En gemytlig stämning möter en redan i dörren in till Nyckelpigorna på Hakalax daghem i Karleby. Barnen sitter på lite olika håll – ensamma eller i mindre grupper – och pysslar eller leker. Katja Nygård sitter tillsammans med några av dem och spelar ett fiskspel.
Katja är det första barnet som integrerades i barnträdgården i Karleby när hon själv gick på dagis. Hennes mamma Leena har alltid varit noga med att uppmuntra Katja till att leva och möta världen på lika villkor.
Katjas egen yrkeskarriär inleddes via sommarjobb och praktik som ledde till halvdagsjobb inom dagvården i Karleby.
Katjas första jobb var på svenska språkbadsdagiset i staden år 1996. Nu jobbar hon fyra timmar måndag till fredag mellan klockan kvart före åtta och kvart över tolv på Nyckelpigorna på Hakalax daghem.
Har hand om frukostvagnen
– Min arbetsdag börjar med att jag tvättar händerna noga, säger Katja.
Precis som all annan personal och barnen gör. Sedan har hon hand om frukostvagnen och rullar fram den i tid. Maten kommer upp med mathiss från nedre våningen. Katja står redo och väntar på den när den kommer. Efter att alla ätit plockar hon undan, torkar borden och deltar i den fria leken om någon av barnen vill det.
Jag är en av de vuxna som finns till hands om barnen behöver.
– Jag följer med ut på gården och är en av de vuxna som finns till hands om barnen behöver. Vid halv elva går jag in för att torka borden och duka.
Vid elva kommer maten med hissen och hon har än en gång ansvar för matvagnen.
– Men disken sköter jag inte. Jag plockar undan och kör bort den. Andra tar hand om disken sedan.
Barnen vilar efter maten. Då passar Katja på att titta igenom barnens kläder. Hänger allas kläder på deras egna krokar som sig bör? Efter det börjar arbetsdagen lida mot sitt slut.
Bor självständigt
Sedan 2006 bor Katja i egen lägenhet invid gruppboendet Katarinegården. Här kan man bo i själva boendet eller självständigt i någon av lägenheterna intill gruppboendet.
– Under semester går jag ofta och äter middag i matsalen i gruppboendet. Till vardags lagar jag vanligen maten hemma.
Lunchen äter hon på dagis de dagar hon jobbar.
– Jag är den enda som jobbar ute på en annan arbetsplats än arbetscentralen på Katarinegården, men jag känner till några från Hoitokoti som jobbar två dagar i veckan ute på arbetsplatser.
Jag trivs bra. Allt jag får göra är roligt.
Själv skulle hon inte vilja byta ut jobbet mot att arbeta på dagcentral.
– Jag trivs bra. Allt jag får göra är roligt.
Måste hon ändå välja ett spel som hon gärna spelar med barnen blir det minnesspelet Memory.
– Jag är ganska bra på det också.
Jobbar med drömyrket
Att jobba med barn är något av ett drömyrke för Katja.
– Men det ska vara lite större barn som närmar sig förskoleåldern. Jag passar inte med mindre barn som man måste lyfta.
Att hjälpa till med dukning och att ha hand om matvagnen är inte främmande för henne. Hon gick kökslinjen på Yrkesträningskolan i Nykarleby, efter att först ha gått tionde skolåret på Kronoby folkhögskola och ett år på Kristliga folkhögskolan i Nykarleby.
– Jag tycker att jag har lagom med sysslor på dagis och jag vet vad jag ska göra varje dag.
En resurs
Barnträdgårdslärare Marit Hänninen säger att Katja verkligen är en resurs för gruppen och daghemmet.
– Hon har sina speciella arbetsuppgifter som hon sköter verkligt bra. Hon ställer upp och knyter skosnören och hjälper till där det behövs utöver de regelbundna sysslorna. Det bästa av allt är nästan ändå när hon spelar med barnen. Det hinner sällan den övriga personalen med.
Vi vet att Katja sköter sina uppgifter.
Att Katja torkar borden, sköter om dukning, matkärran och avplockning från bordet underlättar mycket för den pedagogiska verksamheten.
– Då kan vi rikta in oss på det vi ska göra, för vi vet att Katja sköter sina uppgifter.
Promenerar till jobbet
Katja stiger upp tjugo före sju för att hinna laga och äta frukost innan hon går till jobbet. Hon promenerar till daghemmet då hon bor ganska nära.
När arbetsdagen är slut tar hon ibland också en promenad. Vid Katarinegården är det bara två andra som är hemma fram till klockan halv tre när de som jobbar på arbetscentralen kommer hem.
Föräldrar och före detta dagisbarn hälsar ofta på Katja på gatan och i affärerna när de möts.
– Eller det är mer så att föräldrarna hälsar, barnen kommer fram och knycker i mig om jag inte råkar se dem.
|
|
