Tobias Ståhlberg vid sin dator med annorlunda joystick.

Våga kommunicera!

07.10.2020 kl. 06:00

Under den här veckan uppmärksammas de cirka 65 000 finländare som har tal- eller kommunikationssvårigheter. En av dem är Tobias Ståhlberg. Annika Martin skriver i vår blogg om vikten av att våga kommunicera också med dem som gör sig förstådda på ett annorlunda sätt.

”Hur kunde hen missförstå mig så där? Det var ju inte alls så jag menade.”

Visst känner du igen dig i det här? Att vi då och då missförstår varandra och inte kan förstå varför. Och då tänker jag på oss som har ett talat språk och som kommunicerar med en annan person som också har det. Och att vi dessutom talar samma språk.

När en person har någon form av svårigheter med talet och kanske behöver alternativ eller kompletterande kommunikation (AKK) för att göra sig förstådd blir utmaningarna ännu större.

Eftersom de flesta av oss vill förstå och bli förstådda, gör vi förhoppningsvis vårt yttersta för att det ska lyckas. Vi använder oss av kroppsspråk, vi läser av mimiken och tonfallet och vi använder kanske bilder eller föremål för att förklara oss. Allt oftare tar vi dessutom tekniken till hjälp.

Och visst är det till stor hjälp att numera kunna ta till digitala alternativ. Men det är inte alltid okomplicerat det heller.

Själv blev jag lite ställd då jag såg att det var Tobias Ståhlberg som ringde ett videosamtal till mig. Tobias använder oftast en mapp med bilder för att kommunicera och nu hade han ingen assistent med sig som kunde tolka vad han säger – hur skulle det här gå?

Tobias är en förebild då han inte låter sig begränsas av sina svårigheter utan ringer modigt upp. Då ska vi inte heller begränsa hans möjligheter att kommunicera och delta i diskussioner.

Efter en stund kom jag fram till vad han hade på hjärtat. Men där var ju det digitala hjälpmedlet (videosamtalet) endast en del. I kombination med kroppsspråk, frågor och mina tolkningar fick vi det att fungera. Någorlunda.

Jag tycker Tobias är en förebild då han inte låter sig begränsas av sina svårigheter utan modigt ringer upp. Då ska vi inte heller begränsa hans möjligheter att kommunicera och delta i diskussioner.

Jag frågade Tobias vad han har för hälsning till dem som inte är vana att använda alternativa kommunikationsmetoder. Så här svarade han:

”Försök lära dig att använda det hjälpmedel som personen använder. Det är också okej att använda annat än just det hjälpmedlet, huvudsaken är att man försöker”.

Han tyckte själv det till en början var svårt när han i dagisåldern började använda kommunikationsmappen. Numera går det utan problem och förutom den har han också en kommunikationsapp på pekplattan. Han använder också till exempel Facebook, Messenger och mejl för att kommunicera.

Tobias håller dessutom på att utbilda sig till Steg för Stegs erfarenhetstalare. Framöver kommer vi alltså att få se mera av honom, då han delar med sig av sina erfarenheter av att leva med talsvårigheter.

Det är allas vår skyldighet att lägga märke till och besvara initiativ till kommunikation.

Så lyssna på Tobias, var inte rädd att kommunicera även om du inte tidigare använt den typen av hjälpmedel som personen använder. De flesta kommunikationsappar och -program är gjorda för att vara användarvänliga. Eller kanske du själv är mera bekväm med att använda kroppsspråk, miner och gester eller varför inte ta fram papper och penna eller telefonens emojis för att underlätta kommunikationen?

Alla har rätt till kommunikation och det är allas vår skyldighet att lägga märke till och besvara initiativ till kommunikation. Genom att kommunicera även med dem som inte kan tala skapar vi möjligheter till delaktighet och samspel samt stöder deras rätt att påverka sitt eget liv.

Text: Annika Martin, kurskoordinator vid FDUV och regional koordinator för Steg för Steg

Foto: Privat

Fakta om talsvårigheter

I Finland finns det ungefär 65 000 personer med olika grad av tal- och kommunikationssvårigheter, alltså personer som inte kan tala eller vars tal är otydligt.
Ungefär 30 000 personer behöver hjälpmedel som ersätter eller kompletterar talet.
En person med talhandikapp kan höra, men klarar sig inte i vardagliga kommunikationssituationer med det talade språket.
Svårigheterna är ofta förknippade med läs- och skrivsvårigheter.
Kommunikationssvårigheter av olika grad kan vara medfödda och bero till exempel på en cp-skada, intellektuell funktionsnedsättning eller autismspektrumtillstånd.
Man kan också förlora tal- och kommunikationsförmågan på grund av en fortskridande sjukdom eller en förvärvad skada.

Vad är AKK?

