Porträtt på Maltilda Hemnell och citatet Människovärdet sitter aldrig i en persons funktionsförmåga. Människovärdet sitter i hur vi möts och bemöter.

Att lyssna till en röst som inte talar

06.10.2021 kl. 07:39

Under veckan för personer med tal- eller kommunikationssvårigheter reflekterar vår informatör Matilda Hemnell kring sina möten med personer som saknar ett talat språk.

I mitt arbete som informatör på FDUV har jag flera gånger intervjuat personer som inte kan tala eller som har ett mycket otydligt tal. I början var jag extra nervös inför den här typen av intervjuer. Hur ska det gå?

Med tiden och ökad erfarenhet har jag lärt mig att det brukar lösa sig, men att jag behöver vara extra alert. Jag ska inte bara lyssna, jag ska se och följa med. Eventuellt använder personen också något hjälpmedel som en pekplatta.

I synnerhet om personens anhöriga eller personal är med vid intervjun gäller det att satsa på att verkligen snappa upp vad personen berättar, på sitt eget sätt. Vad är viktigt för hen, hur kan jag få hens ”röst” fram i artikeln. Det kanske inte blir ett citat, men då kan det komma fram på annat sätt.

Jag fascineras varje gång av hur bra de här personerna är på att kommunicera, trots allt. Visst kan de behöva hjälp av människor i deras närhet, men de har en egen unik röst. Det är en delikat uppgift att försöka lyssna till den.

* * *

För några år sedan dog min pappa i Alzheimers. Rätt tidigt i hans sjukdom tappade han det talade språket. Men det betydde inte att vi slutade kommunicera med honom, än mindre att han slutade att kommunicera med oss. Vi måste bara hitta nya sätt, på något sätt.

Det gällde att avläsa de små signalerna och att aldrig glömma beröringen. De få gånger man riktigt nådde fram till hans innersta, då var det via musiken.

Trots att pappas sjukdomstid var en tung upplevelse lärde den mig mycket om bemötande och människovärde. Människovärdet sitter aldrig i en persons funktionsförmåga, ej heller tillvarons meningsfullhet. Människovärdet sitter i hur vi möts och bemöter. Hur vi är mot varandra.

Därför är det så viktigt att kommunicera också med dem som inte kan tala.

Den insikten är något jag haft väldigt mycket nytta av i mitt arbete på FDUV.

Text: Matilda Hemnell, informatör

Fakta om talsvårigheter

Veckan för personer med tal- och kommunikationssvårigheter firas 4–10.10.
I Finland finns det cirka 65 000 personer som har olika grad av tal- eller kommunikationssvårigheter. Av dem behöver 35 000 hjälpmedel som stöd för kommunikationen.
En person med talsvårigheter kan höra, men klarar sig inte i vardagliga kommunikationssituationer med det talade språket.
Tal- och kommunikationssvårigheterna kan vara medfödda och hänga ihop med till exempel en CP-skada, intellektuell funktionsnedsättning eller autismspektrumtillstånd.
Man kan också förlora sin talförmåga och sina språkliga färdigheter som vuxen till följd av en sjukdom eller skada.
De flesta personer med talsvårigheter har nytta av kommunikationssätt som ersätter tal, hjälpmedel och tolktjänster för personer med funktionsnedsättning.
Talsvårigheter kan begränsa individens möjligheter till självbestämmande och delaktighet. Därför är det så viktigt att dessa personer får rätt stöd.

Lagogubbar på en arbetsplats där en av figurerna blir trakasserad av de andra.

Vi måste prata om arbetsplatsmobbning – också med dem som inte är anställda

Arbetsplatsmobbning kan drabba också dem som inte är anställda, nämligen dem som är inom utlokaliserad arbetsverksamhet. Men vem ska de vända sig till i fall av mobbning? Läs Erika Backmans blogginlägg.

Person i rullstol håller upp en hand med texten säg nej till mobbning

Lättläst: Så här kan man göra för att stoppa mobbning

Många med intellektuell funktionsnedsättning har upplevt mobbning. Att mobba är alltid fel och mobbning är aldrig den mobbades fel.

Lättläst om välfärdsområdesvalet

Justitieministeriet har gett ut en lättläst broschyr om välfärdsområdesvalet.

En kreativ mix – studerande vid Akan får skapa på sitt eget sätt

Vid Borgå folkakademi pågår en kurs i kreativa ämnen för personer som behöver särskilt stöd i inlärningen. Inom ramen för KreaMix får deltagarna testa på allt från keramik och bildkonst till olika former av musik och teater. Efter en viss tveksamhet i början har deltagarnas konstintresse och skaparglädje vuxit. Artikeln ingår i GP 4/2021.

