Äldre person sitter på en bänk utomhus och bläddrar bland sina papper

Så förändras livet för de äldre i Svenskfinland

02.06.2019 kl. 15:54

GP 2/2019 hade temat att åldras. Vi redde ut vad åldrandet innebär för personer med intellektuell funktionsnedsättning i Svenskfinland.

Ekonomiska förmåner

För personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver åldrande inte innebära stora förändringar ekonomiskt. De flesta är redan beviljade pension och ersättningar som de behåller som seniorer.

Beroende på personens hälsa och hjälpbehov kan det bli aktuellt att ansöka om högre vårdbidrag.

Att avsluta arbetsverksamhet

En del vill i relativt låg ålder ”gå i pension”, det vill säga avsluta sin arbetslivs- och livsorienterade service (arbetsverksamhet). Andra vill fortsätta långt upp i åldern, men förutsättningarna för detta varierar beroende på hemkommun.

En del kommuner beviljar inte arbetsverksamhet efter att klienten fyllt 60 år. En del kommuner drar gränsen vid 65. Andra kommuner har egentligen ingen ”pensionsgräns”.

Det optimala är förstås att man kan beakta brukarens individuella livssituation, behov och önskemål och att övergången görs möjligast mjuk.

Seniorverksamhet

För dem som inte deltar i arbetsverksamhet erbjuds seniorverksamhet i stället. Den sker vanligen i anslutning till seniorboenden. Det är frågan om aktiviteter som spel, läsning, matlagning, utfärder, pyssel och fysiska aktiviteter.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan också delta i vanlig pensionärsverksamhet.

Också inom arbetsverksamheten finns det seniorgrupper där verksamheten är anpassad. En viktig del är att förbereda personerna på vad åldrandet innebär. Många kan ha dålig uppfattning av vad det betyder och vara rädda för att bli gamla. Det är viktigt att tala om åldrandet och pensionering på ett positivt sätt.

Seniorboenden

Kårkulla samkommun har seniorboenden i alla regioner och det finns ett tryck på att öppna fler. När en eventuell flytt blir aktuell beror på personens vilja och skick. På seniorboenden finns det personal och ordnas det aktiviteter också dagtid. Personalen har även speciell kompetens att sköta just äldre.

Alla äldre med intellektuell funktionsnedsättning bor inte i särskilda seniorboenden. En del bor kvar i sitt gamla hem och en del är inom den vanliga äldrevården.

Källa:
Gunveig Söderbacka, utvecklare av boendeverksamheten och Karin Lindroos, tf. ledande socialkurator vid Kårkulla samkommun

Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan 2/2019 med temat att åldras.

Läs också:

Blomstra som individer

Personer med grava intellektuella funktionsnedsättningar är utsatta för förvaringsmentalitet. Servicesystemet är dåligt på att identifiera deras styrkor och erbjuder dem få möjligheter att blomstra som individer, visar professor Simo Vehmas forskning.

Porträtt på Susanna Lång med texten Se mig som jag är på blusen.

Födelsedagsfirande med förhinder

Vår gästbloggare Christina Lång skriver om sin dotters födelsedagsfirande som kom av sig på grund av coronaepidemin.

FDUV instiftar nytt pris – nominera din kandidat

Priset ska gå till en person eller aktör som genom sitt bemötande eller på annat sätt gjort en betydande insats för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning i Finland.

skuggan av en cykel bakom en äppelträdskvist i blom.

När utomhuslivet blev räddningen

Coronaepidemin har understrukit naturens betydelse som tidsfördriv, kraftkälla och plats för socialt umgänge. Sofia Jernström från Steg för Steg skriver i vår blogg om utomhuslivets roll denna vår.

Internationlella dagen för lätt språk 28.5.

Använd lätt språk – 20 tips om lätt svenska

Den 28 maj firas den första internationella dagen för lätt språk.

Person med dator i famnen, från skärmen framgår att Steg för Stegs nätcafé med temat musik pågår.

När träffarna och stödet flyttade ut på nätet

När det inte längre var möjligt att träffas fysiskt på grund av coronaviruset fick Steg för Steg tänka om. Många med intellektuell funktionsnedsättning satt nu hemma utan normal sysselsättning och utan att träffa andra. Därför öppnade föreningen ett nätcafé – ett rum på nätet öppet för alla.

Organisationernas hälsning till riksdagens funktionshindergrupp med anledning av coronakrisen

Vi lyfte fram vilka konsekvenser coronarestriktionerna haft för personer med intellektuell funktionsnedsättning och vilka åtgärder som bör vidtas när samhället börjar öppnas upp.

Tämj din coronabläckfisk

Henrika Mercadante reflekterar i vår blogg kring alla de svåra beslut vi varit tvungna att fatta denna coronavår och om de känslor av otillräcklighet som många av oss tampats med.

illustration över person som får hjälp vid videosamtal och utomhusvistelse.

En annorlunda vardag, men rätt bra trots allt

Inget ont som inte för något gott med sig, heter det. Det gäller också coronakrisen. När vardagen på boendeenheter sattes på ända togs nya verktyg och verksamhetsformer i bruk. Många av dem kommer att leva kvar också efter coronavåren. Vardagen har även sett annorlunda ut för anhöriga som nu fått hålla kontakt med sina barn via digitala verktyg.

tre personer och illustyrationer av coronaviruset

Så här har coronaviruset påverkat min vardag

Coronaviruset har påverkat personer med intellektuell funktionsnedsättning väldigt olika.

Pärmen på boken FDUV – 60 år för demokrati, utveckling och humana värderingar.

Ny bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling

Boken är skriven av FDUV:s tidigare verksamhetsledare Mikael Lindholm.

Rörligheten för personer med funktionsnedsättning begränsas lagstridigt

Många personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårt att förstå varför de inte fått träffa sina föräldrar på upp till två månader. Att vara ifrån de anhöriga är särskilt betungande nu inför mors dag. Enligt lagen kan bara personer som blivit smittade av eller exponerade för coronaviruset isoleras eller sättas i karantän.