Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Porträtt på Hannaleena Luoma och Fanny Ala-Heikkilä.

Med lönearbete som mål

160707516004.12.2020 kl. 11:46
Genom skräddarsytt, konkret och långvarigt stöd hjälper arbetstränare personer med funktionsnedsättning att hitta, få och behålla ett arbete med lön. Och det ger resultat: år 2019 hade nästan 200 helsingforsare en anställning tack vare stadens tjänst arbete med stöd.

Arbetslivstränare, jobbcoach, arbetskonsulent, handledare inom arbete med stöd, arbetstränare. Kärt barn har många namn, men när det kommer till mångfalden av begrepp inom arbete med stöd tenderar den snarast leda till förvirring.

När jag träffar Hannaleena Luoma och Fanny Ala-Heikkilä vid Helsingfors stad kommer vi överens om att använda begreppen arbetstränare och arbetsträning. De arbetar vid tjänsten arbete med stöd som är en del av stadens handikappservice.

– Målet är att hitta lönearbete till våra klienter, sammanfattar Hannaleena arbetstränarnas uppdrag.

För att ha rätt till tjänsten måste man ha fyllt 18 år, bo i Helsingfors och ha behov av stöd för att hitta ett jobb. Ofta har personerna någon diagnos som intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumtillstånd eller adhd, men Fanny betonar att det är behovet som styr, inte diagnosen.

Helsingfors stad har erbjudit arbete med stöd sedan 1995. Tjänsten utvecklades från arbetsverksamheten då man såg att många personer med funktionsnedsättning ville jobba, men behövde stöd för att komma in på den öppna arbetsmarknaden. I dag arbetar sammanlagt 18 personer inom tjänsten arbete med stöd, tre av dem kan betjäna på svenska.

Arbetsprövning eller utlokaliserad arbetsverksamhet?

Den som är intresserad av att få stöd att hitta ett lönearbete kan själv kontakta arbetstränarna, men även socialarbetaren, anhöriga eller skolan kan ta kontakt. I synnerhet om det är någon annan än klienten själv som tar den första kontakten är det viktigt att utreda klientens motivation.

– Vi kan inte söka jobb med någon som inte är motiverad att hitta arbete, säger Hannaleena.

När de kartlagt klientens önskemål, styrkor och utmaningar gör de tillsammans upp en karriärplan. Ett första steg blir ofta arbetsprövning. Det är en tjänst som fås via arbets- och näringsbyrån. Man behöver inte ha en funktionsnedsättning för att vara berättigad arbetsprövning, som varar i regel en till sex månader. Under den här tiden får klienten prova på ett vanligt jobb.

Vi vill att våra klienter är på samma linje som alla andra, att det inte finns något speciellt system för personer med funktionsnedsättning

Arbetsprövning är inte samma sak som utlokaliserad arbetsverksamhet, alltså att en person inom arbetsverksamhet utför uppgifter på en vanlig arbetsplats. Helsingfors stad strävar till att bli av med avtal om utlokaliserad arbetsverksamhet och inom tjänsten arbete med stöd gör man inte längre nya avtal. Systemet har nämligen fått utstå kritik då det också kan användas fel och i praktiken fungerat dåligt som en inkörsport till lönearbete. Det finns fall där personer med intellektuell funktionsnedsättning gjort produktivt arbete på en vanlig arbetsplats långa tider och ändå inte blivit anställda.

– Vi vill att våra klienter är på samma linje som alla andra, att det inte finns något speciellt system för personer med funktionsnedsättning, säger Fanny.

Stöd till arbetsgivaren och på arbetsplatsen

Stället där klienten gör sin arbetsprövning kan senare bli en permanent arbetsplats. Då blir det aktuellt att söka om lönesubvention. Lönesubventionen innebär att den anställda har en avtalsenlig lön, men att arbetsgivaren får ekonomiskt stöd för att kompensera nedsatt arbetsförmåga.

Om och när det blir aktuellt med lönearbete måste man också fundera på om det ska vara deltid eller heltid och hur det påverkar klientens olika förmåner. De flesta jobbar deltid och får samtidigt pension.

– Vi måste veta mycket om både TE-byråns och FPA:s system, konstaterar Fanny.

Vi ger väldigt konkret och handgripligt stöd. På arbetsplatser finns det också många oskrivna regler som vi försöker luska ut och uttala.

Förutom att arbetstränarna hjälper klienterna i den snåriga byråkratidjungeln stöder de även arbetsgivarna. Här ingår att berätta om det stöd som arbetsgivarna kan få då de anställer någon med funktionsnedsättning och vad arbetstränarnas uppdrag går ut på. De är till exempel nästan alltid med på arbetsintervjun – inte som en aktiv part, utan som stöd – och i arbetsintroduktionen när jobbet väl börjar. Vid behov kan de göra visuella eller skriftliga instruktioner, gå igenom rutter till och från arbetet och se över scheman och tidtabeller.

