Mikaela Björklund fortsätter som FDUV:s ordförande

24.10.2020 kl. 14:55

Mikaela Björklund har omvalts som ordförande för FDUV. I en resolution från förbundskongressen betonar FDUV vikten av att tjänsterna för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning tryggas efter vårdreformen. Förbundet anser att det nuvarande förslaget till vårdreform ger goda förutsättningar för moderna tjänster, även om det finns farhågor.

Pedagogie doktor, Närpes stadsdirektör Mikaela Björklund fortsätter som FDUV:s ordförande de kommande tre åren. Björklund har varit ordförande för FDUV sedan 2018.

– Det har varit en förmån att få vara ordförande för FDUV under de tre senaste åren. Därför är det med glädje och tacksamhet jag tar emot det fortsatta förtroendet. Jag ser fram emot att få fortsätta arbeta för ett samhälle som bejakar och beaktar mångfald tillsammans med alla engagerade förtroendevalda och anställda inom förbundet och dess föreningar, säger Mikaela Björklund.

Förbundsstyrelsen 2021–2023

Mikaela Björklund, ordförande

Beatrice Wahlström, vice ordförande (DUV i Östra Nyland)

Christel Granholm-Hagen, vice ordförande (DUV i Jakobstadsnejden)

Medlemmar

Eivor Hansén (DUV i Karlebynejden), personlig ersättare Benita Haals (DUV i Karlebynejden)
Kerstin Strengell (DUV i Nykarleby), personlig ersättare Ulrika Häggman (DUV i Nykarleby)
Marion Norrgård (DUV i Vasanejden), personlig ersättare Lars-Erik Björklund (DUV i Vasanejden)
Christina Mannfolk (DUV i Sydösterbotten), personlig ersättare Peter Lönnfors (DUV i Östra Nyland)
Susan Enberg (DUV på Åland), personlig ersättare Ove Smeds (DUV på Åland)
Ann-Sofie Holmberg (DUV i Västra Åboland), personlig ersättare Hans Henriksson (DUV i Västra Åboland)
Åsa Krook (DUV i Västnyland), personlig ersättare Leo Puhakka (DUV i Västnyland)
Irja Bergholm (DUV i Mellersta Nyland), personlig ersättare Eija Selenius (DUV i Mellersta Nyland)
Joakim Smeds (Steg för Steg),personlig ersättare John Pelkonen (Steg för Steg).

Resolution från förbundskongressen

Tjänsterna för svenskspråkiga med intellektuell funktionsnedsättning måste tryggas

Den förestående social- och hälsovårdsreformen kommer att ha en betydande inverkan på hur tjänsterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning ser ut i framtiden. Vi anser att det nuvarande förslaget till vårdreform i många avseenden är bra med tanke på moderna svenskspråkiga tjänster för den här målgruppen.

Samarbete mellan tvåspråkiga välfärdsområden

Enligt förslaget ska expertkunnande inom specialomsorgsdistrikten tas tillvara och utvecklas nationellt, medan bastjänsterna utvecklas inom respektive välfärdsområde och ges nära den stödbehövande. De åtta tvåspråkiga välfärdsområdena ska avtala om samarbete och arbetsfördelning bland annat gällande expert-, utvecklings- och rehabiliteringstjänster som Kårkulla erbjuder i dag.

Välfärdsområdet i Egentliga Finland kommer att ha ett särskilt koordineringsansvar för avtalssamarbetet. Vi anser att bestämmelserna kring detta i huvudsak ger goda förutsättningar för att trygga tillgången till tjänster som kräver expertkunnande. I bästa fall förbättrar modellen utbudet av sådana tjänster som i dag inte finns eller som fungerar bristfälligt på svenska.

Välfärdsområdenas roll

Största delen av de social- och hälsovårdstjänster som välfärdsområdena ansvarar för omfattas ändå inte av samarbetsavtalet. Enligt förslaget ska till exempel de boendeenheter och enheter för dag- och arbetsverksamhet som Kårkulla i dag basar för införlivas i det välfärdsområde på vars område de finns. Därför är avtalssamarbetet i sig inte tillräckligt för att trygga tillgången till svenskspråkiga tjänster.

För att de tvåspråkiga välfärdsområdena på ett bredare plan ska kunna ge service på svenska, krävs även fokus på basservicen och framtidens social- och hälsovårdscentraler. Nationalspråksnämnden har också en betydelse – vi välkomnar tillägget att ordförande har närvaro- och yttranderätt på välfärdsområdets styrelsemöten. Det ger nämnden bättre möjligheter att bevaka tillgången till svenskspråkiga tjänster.