Person i rullstol håller ett plakat med texten säg nej till mobbning. FDUV:s och Steg för Stegs logon.

Temaveckan: Arbetet mot mobbning behöver beakta funktionsvariationer

Pressmeddelande 23.11.2021 om temaveckan för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Man tittar över axeln på en kvinna som håller en bebis i famnen och citatet Jag blir så förargad av att människor ser mig bara som min diagnos. Jag är Andrea, inte mitt handikapp. Och nu är jag också mamma.

Äntligen mamma!

För två månader sedan blev Steg för Stegs ordförande Andrea Westerlund mamma. I vår blogg skriver hon om de fördomar hon fått möta då hon via föräldraskapet utmanar normen för hur personer med intellektuell funktionsnedsättning förväntas vara.

Det behövs en nationell utredning om olagliga begränsningsåtgärder

Organisationerna för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism kräver en nationell utredning över användningen av olagliga begränsningsåtgärder på boendeenheter.

Är ett människovärdigt bemötande för dyrt?

Insändare i Hufvudstadsbladet 12.11.2021.

Porträtt på Lisbeth Hemgård med bestämd min.

En tung bransch?

Bedrövligt, lagstridigt och grymt. Verksamhetsledare Lisbeth Hemgård kommenterar i vår blogg Yles avslöjanden om inhumana begränsningsåtgärder vid ett boende.

25 år av engagemang som gör skillnad

Vår medlemsförening Steg för Steg fyller 25 år. Föreningens verksamhetskoordinator Sofia Jernström har talat med en av de aktiva, Hanna Grandell, och funderat på vad som får henne att engagera sig. Läs om hennes tankar i vår blogg.

Åtgärdsprogram för att förbättra stödet till personer med IF och psykisk ohälsa

I programmet presenterar FDUV de åtgärder som krävs för att stödet ska utvecklas och förbättras vad gäller bastjänster och specialkunnande. Åtgärderna har anslutits till den kommande vårdreformen.

Flera nummer av Gemenskap och påverkan GP.

Delta i GP:s läsarundersökning – vinn presentkort!

Hjälp oss att utveckla vår tidning Gemenskap & påverkan.

FDUV:s Mikaela Björklund är Årets ordförande

Förbundsarenans pris delades ut för första gången i samband med Styrelsedagarna 2021.

Hur önskar personer med talsvårigheter att man kommunicerar med dem?

Veckan för personer med tal- och kommunikationssvårigheter firas 4–10.10.

Porträtt på Paulina Bäckström och citatet Jag vill tydliggöra för andra vad som är skillnaden mellan lönearbete och utlokaliserad arbetsverksamhet.

Vet du vad arbete med stöd är?

Projektassistent Paulina Bäckström har i sitt jobb på Steget vidare märkt att det för många är svårt att uppfatta skillnaden mellan lönearbete och utlokaliserad arbetsverksamhet. I vår blogg vill hon förtydliga skillnaden och berätta om möjligheten till arbete med stöd.

Optima har samarbete i fokus då läroplikten utvidgas

Den utvidgade läroplikten trädde i kraft i höst. Vi har talat med Optimas rektor för lärande Anna-Lena Forsman för att höra hur yrkesinstitutet förberett sig inför reformen. Det är på Optima de flesta svenskspråkiga med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning får sin utbildning efter grundskolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Nu finns material om kropp och hälsa i vår infobank

Vi har samlat information om bland annat kost och motion, rusmedel, sexualitet, psykisk ohälsa och åldrande.

Illustration över föräldrar som gör barnet redo för skola.

Den förlängda läropliktens ABC

Att börja skolan är ett stort steg för både barn och föräldrar. Det är naturligt att det nya skedet i livet väcker en rad frågor, särskilt om man har barn som behöver extra mycket stöd. För dem kan det bli aktuellt med förlängd läroplikt. Lärums pedagogiska handledare Nina Rosenblad svarar på de vanligaste frågorna om förlängd läroplikt. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Pojke med Downs syndrom i en klätterställning.

Lennis nya närskola är till för alla

I nya Nedervetil skola inkluderas barn med intellektuell funktionsnedsättning. Deras behov har beaktats redan i planeringsskedet. Lenni Hansén är en av eleverna i resursklassen i den nya skolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.