I september gav regeringen en proposition till riksdagen om lagen om funktionshinderservice. De nuvarande speciallagarna handikappservicelagen och specialomsorgslagen ska slås samman till en lag.
Funktionshinderservicelagen är en speciallag. Det innebär att service i första hand tryggas via socialvårdslagen eller någon annan allmän lag. Om dessa lagar inte kan trygga tillräcklig service träder speciallagen in.
En viktig förnyelse är att en diagnos inte är en grund för att få service utan det är behovet av stöd som styr.
Syftet med den nya lagen är att personer med funktionsnedsättning ska få tillräcklig service av god kvalitet enligt sina individuella behov. En viktig förnyelse är att en diagnos inte är en grund för att få service utan det är behovet av stöd som styr.
Funktionshinderservice ska garanteras personer som nödvändigt och upprepade gånger behöver hjälp och stöd på grund av ett långvarigt funktionshinder till följd av sjukdom eller funktionsnedsättning. Lagen gäller alla personer med funktionsnedsättning på lika villkor.
Målet med den nya lagen är att trygga tjänster för personer som tidigare inte fått tjänster via handikappservicelagen eller specialomsorgslagen. Det kan handla om personer inom autismspektrum eller med annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.
Stärker och tryggar rättigheter
Syftet med lagen är också att stärka deltagande och delaktighet när servicebehovet bedöms, tjänster planeras och genomförs. Den nya lagen betonar också självbestämmanderätten för personer med funktionsnedsättning.
Målet med lagen är också att bevara nuvarande rättigheter. Dessa är exempelvis rätten till stöd för boendet, personlig assistans och tjänster som stöder rörligheten. Ett annat mål är att utveckla den personliga assistansen och kortvarig omsorg.
Lagförslaget innehåller också träning och stöd som är ett flexibelt stöd i vilket man kan få hjälp med att träna sociala färdigheter och kommunikation eller till exempel flyttningsförberedelse. Träning och stöd innefattar också stöd i att fatta beslut.
Utrymme för förbättringar
Den nya lagen är en modern lag som följer FN-konventionens anda. FDUV understöder lagförslaget. Vi anser ändå att det fortfarande finns behov av några justeringar.
Alla personer med funktionsnedsättning ska ha rätt till personlig assistans på lika grunder, även de som behöver mycket hjälp och stöd för att uttrycka den egna viljan.
Enligt förslaget är en förutsättning för personlig assistans att personen med funktionsnedsättning har resurser att definiera den personliga assistansens innehåll. Flera funktionshinderorganisationer har framfört att detta resurskrav borde slopas eftersom det utesluter många personer med intellektuell funktionsnedsättning. Alla personer med funktionsnedsättning ska ha rätt till personlig assistans på lika grunder, även de som behöver mycket hjälp och stöd för att uttrycka den egna viljan.
En annan brist i lagförslaget är att man inte lyft upp stöd i att fatta beslut som en tjänst i lagstiftningen. Förfaringssättet finns beskrivet i motiveringarna men inte tillräckligt tydligt.
Servicen är i huvudsak avgiftsfri även i fortsättningen. Funktionshinderorganisationer har uttryckt att det är otydligt hur klientavgifterna för funktionshinderservice kommer att se ut. Det finns en oro för att höjda klientavgifter ska äventyra uppehället för personer med funktionsnedsättning.
Det har höjts kritiska röster mot att förvaltningsdomstolens beslut skulle få överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Det här kan försämra rättsskyddet för personer med funktionsnedsättning. Det är vanligt att personer med funktionsnedsättning får sina rättigheter uppfyllda först efter ett beslut från högsta förvaltningsdomstolen.
Lagens öde osäkert
Efter vård- och landskapsreformen är det tänkt att landskapen ska ansvara för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster, inklusive den särskilda servicen för personer med funktionsnedsättning. Funktionshinderservicelagen är kopplad till vård- och landskapsreformen och till förnyandet av lagstiftningen gällande självbestämmande.
Det är meningen att den nya lagen ska träda i kraft år 2021 samtidigt som vård- och landskapsreformen. Det börja vara ganska bråttom att ro reformerna i land. Det är viktigt att funktionshinderservicelagen godkänns under den här regeringsperioden och inte blir överkörd av vård- och landskapsreformen.
Linda Rex, sakkunnig i intressepolitiskt arbete
Läs vårt utlåtande om lagen här
Våra alla utlåtaden hittar du på fduv.fi/utlatanden.
