LL-Center höll förra veckan ett seminarium med rubriken Lätt språk är en fråga om tillgänglighet. Seminariet var ett samarbete mellan LL-Center, statsrådets svenska språknämnd, referensgruppen för lätt språk och Institutet för de inhemska språken.
Seminariet hade planerats länge och meningen var att det skulle vara ett seminarium med människor på plats. Statsrådets språknämnd hade lovat bjuda på lokalen. Tanken var att människor intresserade av lätt språk skulle komma samman i Ständerhuset, lyssna på föredrag och nätverka.
Riktigt så gick det förstås inte. Coronan ställde till det igen. Det blev i stället ett seminarium med bara några få arrangörer och föredragshållare på plats hos Nordisk kulturkontakt. Seminariet strömmades direkt och deltagarna kunde följa programmet där de själva önskade.
Se inspelningen av seminariet längst ned i artikeln
Även om det var tråkigt att vi inte kunde samlas och utbyta tankar direkt, så blev strömningen en succé. Över 80 personer hade förhandsanmält sig till seminariet och statistiken visade att slutligen följde över 120 personer seminariets program via länken.
Största delen av deltagarna var yrkesfolk som sysslar med information på ett eller annat sätt. För många var säkert tröskeln att delta i seminariet per länk lägre än för att delta i ett fysiskt seminarium. Det krävdes inga resor och det tog mindre tid i anspråk.
Allt fler inser att lätt språk verkligen är en viktig del av tillgängligheten.
Programmet var en mix av grundläggande information om lätt språk, en hälsning från personer som behöver lätt språk, en titt på vad juridiken och statsledningen säger om tillgänglighet och lätt språk, en hälsning från Satakunta sjukvårdsdistrikt där man har satsat mycket på lätt språk samt ett inlägg från Svenska Yle som sedan ett år tillbaka producerar lätta radionyheter på svenska.
Lätt språk i medvind
När man lyssnade till inläggen fick man en stark känsla av att det är ganska mycket luft under vingarna för lätt språk just nu. Allt fler inser att lätt språk verkligen är en viktig del av tillgängligheten.
Det finns fortfarande ingen lag som säger att myndigheter eller någon annan är skyldig att erbjuda information på lätt språk, men det finns flera saker som pekar på att vi kanske ändå är på väg åt det hållet. Eller åtminstone kan lätt språk i framtiden bli ett av de viktiga verktygen i backen för att främja begripligheten och därmed delaktigheten.
Som finansrådet Katju Holkeri uttryckte det i sitt inlägg: Vi har det bra i Finland när man jämför internationellt. Till exempel när det gäller öppenhet är Finland ett modelland. Men det är bra att komma ihåg att fast vi har det bra i genomsnitt, hjälper det inte dem som relativt sett är sämre lottade i vårt samhälle. Personer i svagare ställning kan vara till exempel äldre, barn, invandrare och personer med funktionsnedsättning. Många av dem kan vara i behov av lätt språk.
Alla måste ha rätt att förstå och bli förstådda. Allas delaktighet och likabehandling är centrala utgångpunkter för vårt arbete, sa Holkeri som jobbar inom projektet Öppen förvaltning som lyder under finansministeriet.
Så många som möjligt ska kunna använda digitala tjänster så smidigt som möjligt och begripligt innehåll är en av tre viktiga delområden.
Viena Rainio som är överinspektör på Regionförvaltningsverkets enhet för tillgänglighetstillsyn såg också positivt på lätt språk som en del av den digitala tillgängligheten. Hon sa att grundtanken är att så många som möjligt ska kunna använda digitala tjänster så smidigt som möjligt och att begripligt innehåll är en av tre viktiga delområden. De två andra är vettigt tekniskt utförande och enkelt användargränssnitt.
Rainio konstaterade dock att enheten för tillgänglighetstillsyn inte övervakar språket eftersom lagen om digitala tjänster inte handlar om språklig begriplighet. Hon konstaterade ändå att på en tillgänglig webbplats är ett begripligt innehåll viktigt för alla användare och att innehållet också bör finnas på lättläst.
Också Linda Lindholm som är specialsakkunnig på justitieministeriet konstaterade att det nu finns flera initiativ för att stöda myndigheternas användning av lätt språk.
Användningen av lättläst språk inom social- och hälsovården bör ökas.
Enligt förvaltningslagen ska myndigheternas framställning vara språkligt klar och innehållsmässigt begriplig. I lagen föreskrivs inte om lätt språk, men man kan vända på det: Lätt språk uppfyller förvaltningslagens krav på gott språkbruk och klarspråk.
Regeringens språkberättelse 2017 innehåller en viktig iakttagelse: Användningen av lättläst språk inom social- och hälsovården bör ökas. Också i statsminister Marins regeringsprogram skrivs att särskild vikt ska fästas vid myndighetsspråket. Lättläst språk ska användas i större utsträckning.
Lindholm berättade vidare att lätt språk på ett eller annat sätt sannolikt kommer att finnas med i Det nationella demokratiprogrammet och i Nationalspråksstrategin och det språkpolitiska programmet.
Man kunde säga att det ser ut att våras för det lätta språket, trots att det är november!
Text: Maria Österlund, LL-Center vid FDUV
Foto: Skärmdump från inspelningen av seminariet. Från vänster Charlotta af Hällström-Reijonen, Johanna Rutenberg, Maria Österlund och Laura Mattson som alla varit med och arrangera seminariet.
Se inspelningen av seminariet
