Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Donera
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Kom på läger
    • Anvisningar och information
    • Avgift och ekonomiskt understöd
    • Lägerplatser
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Vårdreformen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan
    • Riksdagsvalet 2023
    • Funktionshinderlagen
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Välfärdsområdets stöd till familjer
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Personlig assistans
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Annorlunda syskonskap
    • Fosterdiagnostik
    • Intressebevakning
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2021-2023
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
      • Familjen i centrum
      • Steget vidare
      • Mer än ord
      • Utvecklingssamarbete
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Donera
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Kom på läger
    • Anvisningar och information
    • Avgift och ekonomiskt understöd
    • Lägerplatser
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Vårdreformen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan
    • Riksdagsvalet 2023
    • Funktionshinderlagen
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Välfärdsområdets stöd till familjer
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Personlig assistans
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Annorlunda syskonskap
    • Fosterdiagnostik
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 43 42 360
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Mikael Lindholm utanför en gammal villa.

Från föräldrakretsar till människorättsorganisation

160060200020.09.2020 kl. 14:40
Förr ansåg man att samhället behöver skyddas från personer med intellektuell funktionsnedsättning. I dag är människosynen en helt annan och det finns ett servicesystem som den tidens familjer bara kunde drömma om. Den här utvecklingen finns nu dokumenterad i en bok om FDUV:s och DUV-rörelsens historia. Artikeln ingår i GP 3/2020.

Solen står högt på himlen när vi träffar FDUV:s tidigare verksamhetsledare Mikael Lindholm vid daghemmet Tallbo i Helsingfors. Han har skrivit boken FDUV – 60 år för demokrati, utveckling och humana värderingar. Han förklarar varför det är lämpligt att träffas just utanför denna charmiga om än med dagens ögon sett inte så tillgängliga villa.

Från slutet av 60-talet och in på 80-talet verkade ett daghem för personer med intellektuell funktionsnedsättning i byggnaden. Liknande daghem fanns också på andra håll i Svenskfinland. Det banbrytande med daghemmen var att de var den första serviceformen för målgruppen utanför institutionerna.

– De innebar en möjlighet till lite normalt liv, inte bara för personer med intellektuell funktionsnedsättning utan för hela familjen.

Före detta hade familjerna alternativen att lämna sitt barn på institution, i praktiken Kårkulla vårdhem i Pargas, eller att hålla barnet hemma. Det senare alternativet innebar att någondera föräldern, i regel mamman, i stort sett måste ge upp sitt liv.

Daghemmen innebar en möjlighet till lite normalt liv, inte bara för personer med intellektuell funktionsnedsättning utan för hela familjen.

Det var också nydanande att det var föräldrarna själva som genom den då riksomfattande föreningen DUV startade daghemmen.

– DUV tog egentligen initiativ till alla svenskspråkiga daghem för målgruppen, därför fick daghemsverksamheten stor betydelse för DUV i början.

Det var något helt nytt att de som själva berörs kunde ta initiativ och visa på alternativ. Ännu i dag är många föräldrar aktiva, ser luckor i servicesystemet och påtalar brister. Och bra så!

Ett hot mot befolkningen

Men låt oss backa till tiden då DUV-rörelsens historia fick sin början.

Efter kriget var det flera personer, däribland fil.dr. Sigfrid Törnqvist, som ansåg att man borde göra något för de här familjerna. Många av de aktiva drevs av ett socialt samvete med religiösa förtecken. Resultatet blev att Samariterstiftelsen grundades 1954 och Sigfrid Törnqvist blev stiftelsen första ordförande.

På den här tiden visste man i samhället väldigt lite om dessa familjer, barnen var undangömda och det fanns egentligen ingen service till dem. Hela frågan var belagd med tabu. I den mån man talade om personer med intellektuell funktionsnedsättning ansåg många att samhället måste skyddas från dem. Rashygieniska tankar med krav på tvångssterilisering fanns till och med bland en del aktiva inom Samariterstiftelsen.

