– Grundtanken med personcentrerad planering är att öka brukarnas delaktighet i sitt eget liv, säger Hilve Sandblom, utvecklare av dag- och arbetsverksamheten på Expert- och utvecklingscentret vid Kårkulla samkommun.
Hon har varit med och tagit metoden till Kårkulla, och fungerar nu som koordinator för samkommunens PCP-utbildningar.
– Inom PCP utgår vi från brukarnas styrkor. Det är brukaren som fattar beslut medan personalen stödjer, är en slags möjliggörare.
Dels hade vi en egen vilja att utveckla, dels fanns det ett yttre tryck att göra det.
Hon berättar att Kårkulla genom personcentrerad planering fördjupar och breddar sitt kvalitetsarbete.
– Dels hade vi en egen vilja att utveckla, dels fanns det ett yttre tryck att göra det.
Med ”yttre tryck” avser hon bland annat de nationella kvalitetskriterierna som fastslagits av KVANK, Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning. Nyckelbegreppen inom PCP – självbestämmande, delaktighet och valfrihet – är centrala också i FN:s funktionshinderkonvention och i den kommande nya funktionshinderlagen.
Tankesätt och konkreta verktyg
Tankesättet inom personcentrerad planering föddes i USA på 80-talet. Metoden har också utvecklats i England och Kanada.
Beslutet att gå in för PCP inom Kårkulla fattades för några år sedan. Cirka 40 personer har fått fortbildning för att bli så kallade interna PCP-utbildare. De ska nu i sin tur utbilda de andra i personalen.
Utbildningen är tvådelad. Den första delen behandlar tankesättet bakom metoden, och den andra delen går igenom de mer konkreta verktygen som kan användas som stöd för brukarnas beslutsfattande.
Det kan vara fråga om så kallade kartor, samtalsmattor, valtavlor eller ”Så här tycker jag om”-termometer. Det vill säga olika verktyg för att ta reda på och dokumentera vad brukarna tycker, tänker och vill i allt från arbete, boende och relationer till sömn, motion och hygien.
Ny verksamhetskultur
Trots att det inte är något nytt med ett individcentrerat arbetssätt, innebär personcentrerad planering ändå i praktiken en stor förändring.
– Om man tar PCP på allvar betyder det rätt mycket för verksamheten. Vi ska ta brukarna med i planeringen mycket mer än tidigare. Det handlar om att bygga upp en helt ny verksamhetskultur och även brukarna borde få utbildning, säger Hilve Sandblom.
Inom omsorgen finns en stark vårdkultur och den går inte att förändra i en handvändning.
Att gå in för PCP är inte helt lätt eftersom det innebär en ny roll för personalen. Tidigare har arbetet varit mera vårdinriktat, nu ska personalen handleda och möjliggöra.
– Inom omsorgen finns en stark vårdkultur och den går inte att förändra i en handvändning.
Vad innebär självbestämmande för dig?
För att brukarnas delaktighet, självbestämmande och valfrihet ska bli verklighet på riktigt behövs fungerande kommunikation och möjlighet till reflektion. Många brukare behöver kommunikationsstödjande hjälpmedel för att förstå och göra sig förstådda.
En central fråga att reflektera kring är hur mycket respektive person kan bestämma om, kring vilka frågor och på vilken nivå.
– Brukare har också rätt till den service och den vård hen behöver. Det handlar om att hitta en balans här, säger Hilve Sandblom.
Alla kan bestämma om någonting, men ingen kan bestämma om allting.
Självbestämmande ser också olika ut beroende på var man befinner sig. I brukarens hemmiljö är det annat som gäller än på dagverksamheten, som det är för oss alla. En viktig fråga att reflektera över är vems värderingar som styr i olika miljöer och situationer.
Självbestämmande kan alltså innebära olika saker för olika personer och i olika sammanhang.
– Alla kan bestämma om någonting, men ingen kan bestämma om allting.
Läs en lättläst version av artiken
Artikeln ingår också i FDUV:s tidning GP 1/2018 som utkommer vecka 8.