– Vi ger väldigt konkret och handgripligt stöd. På arbetsplatser finns det också många oskrivna regler som vi försöker luska ut och uttala, säger Fanny.

– Gradvis minskar vi sedan stödet på arbetsplatsen, men det ska ändå vara tillräckligt omfattande och tillräckligt långvarigt, säger Hannalena.

Det finns ingen gräns för när stödet tar slut. Om klienten till exempel får nya arbetsuppgifter eller det sker andra ändringar på arbetsplatsen är det naturligt att arbetstränarna kopplas in igen. Arbetsgivarna och arbetstagarna uppmuntras också att med låg tröskel vara i kontakt vid eventuella problem så att de kan redas ut tillsammans.

En tjänst som ger resultat

Förra året hade Helsingfors stads tjänst arbete med stöd 273 klienter, 195 av dem hade en anställning under året och 65 var på arbetsprövning. Sammanlagt gjordes nästan 120 nya arbetskontrakt av olika längd. Uppgifter om hur stor andel av dessa som har en intellektuell funktionsnedsättning saknas eftersom staden inte statistikför enligt diagnos.

Bortsett från en svacka på grund av coronaepidemin är trenden uppåtgående: Allt fler personer med funktionsnedsättning får jobb tack vare metoden arbete med stöd. Hannaleena tror att en nyckelfaktor för att det lyckas är kontakten till potentiella arbetsgivare.

– En viktig del av arbetet är att öka kunskapen om oss och våra klienter bland arbetsgivare.

Enheten har också en egen arbetssökare som proaktivt kontaktar olika arbetsplatser. De flesta arbetsgivare känner dåligt till vilka stöd de kan få, men ställer sig positiva när de väl får höra mera.

Vilka är då typiska arbetsplatser där Hannaleenas och Fannys klienter arbetar?

–  Vi har en väldigt heterogen grupp av klienter så arbetsplatserna är också olika, men många jobbar i butiker, på restaurang eller med städning. Så finns det också en hel del fastighetsskötare och lagerarbetare, säger Fanny och berättar att många behöver rutinartade arbetsuppgifter.

Ett område under utveckling

Sysselsättningsfrågor är mycket på tapeten över lag i samhället och ett område där det sker ständig utveckling. Inom Helsingfors stad har man utvecklat tjänsten arbete med stöd så att arbetstränare även finns i anslutning till arbetsverksamheten.

– Vi ska finnas där klienterna finns, säger Hannaleena.

En annan utveckling är att socialarbetaren är aktivare med i processen. Socialarbetaren ser helheten och då kan man sätta in eventuella andra stödformer som också främjar möjligheten till lönearbete.  Det kan till exempel handla om hantering av vardagen.

I framtiden hoppas Fanny och Hannaleena att fler personer med intellektuell funktionsnedsättning ska känna till möjligheten till arbete med lön. Många slussas nu in i arbetsverksamhet och har dålig koll på skillnaden mellan arbetsverksamhet och anställning, liksom skillnaden mellan arbetsersättning och lön. Därför är arbetstränarna noga med terminologin och önskar också att personalen på arbetsverksamheterna är det.

En annan framtidsförhoppning de har är att arbete med stöd skulle erbjudas oberoende av var klienten bor. I dag erbjuds den inte alls i alla kommuner.

Om jobbsökande sällan är en lineär process så är den det än mindre inom arbete med stöd och arbetstränarna får ofta räkna med en lång process. Men när de sedan tillsammans med klienten lyckas hitta ett jobb är det extra belönande.

– Jag minns en ung kille som inte visste vad han ville och motivationen varierade också rätt mycket. Men sedan hittade vi en arbetsplats och en arbetsgemenskap som passade honom perfekt. Det är alltid lika fint, säger Fanny.

Text och foto: Matilda Hemnell

Artikeln ingår i vår tidning Gemenskap och påverkan GP 4/2020

FDUV-logotyp.

Funktionshinderorganisationerna: Öka inte avgifterna för funktionshinderservice

Organisationerna kräver i ett ställningstagande att den verkliga tillgången till tjänster beaktas när service beviljas.

Frågor och svar om anpassade läromedel - vad handlar krisen om?

Stödet för de anpassade läromedlen är hotat. Vi har listat frågor och svar om vad det hela handlar om.

Finansieringen av anpassade läromedel dras in – finlandssvenska elever drabbas hårt

Pressmeddelande: Regeringen håller på att avskaffa stödet för anpassade läromedel. Lärum som producerar och förmedlar specialpedagogiskt material på svenska i Finland blir utan STEA-finansiering från och med nästa år. Det drabbar de finlandssvenska eleverna med intellektuell funktionsnedsättning eller andra liknande stödbehov.
Porträtt på Fanny Käld och citatet I grund och botten handlar det om att våga kommunicera.

En härlig känsla när man äntligen förstår varandra

I samband med veckan för personer med talsvårigheter skriver Fanny Käld i vår blogg om sina egna språksvårigheter och hur hon har nytta av de erfarenheterna i dag.
Riksdagens plenisal.

