Fyra frågor inför riksdagsvalet

Hjälp oss att utveckla FDUV:s och DUV-föreningarnas tidning Gula Pressen.

Jocke Wilén är tacksam över att få vara pappa till Lucas som har Downs syndrom. Fars dagen till ära väljer vi att lyfta fram en artikel från i vår.

Hur är det att ta emot det första beskedet om funktionsnedsättning hos ett barn? Nästan 80 föräldrar har besvarat frågor om första beskedet i vår enkät inom projektet Mer än ord.

Om en person med utvecklingsstörning har allvarliga problem med sin psykiska hälsa, har hen lika rätt till specialiserad psykiatrisk vård som alla andra. I praktiken fungerar det inte alltid så smidigt.

Susanna Berghäll flyttade till en egen lägenhet för ett halvt år sedan. Allt gick väldigt fort efter att Susanna och hennes mamma Alice började på FDUV:s kurs, men båda är nöjda och glada över livsförändringen.

I Zanzibar har ratificeringen av FN:s funktionshinderkonvention lett till resultat: de flesta barn med utvecklingsstörning får gå i vanlig skola. FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård besökte Zanzibar i februari för att planera ett nytt utvecklingssamarbetsprojekt.

Språket utvecklas bättre hos barn ju tidigare man börjar läsa för dem. Högläsning har också kopplats till ökad hjärnaktivitet hos barn. Högläsning är minst lika nyttigt för vuxna som inte själv kan läsa.

Fredrik Lettijeff bor sedan februari i år i en hyreslägenhet i centrum av Grankulla. Han har en lindrig funktionsnedsättning och får dagligt stöd av Kårkullas handledare, men sköter det mesta själv.

På Kårkullas enhet Treklangen i Helsingfors har man högläsning på programmet flera gånger i veckan. Michael Bergroth är en av dem som gillar att lyssna. Det är roligt och avkopplande, säger han.

​En ny diskrimineringslag trädde i kraft i början av året. Vi frågade juridiska ombudet Ulrika Krook vad som anses vara diskriminering, vem som övervakar att lagen följs och vad man kan göra om man blir diskriminerad.

Det är inte alltid lätt att veta vad man klarar av. Det här lättlästa nya materialet kan hjälpa personer som behöver stöd att gestalta och formulera vad de klarar av, och samtidigt sitt stödbehov.

I december och januari har social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för det nationella boendeprogrammet (KEHAS 2010-2015) bekantat sig med Kårkullas boendetjänster. Programmet startades år 2010 och har som mål att avveckla institutionsboendet, höja delaktigheten i beslutsfattandet och öka möjligheterna till individuella boendelösningar.

Du har kanske läst i tidningen om problem vid ett boende i Sibbo. Det handlar om att personalen har behandlat sina klienter illa. Man misstänker att personalen till exempel har slagit någon. Tre av Steg för Stegs erfarenhetstalare berättar vad de tycker om fallet i senaste numret av Gula Pressen.

Får personal som jobbar inom omsorg och vård skylla på tidsbrist? Ska de behöva stå ut med slag eller annat våldsamt beteende? Anneli Sarvimäki fungerar som expert i vård- och omsorgsetik vid Äldreinstitutet och svarar på våra frågor.

Mark Levengood är festtalare på FDUV:s 60-årsjubileum fredag 24.10. Han talar om vikten av att möta framtiden mod, öppenhet och glädje. Läs mera om Mark och om jubileet!

Skottland och Finland har många likheter, men också olikheter. För personer med funktionsnedsättning är den mest avgörande skillnaden att institutionerna i Skottland avvecklades för 15 år sedan.

Personlig assistans är enligt handikappservicelagen en subjektiv rättighet för en person med gravt funktionshinder. Kommunerna har börjat bevilja assistans till personer med utvecklingsstörning för att de ska kunna delta i fritidsverksamhet.

Hur ska man hjälpa sitt barn att bli självständigt? Kan man vara för beskyddande? När är det dags att släppa taget?

Bara att gå in genom dörrarna till Åbo Akademi på Strandgatan i Vasa gör mig smått nostalgisk. Det är mer än sju år sedan jag tillbringade ett år av pedagogiska studier här. Nu är jag här i ett helt annat ärende.

Vid årsskiftet trädde en ny lag om företags- och arbetskraftsservice i kraft. Vi frågade arbets- och näringsministeriets överinspektör Patrik Tötterman vad lagen innebär för personer med utvecklingsstörning.

Melker skrattar och vill ha mera. Pappa Magnus springer bakom och skuffar rullstolen fram och tillbaka på skaterampen. Rampen går upp och ner som en våg och för varje våg hör man Melkers glada skratt som vill mera. Till slut orkar pappa inte mera, fast Melker gärna skulle fortsätta.

Tobbe är en trettonårig kille från Vörå som kommunicerar med hjälp av symbolspråket Bliss. Om man missförstår honom eller är inne på fel spår visar han med kroppen att det behövs en ny tolkning. Och han ger sig inte i första taget men belönar en med ett stort leende när man väl nått samförstånd.