Med alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, menas kommunikation som inte sker med tal utan med till exempel stödtecken eller bilder.
Som i all kommunikation sker AKK också med gester och kroppsspråk.
I bildkommunikation behövs hjälpmedel som kan vara till exempel ett kommunikationsprogram eller en applikation i en pekplatta.
Med bilder och stödtecken kan man också underlätta förståelsen av talat språk.

Källa: Papunet

Läs mer om veckan för personer med talsvårigheter på:
www.puhevammaistenviikko.fi (på finska)

Personer med funktionsnedsättning i olika åldrar och anhörgia tar sig över en bro i olika specialcyklar.

Hjälp oss att hjälpa er – svara på vår enkät

Besvarar enkäten senast den 12 januari. Det finns också en separat enkät för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Bland alla som svarar lottar vi ut presentkort.

Malin Sandström med bokhylla i bakgrunden.

Lärdomar från ett annorlunda år

Lärums verksamhet har påverkats av coronapandemin, men nya utmaningar kan också innebära nya möjligheter. Många personer behöver stöd i inlärningen för att tillägna sig den kunskap de behöver för att leva ett gott liv, oberoende av om det är pandemi eller inte, skriver Malin Sandström i vår blogg.

Catharina Stude står med armarna i kors i en lunchrestaurang.

Catharina jobbar med det hon älskar

En värdefull resurs, så betecknar arbetsgivaren Catharina Studes arbetsinsats. Catharina själv stortrivs med jobbet på lunchrestaurangen Täffä Lunch i Esbo. Hon hör till de få personer med funktionsnedsättning som har ett jobb på den öppna arbetsmarknaden.

Porträtt på Hannaleena Luoma och Fanny Ala-Heikkilä.

Med lönearbete som mål

Genom skräddarsytt, konkret och långvarigt stöd hjälper arbetstränare personer med funktionsnedsättning att hitta, få och behålla ett arbete med lön. Och det ger resultat: år 2019 hade nästan 200 helsingforsare en anställning tack vare stadens tjänst arbete med stöd.

Frågor och svar om arbete och arbetsverksamhet

Vi ställde frågor om arbete till Melanie Shametaj, projektansvarig för Steget vidare vid FDUV. Melanie har också i sina tidigare jobb arbetat med att stöda personer med funktionsnedsättning komma in på arbetsmarknaden och arbetat inom dag- och arbetsverksamhet.

Person med Downs syndrom arbetar i ett kök.

Centrala begrepp om arbete

Det är inte alltid lätt att veta skillnaden på arbetsverksamhet och arbete, eller skillnaden på ersättning och lön och hålla reda på alla svåra ord och begrepp som gäller arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Därför har vi här samlat centrala ord och begrepp.

Inklusion i närskolan bör vara första alternativet

FDUV har gett ett utlåtande om inklusion och stöd för lärande.

Person med Downs syndrom arbetar i butik. Texten Arbete och lön för arbete!

Temavecka lyfter fram rätten till arbete och lön för arbete

Temaveckan för personer med intellektuell funktionsnedsättning har i år fokus på arbete. Många med intellektuell funktionedsättning arbetar, men endast få får lön. Ibland är det otydligt om det jobb som görs egentligen uppfyller kriterierna för anställning.

Nalle Öhman uppvaktas av Lisbeth Hemgård i sitt hem.

Samspelets mästare

Det första Sigfrid Törnqvist-priset går till Nalle Öhman, mannen som på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med stora stödbehov och kommunikationssvårigheter. Nalle Öhman verkade som omsorgspräst 1990–2012. Artikeln ingår i GP 4/2020.

Coronan fråntog möjligheterna till kommunikation

Kommunikationsmöjligheterna bör tryggas i coronavardagen, kräver organisationerna för personer med talsvårigheter i ett gemensamt ställningstagande.

Glädjebudskapet om det lätta språket spreds över nätet

Det blev inte som planerat, men det blev bra ändå. LL-Centers seminarium visade att det är luft under vingarna för lätt språk just nu, skriver Maria Österlund i vår blogg.

Personer med olika funtktionsnedsättningar och texten Ett funktionsrätt Finland.

Nytt politiskt program för ett funktionsrätt Finland

Programmet förtydligar FDUV:s prioriteringar och mål samt värdegrund i specifika frågor.

Den kognitiva förmågans privilegium

Frank Lundgren spinner i vår blogg vidare på Fredrik Soncks essä i Hbl.

Nycklar till en öppen dörr och logotypen Asumisen tekoja - stöd för jämligt boende

Nominera kandidater till Boendegärningar-priset

Priset ska uppmärksamma insatser för jämlikt boende för personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Mikaela Björklund fortsätter som FDUV:s ordförande

Mikaela Björklund har omvalts som ordförande för FDUV. I en resolution från förbundskongressen betonar FDUV vikten av att tjänsterna för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning tryggas efter vårdreformen. Förbundet anser att det nuvarande förslaget till vårdreform ger goda förutsättningar för moderna tjänster, även om det finns farhågor.