter

Veckan för personer med tal- och kommunikationssvårigheter firas 4–10.10.
I Finland finns det cirka 65 000 personer som har olika grad av tal- eller kommunikationssvårigheter. Av dem behöver 35 000 hjälpmedel som stöd för kommunikationen.
En person med talsvårigheter kan höra, men klarar sig inte i vardagliga kommunikationssituationer med det talade språket.
Tal- och kommunikationssvårigheterna kan vara medfödda och hänga ihop med till exempel en CP-skada, intellektuell funktionsnedsättning eller autismspektrumtillstånd.
Man kan också förlora sin talförmåga och sina språkliga färdigheter som vuxen till följd av en sjukdom eller skada.
De flesta personer med talsvårigheter har nytta av kommunikationssätt som ersätter tal, hjälpmedel och tolktjänster för personer med funktionsnedsättning.
Talsvårigheter kan begränsa individens möjligheter till självbestämmande och delaktighet. Därför är det så viktigt att dessa personer får rätt stöd.

Våra kontor håller sommarstängt 23.6–8.8

Lägerteamet svarar på frågor om sommarens läger.

Tummen ner för förslaget att ändra i den nya funktionshinderlagen

FDUV har gett ett utlåtande om förslag på ändringar i funktionshinderlagens tillämpningsområde.

De språkliga rättigheterna har försvagats inom specialomsorgen

FDUV har gett svar på bakgrundsfrågor för regeringens språkberättelse. Bland annat samarbetet mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena haltar.

Två av hundra har intellektuell funktionsnedsättning?

Fler personer med IF än man tidigare trott

Andelen personer i Finland med intellektuell funktionsnedsättning är betydligt högre än vad man tidigare trott, visar nya siffror från FPA.

”Alla ska bidra” – men ges alla förutsättningar?

Insändare publicerad i Hufvudstadsbladet 18.6.2025.

Vadå delaktighet?

Susanne Tuure har under sin karriär med och för personer med IF varit med i många delaktighetssatsningar. I vår blogg reflekterar hon kring dessa erfarenheter.

Allt fler behöver lätt språk i Finland

Upp till 812 000 personer beräknas vara i behov av lätt språk, visar en ny utredning.

nstruktionerna och informationen behöver vara lätt att hitta, och lätt att förstå och ta till sig.

Varför behövs lättläst information om beredskap?

I en kris behöver alla i samhället få information som de förstår. I vår blogg skriver Helena Holm-Cüzdan, planerare vid LL-Center, om varför det är klokt att satsa på just lättläst information.

Stödet för lärande och skolgång ändrar

Trestegsstödet med allmänt, intensifierat och särskilt stöd ersätts av ett nytt system.

Skärmklipp från de lättlästa sidorna på 72 timmar.

Lättläst om beredskap

FDUV:s LL-Center har anpassat informationen till lätt svenska.

Förbundet ser över sina stadgar

Målet är att modernisera stadgarna så att de bättre motsvarar dagens och framtidens behov.

Socialskyddsguiden är uppdaterad – ladda ner gratis!

I guiden ingår nu information om den nya lagen om funktionshinderservice.

Henrik Byggmästar: Det tog tid för mig att acceptera den nya situationen. Det får ta tid men acceptans behövs för att komma vidare.

När man själv befinner sig i ett kaos behövs stöd av andra

Det får ta tid men acceptans behövs för att komma vidare, skriver Henrik Byggmästar i vår blogg om erfarenheten att få ett barn med Downs syndrom. I dag är han en av FDUV:s frivilliga familjestödjare.

Organisationer om nya nedskärningar: Funktionshinderservicen får inte försämras ytterligare

Vi organisationer som representerar personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism är djupt oroliga över vad som håller på att hända med funktionshinderservicen.

Vem vill jobba för bättre funktionshinderservice?

Insändare publicerade i Vasabladet, Österbottens tidning, Åbo Underrättelser och Hufvudstadsbladet.

Såga inte av gräven vi sitter på - nvestera i civilsamhället i stället.

Finlandssvenska förbund: Investera mer i civilsamhället

Civilsamhället gör Finland säkrare, tryggare och stärker demokratin. Drastiska nedskärningar i statsbidrag till organisationer har redan genomförts och inför år 2026 planeras ytterligare omfattande nedskärningar som på olika sätt direkt drabbar civilsamhället, den fria bildningen och kultursektorn.

Tacksamt vara med i DUV – ”när man ses bara strålar de”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Äkta paret Ralf och Anki Snellman i Pedersöre är båda med i DUV i Jakobstadsnejden, Ralf som ordförande och Anki som kassör.

Personer framför ett byksträck med teckningar och färgglada sockor.

Dikter inspirerade av Rocka sockorna

Se också vår gemensamma video!

Jonas Jansson och Roger Eriksson tittar tillsammans i en lunta med papper.

Från vänskap till handledarskap

Roger Eriksson hittade en livslång vänskap som också gjorde honom till handledare. Jonas Jansson har blivit som en del av familjen, berättar han. Artikeln ingår i GP 1/2025.

Digital dealktighet - livet på nätet blir enklare och säkrare med DigJag står det på en skärm, man föreläser, kvinna står vid dator..

En digital värld där alla är välkomna

Att titta på filmer via olika streamingtjänster, slöscrolla på sociala medier eller logga in i nätbanken är för många en självklar del av vardagen. Men den digitala världen som den ser ut i dag är inte tillgänglig för alla. En av de grupper som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap är personer med funktionsnedsättning. Det vill DigiJag, med eldsjälarna Michael och Kerstin i spetsen, ändra på. Artikeln ingår i GP 1/2025.