Det är oerhört viktigt att bastjänsterna som Kårkulla erbjuder i dag också finns i framtiden. Men lika angeläget är att de tvåspråkiga välfärdsområdena utvecklar flexibla stödformer som personlig budgetering och personlig assistans på båda nationalspråken.

Det innebär att de tvåspråkiga välfärdsområdena måste utveckla tjänster samt garantera tillräckliga resurser och ta hänsyn till de svenskspråkigas behov också på det lokala planet. Om välfärdsområdet inte har kapacitet att erbjuda tjänster på svenska bör de samarbeta med andra tvåspråkiga välfärdsområden och upprätta samarbetsavtal som garanterar tjänster på svenska.

Om kongressen

FDUV samlades till förbundskongress den 24 oktober, på grund av coronaepidemin i huvudsak på distans. Förbundskongressen är FDUV:s högsta beslutande organ som sammankommer vart tredje år. Mötesombuden består av representanter för förbundets medlemsföreningar. Kongressen tog också ställning till bland annat förbundets strategi och ett politiskt program.

Under förbundskongressen tillkännagavs även Sigfrid Törnqvist-prisets vinnare.

FDUV är intresseorganisationen för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning. FDUV:s uppdrag definieras ändå inte av diagnos utan av det stödbehov personer har.

Mera information:

Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare, Lisbeth.hemgard@fduv.fi, 040 526 43 69

Mikaela Björklund, ordförande, bjorklundhmikaela@gmail.com, 040 709 16 55

Matilda Hemnell, informatör, matilda.hemnell@fduv.fi, , 040 503 72 30

Foto:

FDUV/Sofia Jernström

Personer med funktionsnedsättning i olika åldrar och anhörgia tar sig över en bro i olika specialcyklar.

Hjälp oss att hjälpa er – svara på vår enkät

Besvarar enkäten senast den 12 januari. Det finns också en separat enkät för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Bland alla som svarar lottar vi ut presentkort.

Malin Sandström med bokhylla i bakgrunden.

Lärdomar från ett annorlunda år

Lärums verksamhet har påverkats av coronapandemin, men nya utmaningar kan också innebära nya möjligheter. Många personer behöver stöd i inlärningen för att tillägna sig den kunskap de behöver för att leva ett gott liv, oberoende av om det är pandemi eller inte, skriver Malin Sandström i vår blogg.

Catharina Stude står med armarna i kors i en lunchrestaurang.

Catharina jobbar med det hon älskar

En värdefull resurs, så betecknar arbetsgivaren Catharina Studes arbetsinsats. Catharina själv stortrivs med jobbet på lunchrestaurangen Täffä Lunch i Esbo. Hon hör till de få personer med funktionsnedsättning som har ett jobb på den öppna arbetsmarknaden.

Porträtt på Hannaleena Luoma och Fanny Ala-Heikkilä.

Med lönearbete som mål

Genom skräddarsytt, konkret och långvarigt stöd hjälper arbetstränare personer med funktionsnedsättning att hitta, få och behålla ett arbete med lön. Och det ger resultat: år 2019 hade nästan 200 helsingforsare en anställning tack vare stadens tjänst arbete med stöd.

Frågor och svar om arbete och arbetsverksamhet

Vi ställde frågor om arbete till Melanie Shametaj, projektansvarig för Steget vidare vid FDUV. Melanie har också i sina tidigare jobb arbetat med att stöda personer med funktionsnedsättning komma in på arbetsmarknaden och arbetat inom dag- och arbetsverksamhet.

Person med Downs syndrom arbetar i ett kök.

Centrala begrepp om arbete

Det är inte alltid lätt att veta skillnaden på arbetsverksamhet och arbete, eller skillnaden på ersättning och lön och hålla reda på alla svåra ord och begrepp som gäller arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Därför har vi här samlat centrala ord och begrepp.

Inklusion i närskolan bör vara första alternativet

FDUV har gett ett utlåtande om inklusion och stöd för lärande.

Person med Downs syndrom arbetar i butik. Texten Arbete och lön för arbete!

Temavecka lyfter fram rätten till arbete och lön för arbete

Temaveckan för personer med intellektuell funktionsnedsättning har i år fokus på arbete. Många med intellektuell funktionedsättning arbetar, men endast få får lön. Ibland är det otydligt om det jobb som görs egentligen uppfyller kriterierna för anställning.

Nalle Öhman uppvaktas av Lisbeth Hemgård i sitt hem.

Samspelets mästare

Det första Sigfrid Törnqvist-priset går till Nalle Öhman, mannen som på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med stora stödbehov och kommunikationssvårigheter. Nalle Öhman verkade som omsorgspräst 1990–2012. Artikeln ingår i GP 4/2020.