– Personer med intellektuell funktionsnedsättning uppfattades som ett hot mot hela befolkningen.

Man såg också att familjerna var väldigt pressade och då drog somliga slutsatsen att tvångssteriliseringar skulle hjälpa, en del hävdade till och med att det var i enlighet med FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.  

Institutioner för att underlätta för familjerna

Men de rashygieniska tankarna fick lyckligtvis inte fotfäste inom Samariterstiftelsen. I stället var det de för tiden moderna uppfattningarna om pedagogikens och den sociala miljöns betydelse som fick gehör. Man fick kontakt med många familjer och grundade Barnens By som bedrev något som i dag skulle klassas som arbetsverksamhet för främst vuxna.

Tanken var att man skulle underlätta för familjerna genom att ta hand om personer med intellektuell funktionsnedsättning på institutioner. Till en början var verksamheten vid Barnens By progressiv för sin tid, men utvecklades inte och lades ned.

– Så småningom blev det som ett museum över hur man hade det på 50-talet.

Dessutom grundades Kårkulla 1960.

– Kårkulla vårdanstalt placerades i Pargas men skulle finnas till för hela Svenskfinland. Man tänkte att placeringen inte hade så stor betydelse, alla skulle ändå vara på institution.

Inom Samariterstiftelsen funderade man nu på sin roll. Fanns det alls behov av stiftelsen längre?

– Men vissa ansåg att alla problem inte löstes i och med Kårkulla vårdanstalt.

Stiftelsens fick därför ännu fortsätta, men ändrade inriktning. Man grundade den riksomfattande föreningen De Utvecklingsstördas Väl, DUV rf.

Föräldrarna engagerar sig

Mari-Ann Stormbom-Humalisto blev DUV-föreningens första anställda. Hon reste runt i Svenskfinland, pratade med föräldrar och tog initiativ till föräldrakretsar, alltså grupper för föräldrar till barn med funktionsnedsättning. På den tiden talade man inte om kamratstöd, men det var det i allra högsta grad, och det var också här föräldraengagemanget tog vid och resulterade bland annat i de ovannämnda daghemmen.

Mari-Ann Stormbom-Humalisto hade också aktiv kontakt med Sverige och fick ideologiska influenser därifrån. Det nya tänkesättet gick under begreppet ”normaliseringsprincipen”. Principen, så som Bengt Nirje på FUB i Sverige formulerat den, handlar om att miljön kring personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga ska vara så normal som möjligt.

Förbundet bildas

År 1969 fick Samariterstiftelsen en ny verksamhetsledare, Mikael Lindholm. Det var egentligen en slump, eller rentav ett missförstånd, som gjorde att han sökte jobbet.

– Men det tog inte länge förrän jag blev verkligt intresserad av området.

Under sin tid som verksamhetsledare kom DUV-föreningen att upplösas. I stället bildade man lokala DUV-föreningar som sedan 1971 tillsammans grundade Förbundet De Utvecklingsstördas Väl, FDUV. Mikael blev förbundets verksamhetsledare 1975 och var det ända fram till 2006.

Varför finns FDUV?

– Många inom kommunala sektorn har särskilt före kommunernas ekonomiska kris ställt samma fråga. Varför finns FDUV nu då det finns så mycket service till målgruppen? Men utvecklingen har visat att det behövs en organisation som bevakar och lyfter fram medborgerliga och mänskliga rättigheter. DUV med sin daghemsverksamhet på 60-talet är något helt annat än dagens människorättsorganisation.

Har FDUV utvecklat samhället, synen på och stödet till personer med intellektuell funktionsnedsättning eller har FDUV utvecklats i takt med samhället?

– Det har gått åt båda hållen. Klart att en organisation måste förändra sig med samhället, men jag tror nog att FDUV haft en rätt stor inverkan på samhället vad gäller integrering och avinstitutionalisering.

Utvecklingen har visat att det behövs en organisation som bevakar och lyfter fram medborgerliga och mänskliga rättigheter.

Den stora övergripande och genom historien aktuella frågan för DUV-rörelsen är den om samhällsintegrering.

– Den handlar bildligt, och i en del fall till och med bokstavligen, om liv och död för den här målgruppen.

Den gäller bland annat var och hur de ska bo, deras position på arbetsmarknaden, inkomster och inte minst var och hur de ska gå i skola.

Frågan om inklusion i skolan har tidvis väckt häftig diskussion. När man på 80-talet började tala om att barn med särskilda behov inte bara skulle vara i samma lokaler som alla andra elever utan i samma klass var det många som protesterade.

– Det fanns lärare som gick ut och sa att de inte kan ta på sig ansvaret att undervisa alla barn, medan andra lärare sa att det inte alls är omöjligt, att de redan haft av dessa barn i sina klasser. Och den här diskussionen pågår fortfarande... 

Steg för Stegs grundande en milstolpe

Som en av de viktiga upplevelserna i sitt yrkesverksamma liv nämner Mikael grundandet av Steg för Steg 1996. Under 80-talet aktualiserades frågan om medbestämmande och nu blev det dags för en egen förening för personer med intellektuell funktionsnedsättning att se dagens ljus.

Steg för Stegarna gav Mikael Lindholm nya insikter.

– Jag märkte att vi inte alls behöver berätta åt personer med intellektuell funktionsnedsättning vad de ska säga, de kunde bra föra sin egen talan.

Text: Matilda Hemnell
Foto: Sofia Jernström

Boken FDUV – 60 år för demokrati, utveckling och humana värderingar finns att ladda ner gratis på fduv.fi/historia. 

Läs om FDUV:s historia på lätt svenska

Artiklarna ingår i vår tidning Gemenskap & påverkan 3/2020

Porträtt på Monica Björkell.

Ett gott liv – vad betyder det?

Kolumn av Monica Björkell i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 3/2023 med temat hälsa.
Seija Aaltonen med glasögon och handen under hakan.

Hon räds inte utmaningar inom vården

Effektivitet inom hälsovården passar dåligt dem som behöver tid för att förstå och uttrycka sig. Det framhäver medicine doktor Seija Aaltonen, en av pionjärerna inom den medicinska gren som har fokus på personer med intellektuell funktionsnedsättning. Hon har ägnat sitt yrkesverksamma liv åt att öka kunskapen om och utveckla det individuella stödet för målgruppen, särskilt för de så kallat svåra fallen. Artikeln ingår i GP 3/2023.
Två personer i en gymnastiksal.

Mänskliga rättigheter i praktiken på praktiken

Studerande Madeleine Sten gjorde sin praktik på FDUV under sommaren. I vår blogg skriver hon om sina erfarenheter.
Mamma Michaela Häggblom tittar varsamt på sonen Axner.

Axner kan när som helst få ett livshotande epilepsianfall

Axner, 6 år, kan springa runt, glad i hågen, och leka med sina syskon. Men i nästa sekund kan han drabbas av ett livshotande epilepsianfall. Då gäller det att handla snabbt – att ge akutmediciner i rätt ordning och att ringa efter ambulansen. – Vi lever på helspänn hela tiden, säger mamma Michaela Häggblom. Artikeln ingår i GP 3/2023.
Anntte Tallberg-Haahtela med blommig blus mot grönskande bakgrund.

Dags att vända blad – ledare i GP

I tider av stora förändringar behövs FDUV mer än någonsin, skriver verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela i sin första ledare i vår medlemstidning Gemenskap och påverkan.
En illustration över funktionshinder.

Tips för tillgänglighet: Så här röjer du hindren så fler kan delta

Tillgänglighet handlar om mer än avsaknad av trösklar. I vår blogg ger informatör Matilda Hemnell tips på hur du ordnar ett evenemang som är tillgängligt för fler.
Annette Tallberg-Haahtela.

Annette Tallberg-Haahtela: Funktionshinderservicen i välfärdsområdena måste fås i skick

Pressmeddelande: Bristerna vad gäller svenska tjänster och regeringens planer för funktionshinderservicen oroar Annette Tallberg-Haahtela, FDUV:s nya verksamhetsledare.
Strandelkar i solig sommarmiljö.

Bli vår vikarierande koordinator för läger och DUV-föreningar – ansök senast 17.9

Vill du jobba för att personer med intellektuell funktionsnedsättning har en meningsfull fritid?
Bild på en kvinna och man med en nyfödd baby i famnen på BB och bild på en pojke i famnen på vuxen på läkarmottagning.

Uppdaterat material om första tiden med ett barn med funktionsnedsättning

Nu finns information som kan vara till nytta för dig som fått besked om ditt barns intellektuella funktionsnedsättning på FDUV:s webbplats. Mer än ord-webbsajten kommer att stänga.
Porträtt på Lisbeth Hemgård där hon blickar framåt.

Titel: Pensionär

”Varje gång jag fört ett samtal med en person med intellektuell funktionsnedsättning eller en anhörig, har jag känt att jag valt rätt.” Lisbeth Hemgård skriver i vår blogg om sin tid som verksamhetsledare på FDUV.
FDUV:s logotyp.

Vår hälsning till regeringen om regeringsprogrammet och budgetmanglingen

FDUV, Kehitysvammaliitto, Kehitysvammaisten Tukiliitto och Autism Finland ser att det i regeringsprogrammet finns både orosmoment och positiva linjedragningar.
Flickor som leker med ett spel kring ett bord.

Bli vår vikarierande koordinator på Lärum – ansök senast 3.9!

Vill du jobba för dem som behöver mer för att få lika mycket?
Person med Downssyndrom med t-shirt med texten Se mig som jag är vid Steg för Stegs rollup.

Bli vår vikarierande regionala koordinator för föreningen Steg för Steg – ansök senast 3.9!

Som regional koordinator är du med och arbetar för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska vara delaktiga i samhället.
Skärmklipp på tre insändare.

Prioritera rätt

Insändare i Hufvudstadsbladet 16.8.2023 om utmaningarna inom tjänster för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning.
FDUV-logo.

FDUV motsätter sig att den nya funktionshinderlagen skjuts fram

FDUV har gett ett utlåtande om senareläggningen av ikraftträdandet för lagen om funktionshinderservice. En senareläggning kan äventyra den svenska specialomsorgen.
Porträtt på Monica Borgmästars och Melanie Shametaj och citatet Arbetet är på inget sätt färdigt men visar på att förändring är möjligt.

Arbetsverksamheten i förändring

I vår blogg skriver Monica Borgmästars och Melanie Shametaj om hur arbetsverksamheten är i förändring. Långsamt, men med riktning mot arbetsmarknaden och fler betalda uppdrag.
Ïllustration över personer med olika funktionsnedsättningar.

Hur förverkligas funktionsrätt i Finland? Svara på enkät!

Genom att svara på enkätundersökningen är du med och påverkar nästa åtgärdsprogram för genomförandet av FN:s funktionshinderkonvention i Finland.
Blåklockor.

Våra kontor är stängda i juli – personal svarar på frågor om läger

Vi håller stängt i juli, men personal som koordinerar sommarlägren är tillgängliga.
En miniatyrrullstol på en hög med böcker för att illustrerar funktionshinderlagen.

Den nya funktionshinderlagen revideras och skjuts fram – ”beklagligt”

FDUV beklagar regeringspartiernas överenskommelse om att riva upp den nyligen godkända funktionshinderlagen.
Sångstund i kvällsol.

Magin som består

”Magin finns i de bubblande skratten, i de djupa diskussionerna, i vänskaperna som föds.” Lägerassistent Anna Ilmoni skriver i vår blogg om hur FDUV:s sommarläger förändrats, men att det mest värdefulla består.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

     

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 43 42 360
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

STEA-logo Med stöd av Veikkaus intäkter

Om webbplatsen