Svensk forskning med fokus på de äldres hälsa

09.06.2019 kl. 11:32

Professor Gerd Ahlström har forskat i hur äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning mår och hurdan vård de får.

I Sverige pågår omfattande forskning där den första generationen äldre med intellektuell funktionsnedsättning följs upp beträffande hälsa och behov av vård. Forskningen leds av Gerd Ahlström, professor i omvårdnad vid Lunds universitet

Forskningen visar att äldre personer med intellektuella funktionsnedsättningar har mycket mer sjuklighet än jämnåriga i befolkningen. De får lika mycket planerad vård, men betydligt mer akut, icke-planerad vård.

– Det här trots att det är en sårbar grupp som inte passar in i det snabba tempot och den långtgående effektivitet som utmärker akutvården i dag. Inom akutvården möts de av personal som saknar kompetens, erfarenhet, verktyg och tid att bemöta dem. Oplanerade läkarbesök och sjukhusvård skapar därför mycket onödig ångest och oro. Det är inga bra förutsättningar för god vård.

Det finns en tendens att härleda allt till funktionsnedsättningen.

Äldre med intellektuell funktionsnedsättning får också mindre smärtstillande och mer psykofarmaka än gemene man. Forskarna frågar sig om de får psykofarmaka i stället för smärtstillande. Erfarenheterna tyder på att problembeteende på grund av smärta tolkas som utmanande beteenden förknippade med funktionsnedsättningen.

– Det finns en tendens att härleda allt till funktionsnedsättningen. Men alla personer som har ont får ändrat beteende, påminner Gerd.

Äldre med intellektuella funktionsnedsättningar dör i högre grad i hjärt-och kärlsjukdomar, infektionssjukdomar och cancer än andra med samma sjukdomar. Det här beror på att de många gånger inte kan tala om när något är fel, utan sjukdomar upptäcks oftare i ett sent skede.

Överlag talas det nu mycket om hur samhället ska möta de behov som uppstår då befolkningen blir allt äldre. I den diskussionen saknas personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Också inom funktionshinderrörelsen talar man rätt lite om dessa äldres behov.

– Som en motreaktion till institutionaliseringen har man vänt sig mot det medicinska perspektivet till förmån enbart för sociala rättigheter, men man ”kastade ut barnet med badvattnet”. Personer med intellektuell funktionsnedsättning har också rätt till jämlik vård och det ska tas hänsyn till dem när man bygger upp vården för äldre.

Text: Matilda Hemnell
Foto: Ylva Nilsson

Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan 2/2019 med temat att åldras.

Läs också:

Porträtt på Susanna Lång med texten Se mig som jag är på blusen.

Födelsedagsfirande med förhinder

Vår gästbloggare Christina Lång skriver om sin dotters födelsedagsfirande som kom av sig på grund av coronaepidemin.

FDUV instiftar nytt pris – nominera din kandidat

Priset ska gå till en person eller aktör som genom sitt bemötande eller på annat sätt gjort en betydande insats för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland.

skuggan av en cykel bakom en äppelträdskvist i blom.

När utomhuslivet blev räddningen

Coronaepidemin har understrukit naturens betydelse som tidsfördriv, kraftkälla och plats för socialt umgänge. Sofia Jernström från Steg för Steg skriver i vår blogg om utomhuslivets roll denna vår.

Internationlella dagen för lätt språk 28.5.

Använd lätt språk – 20 tips om lätt svenska

Den 28 maj firas den första internationella dagen för lätt språk.

Person med dator i famnen, från skärmen framgår att Steg för Stegs nätcafé med temat musik pågår.

När träffarna och stödet flyttade ut på nätet

När det inte längre var möjligt att träffas fysiskt på grund av coronaviruset fick Steg för Steg tänka om. Många med intellektuell funktionsnedsättning satt nu hemma utan normal sysselsättning och utan att träffa andra. Därför öppnade föreningen ett nätcafé – ett rum på nätet öppet för alla.

Organisationernas hälsning till riksdagens funktionshindergrupp med anledning av coronakrisen

Vi lyfte fram vilka konsekvenser coronarestriktionerna haft för personer med intellektuell funktionsnedsättning och vilka åtgärder som bör vidtas när samhället börjar öppnas upp.

Tämj din coronabläckfisk

Henrika Mercadante reflekterar i vår blogg kring alla de svåra beslut vi varit tvungna att fatta denna coronavår och om de känslor av otillräcklighet som många av oss tampats med.

illustration över person som får hjälp vid videosamtal och utomhusvistelse.

En annorlunda vardag, men rätt bra trots allt

Inget ont som inte för något gott med sig, heter det. Det gäller också coronakrisen. När vardagen på boendeenheter sattes på ända togs nya verktyg och verksamhetsformer i bruk. Många av dem kommer att leva kvar också efter coronavåren. Vardagen har även sett annorlunda ut för anhöriga som nu fått hålla kontakt med sina barn via digitala verktyg.

tre personer och illustyrationer av coronaviruset

Så här har coronaviruset påverkat min vardag

Coronaviruset har påverkat personer med intellektuell funktionsnedsättning väldigt olika.

Pärmen på boken FDUV – 60 år för demokrati, utveckling och humana värderingar.

Ny bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling

Boken är skriven av FDUV:s tidigare verksamhetsledare Mikael Lindholm.

Rörligheten för personer med funktionsnedsättning begränsas lagstridigt

Många personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårt att förstå varför de inte fått träffa sina föräldrar på upp till två månader. Att vara ifrån de anhöriga är särskilt betungande nu inför mors dag. Enligt lagen kan bara personer som blivit smittade av eller exponerade för coronaviruset isoleras eller sättas i karantän.