FDUV understöder inte förslaget till ändringar i funktionshinderlagens tillämpningsområde

Regeringen har avgett sin proposition till precisering i funktionshinderlagens tillämpningsområde. FDUV kan inte understöda förslaget, eftersom det försvårar möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning att få funktionshinderservice.
Pärmen av Rohkaisin där det stor att det är en arbetsmetod som stöder beslutsfattandet för personer som saknar ett talat språk och kommunicerar med kroppen.

Rohkaisin-materialet finns nu också på svenska

Metoden stöder självbestämmandet för dem som saknar ett talat språk.
Bild från riksdagens plenisal.

Ändringarna i funktionshinderlagen till riksdagen

FDUV ska bekanta sig med regeringens proposition.
Porträtt på Monica Björkell.

Se det stora i det lilla

Kolumn av Monica Björkell i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 3/2024 med temat glädje.
Kommunikation är samspel.

Kommunikationsveckan lyfter samspelets betydelse

Veckan för personer med talsvårigheter uppmärksammas i år 30.9–6.10.
Pappa och son.

”I DUV kan du ge mycket, men också få”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Pensionerade polisen Kenneth Eriksson är styrelsemedlem i DUV i Mellersta Nyland sedan cirka sex år.
Porträtt på Olivia och citatet För personer med IF kan steget att flytta vara mer komplicerat och innebära olika utmaningar – men  också många möjligheter!

Så förbereder ni er för barnets självständiga vuxenliv i eget hem

Hur förbereda sig för den ungas flytt från föräldrahemmet? Olivia Sandström ger i vår blogg vägkost till familjer med barn med intellektuell funktionsnedsättning.
En hög med euromynt.

STEA-nedskärningarna äventyrar intresseorganisationers kärnverksamhet

Nedskärningarna på minst 600 000 euro är enorma i förhållande till det växande behovet av stöd. Organisationerna som företräder personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism hjälper människor som redan har drabbats hårt av regeringens politik.
En kille med keps och gul väst håller om en man.

“Man blir alltid glad av läger”

När sommarlägren är som bäst trivs både deltagare och ledare. Det uppstår en stark gemenskap och oförglömliga lägerminnen föds. Artikel i GP 3/2024.
En illustration över personer som hittat glödje och portrtätt på Ina Lindroos.

Glädjens vidunderliga kraft

Någon fascineras av lampor, en annan kan allt om kollektivtrafiken och en tredje stornjuter av musik. Vi är olika och det är något vi behöver uppmärksamma inom skolan. Gör vi det kan vi hitta det som ger glädje och då höjer vi livskvaliteten och förbättrar inlärningen, säger specialklasslärare Catarina ”Ina” Lindroos. Artikeln ingår i GP 3/2024.
Pärmen av böckerna Mina känslor och jag, Livsviktigt 1 och Petter hjärta Ellen.

Glädje och sorg – material om känslor

Lärum ger tips på litteratur och läromedel som behandlar känslor och som passar för barn och unga i olika åldrar och med olika behov. Artikeln ingår i GP 3/2024.
Kvinna med Doens syndrom visar tummen upp och kvinna i grönt står i bakgrunden.

Målandet blev en vändpunkt för Jasmin

Från att knappt ha velat hålla i en penna älskar Jasmin Maier numera att måla, och hennes andra konstutställning har just avslutats. Men undvik att dra i gång en diskussion med henne medan hon målar, för då är det endast Jasmin, penseln och färgerna som existerar. Artikeln ingår i GP 3/2024.

Ljusglimtar i förändringens tid

Ledare i GP 3/2024 av verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela. Temat för numret är glädje.
Porträtt på Vanessa Westerlund och citatet hur kan vi fira alla de här framstegen när den nuvarande politiken verkar föra oss bakåt i utvecklingen?

Äntligen en funkishistorisk månad, men tyvärr präglas den av historiska nedskärningar

När den första funkishistoriska månaden firas hotar de kommande nedskärningarna att föra oss bakåt i tiden. Vanessa Westerlund reflekterar i vår blogg över vad nedskärningarna i social- och hälsovården och den sociala tryggheten innebär för personer med funktionsnedsättning och hur kommande generationer kommer att minnas den här historiska tiden.
Ung kille med ryggsäck och Turun Yliopistos-logo.

Andra stadiet avklarat – vad händer sedan? Inbjudan att delta i forskning

Forskare vid Åbo Universitet söker frivilliga som vill delta i deras forskning om övergången från andra stadiet för svenskspråkiga ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.
Illustration på personer med fukntionsnedsättning som marcherar med en banderoll där det står Funktionshinderlagen får inte blir en sparlag.

Funktionshinderorganisationer: urvattna inte funktionshinderlagen!

FDUV och 24 andra organisationer vädjar till beslutsfattarna att låta funktionshinderlagen träda i kraft utan ändringar i tillämpningsområdet.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen