Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Digital dealktighet - livet på nätet blir enklare och säkrare med DigJag står det på en skärm, man föreläser, kvinna står vid dator..

En digital värld där alla är välkomna

174179196012.03.2025 kl. 17:06
Att titta på filmer via olika streamingtjänster, slöscrolla på sociala medier eller logga in i nätbanken är för många en självklar del av vardagen. Men den digitala världen som den ser ut i dag är inte tillgänglig för alla. En av de grupper som riskerar att hamna i ett digitalt utanförskap är personer med funktionsnedsättning. Det vill DigiJag, med eldsjälarna Michael och Kerstin i spetsen, ändra på. Artikeln ingår i GP 1/2025.

Michael Kjellberg har en mångsidig karriär i bagaget. Han har jobbat som allt från lastbilschaufför till tryckeriarbetare, och blev även tidigt intresserad av datorer. År 1986 inledde han ett samarbete med särskolan på Gotland.

– De hade köpt in en ny datortyp som hette Amiga, och jag var den enda på ön som visste vad det var för någonting. Då började jag hålla kurser för eleverna. Det var jätteintressant, så jag fortsatte på den banan.

I dag fungerar Michael som anpassningstekniker, vilket innebär att han jobbar med att anpassa maskin- och programvaror för personer med funktionsnedsättning. Michael har erfarenhet av att anpassa maskiner för personer med både fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar, och han är mån om att alltid se den enskilda människans önskemål och behov.

Kerstin Gatu har jobbat som arbetsterapeut hela sitt yrkesliv. År 1992 kom hon för första gången i kontakt med personer med intellektuell funktionsnedsättning genom sitt arbete, då hon blev erbjuden en tjänst som arbetsterapeut vid vuxenhabiliteringen i Mora. 

– Jag trodde inte att jag var rätt person att jobba med den här målgruppen, men det har visat sig bli en så givande och spännande yrkesresa. Att tacka ja till det där jobberbjudandet var det bästa beslutet jag har fattat!

På vuxenhabiliteringen började Kerstin förstå hur man kan använda sig av bilder, uppläsning av text och olika datorfunktioner för att kompensera för de utmaningar som personer med funktionsnedsättning kan ha. Redan då såddes det första fröet till vad som skulle bli Kerstins hjärtefråga – digital delaktighet.

Efter 17 år på vuxenhabiliteringen inledde Kerstin sitt arbete på Mora folkhögskola, där hon jobbar än i dag. 

Bild från jubileumsseminarium, publik, talare och konferenceier.

Kerstin Gatu och Michael Kjellberg berättade om DigiJag och digital delaktighet på FDUV:s 70-årsjubileum i november 2024. DigiJag har redan börjat hitta sin väg till andra länder, bland annat till Norge. Kerstin och Michael är också öppna för att etablera DigiJag i Finland. 

Drömmen om en tillgänglig digital plattform

År 2010 korsades Kerstins och Michaels vägar. Då presenterade Kerstin en idé om att skapa en eftergymnasial utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Michael var med på noterna.

– När vi drog i gång projektet med en pilotgrupp kunde vi snabbt konstatera att det var helt otänkbart att förvänta sig att deltagarna skulle ha med sig egna datorer. Därför satsade vi på att köpa in datorer som vi kunde anpassa enligt varje deltagares individuella behov. Vi byggde också upp ett eget användargränssnitt, och efter den första kursen märkte vi att det fungerade helt klockrent, berättar Michael.

Michael och Kerstin började drömma om att skapa ett program som inte är bundet till en viss apparat, utan som går att använda med vilken enhet som helst. Så småningom började programvaran DigiJag ta form.

I dag används DigiJag av till exempel föreningar, skolor och serviceboenden. Programmet går att skräddarsy enligt användarnas behov. Man kan lägga in eget material, allt från mötesprotokoll till vägbeskrivningar, och man kan också använda digitala tjänster som exempelvis Google eller YouTube via programmet.

– Tanken är att DigiJag ska kunna användas av personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, men det är absolut inte den enda gruppen som har nytta av programmet. Att det är enkelt i strukturen är ju inte en nackdel för någon, tvärtom, säger Kerstin.

– Enligt oss är programmets storhet att vi inte har lagt in en massa saker som vi tror att användarna vill ha, utan endast några få standardgrejer. Tanken är att man sedan ska kunna lägga in det man själv vill ha i programmet, utgående från sina egna intressen och behov, berättar Michael.

Kvinna vid dator.

Kerstin Gatu visar en del av funktionerna i DigiJag. Kerstins och Michaels arbete har varit möjligt tack vare bidrag från Arvsfonden. Därtill har FUB varit projektägare i projekten Anpassad IT - vägen till digital delaktighet (2014–2017) och Min digitala livsplattform DigiJag - En digital kognitivt tillgänglig lärmiljö (2018–2021). 

En digital skattkista

DigiJag har till stor del formats av de grupper som har gått kursen Anpassad IT vid Mora folkhögskola. Den tvååriga kursen förverkligas i huvudsak på distans, men varje termin ordnas också några fysiska kurstillfällen. Kursen har lockat en bred grupp deltagare, allt från unga vuxna till femtioplussare. 

Den nuvarande elevgruppen inledde sina studier i augusti. De har redan hunnit lära sig massvis, och deltagarna är överens om att de har varit nöjda med kursen så här långt.

– Jag älskar att komma hit till Mora! säger kursdeltagaren Amanda Hjertton.

– Det är bra. Vi gör en massa saker, instämmer Robert Edlund.

Tessan Johansson sammanfattar kursen med ett ord: – Toppenbra!

Allt material som används under kursen finns samlat på DigiJag. Här hittar deltagarna dokument, viktiga länkar, foton och annat som de har nytta av under studiernas gång. Dessutom har de förstås fått utforska programmet på egen hand och hitta sina egna favoritfunktioner.

Deltagaren Moa Liljeborg presenterar verktyget Ramen, där klassen har samlat gemensamma trivselregler. Kalle Hellström tycker om Liopep, där man kan få vardagsmotion genom att prova på olika rörelsespel. Dessutom kan man bland annat hitta allt från lättlästa nyheter till trevliga recept i DigiJag.

Gruppbild på personer vid datorer.

Deltagare i den aktuella Anpassad IT-kursen. Övre raden från vänster: Kalle Hellström, Emma Falk Vassberg, Therese Johansson, Mathilda Olsson och Linnea Hallberg. Sittande från vänster: Moa Liljeborg, Malin Öhrén , Herman Almquist, Robert Edlund och Amanda Hjertton. Foto: Rickard Jonsson

Att vara modig men ändå säker

En viktig aspekt av Anpassad IT-kursen är att lära ut hur man surfar säkert på nätet. Kerstin och Michael har märkt att många inom målgruppen har påverkats av omgivningens osäkerhet och rädsla för allt negativt som man kan råka ut för på nätet.

– En del av våra elever har lärt sig att det är farligt på nätet. De kan säga att de inte får klicka på en viss länk trots att vi försäkrar dem om att det är okej. Eller så kanske de klickar på någonting i smyg och vågar inte säga till om det faktiskt råkar hända någonting. 

För att personer med funktionsnedsättning ska kunna hålla sig säkra på internet behövs lättillgänglig och -begriplig information.

– När vi startade den första kursen 2011 ringde jag runt till olika myndigheter i Sverige för att fråga om de hade någon information på lätt svenska om nätsäkerhet. Ingen hade någonting att erbjuda. Därför har vi skapat vårt eget material. 

Kerstin och Michael betonar vikten av så kallad positiv risktagning. Det innebär att man måste lära ut vad man ska göra om någonting faktiskt händer.

– Om vi ska vara på internet så måste vi också inse att det finns faror man kan råka ut för. Vi har försökt lära ut att om vi redan från början har en plan B och en plan C ifall någonting händer så blir katastrofen inte så stor. Alternativet vore att lära ut att internet är en farlig plats som vi ska undvika, och det är inte en lösning, säger Michael.

Vad säger forskningen?

Det har genomförts en del forskning kring digitalisering och personer med funktionsnedsättning. Tyvärr är den forskningen ändå långt ifrån problemfri. I en stor del av studierna har man klumpat ihop personer med helt olika typer av funktionsnedsättningar, vilket gör att resultaten blir missvisande. 

En forskare som vill motverka detta är Stefan Johansson, som samarbetar med Kerstin och Michael. Stefan forskar kring människa-datorinteraktion hos personer med specifika typer av funktionsnedsättningar, exempelvis kognitiv eller intellektuell funktionsnedsättning. 

– När man tittar på de resultat som Stefan och hans företag Begripsam har fått fram så ser vi att personer med intellektuell funktionsnedsättning är väldigt exkluderade på internet. Tack vare de här undersökningarna börjar man successivt se den här gruppen mer och mer, men den medvetenheten finns tyvärr fortfarande inte hos dem som utvecklar programmen, berättar Michael.

Det digitala utanförskapet bland personer med funktionsnedsättning är stort, och att många blir isolerade hemma eftersom de inte kan köpa evenemangs- eller resebiljetter.

I början av januari inleddes undersökningen Svenskarna med funktionsnedsättning och internet för femte gången. Projektet beskrivs som världens största enkätundersökning om digital delaktighet för personer med funktionsnedsättning. 

– De tidigare rapporterna har varit skrämmande läsning. Slutsatsen är att det digitala utanförskapet bland personer med funktionsnedsättning är stort, och att många blir isolerade hemma eftersom de inte kan köpa evenemangs- eller resebiljetter. Men det finns också forum där vi ser att personer inom målgruppen är mer aktiva, till exempel Youtube och Spotify, berättar Kerstin. 

– Samhället digitaliseras väldigt snabbt, och man förutsätter att folk har möjlighet att ta del av information, identifiera sig med nätbankskoder och så vidare. Och så har vi den här målgruppen, där väldigt många inte ens kan få nätbankskoder. Då hamnar man ju utanför, påpekar Michael.

Man föreläser.

Michael Kjellberg är anpassningstekniker, vilket innebär att han jobbar med att anpassa maskin- och programvaror för personer med funktionsnedsättning. Michael har erfarenhet av att anpassa maskiner för personer med både fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar, och han är mån om att alltid se den enskilda människans önskemål och behov.

När visionerna inte matchar verkligheten

Michaels uppfattning är att myndigheter generellt är positivt inställda till digitala lösningar, men att kunskapen för att skapa digitala lösningar som faktiskt passar användarna lyser ofta med sin frånvaro.

– Den ”digitalisering” som jag har sett går ofta ut på att man skyfflar ut några smart-teven och läsplattor till boenden. Om någon sedan kan använda apparaterna är inte så intressant. Våra politiker är väldigt ivriga på att digitalisera och hänga med i utvecklingen, men jag tror inte att de ännu har förstått vad som behövs för att göra det i praktiken.

– E-post är ett konkret exempel på någonting som vållar problem för personer med funktionsnedsättning. Du kan ju praktiskt taget inte göra någonting på nätet utan en mejladress, och de vanliga mejlprogrammen förutsätter att du kan läsa och skriva. Tidigare fanns det ett anpassat mejlprogram som hette EasyMail. Där fanns enkla symboler för att skicka mejl, läsa mejl och bifoga bilder, och det gick till exempel att lägga in profilbilder på sina kontakter i stället för bara namn. Nu fungerar programmet inte längre, och trots flera försök har vi ännu inte blivit erbjudna något alternativ, säger Kerstin.

När tilltron till den egna förmågan växer, då händer det saker och ting. 

Kerstin och Michael har haft kontakt med många myndigheter och beslutsfattare, men de betonar också att det allra viktigaste är att lyssna på vad personer inom målgruppen själva vill och behöver. 

– Om de här utmaningarna hade drabbat någon annan målgrupp så tror jag att vi hade sett fler insändare, debatter och uppvaktningar av politiker. Men det här är en målgrupp som inte nödvändigtvis har möjlighet att få sin röst hörd på samma sätt, konstaterar Kerstin.

Att främja digital tillgänglighet handlar inte bara om att skapa praktiska lösningar för att smidigt kunna sköta sina ärenden. Det handlar också om att stärka självförtroendet och känslan av självständighet hos personer med funktionsnedsättning.

– Vi brukar prata om någonting som vi kallar för kaxfaktor, berättar Kerstin leende. När våra elever har lärt sig att röra sig på nätet har vi hört att det är några som på eget initiativ meddelar IT-avdelningen att ”nu ligger internet nere” eller ”ni får faktiskt fixa det här”. När tilltron till den egna förmågan växer, då händer det saker och ting. 

Text: Anna Ilmoni

Foto: Sofia Jernström

Fotnot: Kerstin Gatu och Michael Kjellberg var några av talarna på FDUV:s 70-årsjubileum i november

     

Vad har ni för råd till personer med intellektuell funktionsnedsättning som skulle vilja testa på fler digitala tjänster?

Kerstin (handledare): Om man läser så kan jag rekommendera boken Livet på internet: surfa säkert och hitta rätt av Emma Sorbring, Lotta Löfgren-Mårtenson och Martin Molin. Boken finns även som talbok. Man kan också ta del av vårt eget material Vad är okej på nätet? och Nätsäkra.

Michael (handledare): Jag skulle uppmuntra alla till att våga prova. Det är också bra att hitta någon, till exempel en anhörig eller assistent, som kan stötta en när man känner sig osäker.

Kalle (kursdeltagare): Det är viktigt att inte vara taskig på nätet.

Mathilda (kursdeltagare): Man ska inte lyssna på näthat. Om man möter näthat kan man till exempel ta bort kommentaren eller blockera den personen.
 

     
 


Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 1/2025 med temat digital delaktighet.

Ett par som sitter i länsstolar.

Tacksamt vara med i DUV – ”när man ses bara strålar de”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Äkta paret Ralf och Anki Snellman i Pedersöre är båda med i DUV i Jakobstadsnejden, Ralf som ordförande och Anki som kassör.
Jonas Jansson och Roger Eriksson tittar tillsammans i en lunta med papper.

Från vänskap till handledarskap

Roger Eriksson hittade en livslång vänskap som också gjorde honom till handledare. Jonas Jansson har blivit som en del av familjen, berättar han. Artikeln ingår i GP 1/2025.
Att få chansen, det är det viktiga!

Tänk om …

Kolumn av Åsa Broo i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 1/2025 med temat delaktighet.
Kvinna framför ett tåg med ett blått kort i handen.

”Självklart ska hon vara med” – funktionshinderkortet främjar delaktighet

Maria Neuman i Vasa är en av de 36 000 finländare som i dag har EU:s funktionshinderkort, men många fler kunde ha nytta av det. Tack vare kortet kan personer med funktionsnedsättning lättare resa och delta i aktiviteter i samhället på lika villkor. Artikeln ingår i GP 1/2025.
Två personer sitter vid ett bord och räcker upp handen.

Mitt val – för att alla väljare ska få vara delaktiga i demokratin

En majoritet av personer med intellektuell funktionsnedsättning röstar inte. Målet med studiecirkeln Mitt val är att minska demokratiglappet genom att göra politik tillgängligt för fler. Artikeln ingår i GP 1/2025.
Beatrice Wahlström.

”En möjlighet att växa som människa”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Beatrice Wahlström är styrelseordförande i DUV i Östra Nyland och har varit med i föreningen sedan början av 1980-talet.
Bild på babyfötter och porträtt på Mårten Hammarlund.

Forskare: Orättvist att kategoriskt döma ut föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning

Psykolog Mårten Hammarlund vill nyansera bilden av föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Forskning visar att det finns fog för att göra just det. Artikeln ingår i GP 4/2024.
Andrea Westerlund i skogen med sonen Harald på ryggen.

Andrea fick sin efterlängtade son

Andrea Westerlund vill lära sin son om olikheter, men själv möter hon en hel del fördomar som mamma. – Man märker att att de tycker att sådana som jag inte ska vara förälder. Artikeln ingår i GP 4/2024.
Illustration på en familj där föräldrarna har fullt upp och portträtt på Mona Pihl och Ulla Särkikangas.

Koordinatorstöd en möjlighet för specialfamiljer?

Tänk dig en stödperson som finns till hands för att skapa struktur i vardagen, och som hjälper dig med alla kontakter som berör ditt barn med särskilda stödbehov. I Sverige finns denna möjlighet i ett antal kommuner. Kunde vi ta i bruk något liknande hos oss? Artikeln ingår i GP 4/2024.
Miiku Lehtelä.

De fina stunderna – och allt vad de tar

Kolumn av Miiku Lehtelä i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 4/2024 med temat familj.
Familjen Lindoos vid en rödmyllad vägg, Ellen i rullstol.

I familjen Lindroos är det udda det normala

Hur är det att kombinera livet på en bondgård med att ha ett barn med stora stödbehov? Vi har träffat familjen Lindroos i Lappträsk. Artikeln ingår i GP 4/2024.
Mikaela Björklund lutandes mot en glasvägg.

Som en enda stor familj

Ledare i GP 4/2024 av förbundsordförande Mikaela Björklund. Temat för numret är familj.
Anna Pella med dottern Agnes.

Perspektiv på livet i en funkisfamilj

Det finns gott om litteratur som handlar om hur det är att ha barn eller syskon med funktionsnedsättning. Lärum tipsar om Anna Pellas böcker som utgår från hennes egna erfarenheter. Anna var en av talarna på FDUV:s 70-årsjubileumsseminarium tidigare i november. Artikeln ingår i GP 4/2024.
Porträtt på Monica Björkell.

Se det stora i det lilla

Kolumn av Monica Björkell i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 3/2024 med temat glädje.
Pappa och son.

”I DUV kan du ge mycket, men också få”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Pensionerade polisen Kenneth Eriksson är styrelsemedlem i DUV i Mellersta Nyland sedan cirka sex år.
En kille med keps och gul väst håller om en man.

“Man blir alltid glad av läger”

När sommarlägren är som bäst trivs både deltagare och ledare. Det uppstår en stark gemenskap och oförglömliga lägerminnen föds. Artikel i GP 3/2024.
En illustration över personer som hittat glödje och portrtätt på Ina Lindroos.

Glädjens vidunderliga kraft

Någon fascineras av lampor, en annan kan allt om kollektivtrafiken och en tredje stornjuter av musik. Vi är olika och det är något vi behöver uppmärksamma inom skolan. Gör vi det kan vi hitta det som ger glädje och då höjer vi livskvaliteten och förbättrar inlärningen, säger specialklasslärare Catarina ”Ina” Lindroos. Artikeln ingår i GP 3/2024.
Pärmen av böckerna Mina känslor och jag, Livsviktigt 1 och Petter hjärta Ellen.

Glädje och sorg – material om känslor

Lärum ger tips på litteratur och läromedel som behandlar känslor och som passar för barn och unga i olika åldrar och med olika behov. Artikeln ingår i GP 3/2024.
Kvinna med Doens syndrom visar tummen upp och kvinna i grönt står i bakgrunden.

Målandet blev en vändpunkt för Jasmin

Från att knappt ha velat hålla i en penna älskar Jasmin Maier numera att måla, och hennes andra konstutställning har just avslutats. Men undvik att dra i gång en diskussion med henne medan hon målar, för då är det endast Jasmin, penseln och färgerna som existerar. Artikeln ingår i GP 3/2024.

Ljusglimtar i förändringens tid

Ledare i GP 3/2024 av verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela. Temat för numret är glädje.
Siv Fagerlund med gårtt kort hår.

Siv minns hur det var förr

En förändrad människosyn, ökad kunskap, modernare vård och annorlunda föräldrar. Siv Fagerlund har fått vara med om utvecklingen av den finlandssvenska specialomsorgen. I över 30 år jobbade hon för Kårkulla, med början på 1960-talet då hela omsorgen var i sin linda. Artikeln ingår i GP 2/2024.
Illustration över en gubbe som lägger ett pussel format som en hjärna och foto på en kvinna med glasögon.

Livet ska vara vackert också när minnet tryter

I takt med att personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre ökar också minnessjukdomarna hos dem. Det behöver man beakta inom omsorgen. Det gäller att förenkla, tydliggöra och strukturera – och fokusera på här och nu. Artikeln ingår i GP 2/2024.
Marcus Rosenlund och citatet Om han har sett någonting, kan han oftast återkalla det i gnistrande detalj.

Det är inget fel på hans hjärna

Kolumn av Marcus Rosenlund i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 2/2024 med temat minnen.
Carolna Lillgäls.

I Steg för Steg får Carolina vara med och påverka

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Carolina Lillgäls är nyinvald styrelsemedlem i Steg för Steg.
Pehr Löv, Christina Mannfolm och Christina Omars sitter bredvid varandra och skrattar.

Fina FDUV-minnen från flera årtionden

Det var inte alltid bättre förr. Men också utmaningar och svårigheter kan man skratta gott åt i efterhand. Den stora behållningen av engagemang i FDUV är ändå alla människomöten. Under DUV-dagen i Vasa uppmärksammades förbundets historia. Tre tidigare och nuvarande aktiva delade med sig av sina FDUV-minnen. Artikeln ingår i GP 2/2024.
Lena Berglund skrattar med kisande ögon och Nina Berglund håller om hennes axlar.

Systrarna Lena och Nina finns där för varandra

Den längsta relationen vi har i våra liv är ofta till våra syskon. Därför kan den bli så betydelsefull. I synnerhet om man har en så stark relation som Nina och Lena Berglund har. Deras speciella band har präglats av Lenas funktionsnedsättning. Artikeln ingår i GP 2/2024.
En illustration.

”Det handlar i första hand om trygghet”

Bra personal är en förutsättning för ett bra liv för personer med funktionsnedsättning. Men tillgången till kompetent personal påverkar också de anhörigas liv. Därför har vi talat med en grupp föräldrar till vuxna med funktionsnedsättning. Hur ser de på personalsituationen? Artikeln ingår i GP 1/2024.
Böckerna Vardagsexperten - håll ordning hemma och Omsorgsboken.

Lärum tipsar: Tips till dig som stöder dem som behöver stöd

Vi som jobbar för dem med särskilda behov behöver tidvis ny inspiration, nya insikter och perspektiv. Vi kan också behöva material som kan hjälpa oss att stöda dem som behöver extra stöd i vardagen. Här är tips på nyheter i Lärums urval.
Bild kollage med ung kvinna med Downs syndrom, boende utifrån och kvinna med skylten regnbågen i bakgrunden.

Ett jobb fyllt av glädje

Vad är det bästa med att jobba med personer med funktionsnedsättning? Hur kan vi tackla personalbristen? Vi åkte till Kronoby för att tala med personal inom branschen och möttes av glädje, gemenskap och ett människonära förhållningssätt, och servicetagare som inte skulle klara sig utan sin personal.
Pia och Lars-Erik brjörklund på sommarstugan.

”I DUV får jag göra något för dem som inte alltid kan tala för sig”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Lars-Erik Björklund har varit ordförande för 60-åriga DUV i Vasanejden i över 20 år.
Minna Almark och citatet Den största rädslan är att min dotter ska reduceras till en kostnad i ett kalkylark.

Jag blir arg på system, inte människor

Kolumn av Minna Almark i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 1/2024 med temat personal.
Annette med uppkavlade ärmar.

Det måste bli bättre!

Hon nöjer sig inte med förklaringen ”det är nu bara så”. Där Annette Tallberg-Haahtela ser ett problem vill hon finna en lösning som hjälper individerna att få ett bättre liv. Nu har hon varit verksamhetsledare för FDUV i ett halvt år och jobbar på daglig basis för att samhället ska bli bättre på att beakta olikheter. – Det har varit jätteroligt, men tufft.
Skrattande ung kvinna och barn med Downs syndrom.

Tindra lyser upp Maias vardag

Hos familjen Abrahamsson sitter det ofta en extra vuxen vid middagsbordet. För att dottern Maia ska få det stöd hon behöver använder familjen sig av personlig assistans. Resultatet är en familj med mindre stress över vardagspusslet och mer tid för varandra. Artikeln ingår i GP 1/2024.
Porträtt på Matilda Hemnell.

En berättigad utskällning eller en uppmuntrande eloge?

Ledare i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 1/2024 med temat personal.
Åsa Broo och citatet Samtidigt som vi alla har likeheter och samma känslor och behov så är det viktigt med representation i böckerna.

Vägen till läsning

Kolumn av Åsa Broo i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 4/2023 med temat läsning.
Anna och Alva Hedenberg framför en gammaldags

”I DUV får man både stöd och kan stödja andra”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Anna Hedenberg har varit aktiv i DUV på Åland i cirka 20 år, och fungerat som föreningens ordförande de senaste fyra åren.
Porträtt på Carina Frondén.

Är lättläst faktiskt lätt att läsa?

Ny forskning bekräftar att flera av de råd för hur man skriver lättläst håller streck. Samtidigt visar Carina Frondéns forskning att texter på lätt svenska också kan vara alldeles för svåra för dem som behöver lättläst. Artikeln ingår i GP 4/2023.
Bildkollage på boken Mats Melin och Inte som vanligt samt ett memoryspel.

Lärum tipsar: Det livslånga läsandet

Alla har rätt till läsning! Därför är det bra att man kan läsa på många olika sätt. Högläsning är ett bra sätt att inkludera alla i läsupplevelsen. Du kan även läsa med öronen, det vill säga lyssna på ljudböcker. Lärum ger i GP 4/2023 tips på böcker och material som kan inspirera till läsning.
Jolin SLotte med boken Bultande hjärtan i sin hand.

Den goda läsupplevelsen tillhör alla

Tråkig. Barnslig. Ful. Fördomarna om den lättlästa litteraturen är många. Med den banbrytande nya antologin Bultande hjärtan raserar en rad finlandssvenska författare myter om skönlitteratur på lätt språk. – Det är en egen litterär genre, säger projektledare Jolin Slotte. Artikeln ingår i GP 4/2023.
En högläsningsstund.

Delad läsglädje är dubbel glädje

Högläsning är viktigt och roligt – det tycker både servicetagare och handledare på Treklangens serviceenhet. Regelbunden högläsning stärker gruppkänslan, främjar delaktighet i samhället och uppmuntrar till reflektion. Och det bästa av allt: alla får vara med! Artikeln ingår i GP 4/2023.
Annette Tallberg-Haahtela överräcker priset till Sixten Snellman.

Han ser möjligheter framom hinder

Sigfrid Törnqvist-priset gick i år till Sixten Snellman, tidigare rektor för Optimas yrkesinriktade specialundervisning. Han premieras för sitt pionjärarbete för svenskspråkig utbildning för personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning. Artikeln ingår i GP 4/2023.
Eivor Hansén med sonen Lenni som har Downs syndrom.

”Att engagera sig i DUV är som en dörr som öppnas”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Eivor Hansén är vice ordförande för DUV i Karlebynejden.
Porträtt på Monica Björkell.

Ett gott liv – vad betyder det?

Kolumn av Monica Björkell i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 3/2023 med temat hälsa.
Seija Aaltonen med glasögon och handen under hakan.

Hon räds inte utmaningar inom vården

Effektivitet inom hälsovården passar dåligt dem som behöver tid för att förstå och uttrycka sig. Det framhäver medicine doktor Seija Aaltonen, en av pionjärerna inom den medicinska gren som har fokus på personer med intellektuell funktionsnedsättning. Hon har ägnat sitt yrkesverksamma liv åt att öka kunskapen om och utveckla det individuella stödet för målgruppen, särskilt för de så kallat svåra fallen. Artikeln ingår i GP 3/2023.
Mamma Michaela Häggblom tittar varsamt på sonen Axner.

Axner kan när som helst få ett livshotande epilepsianfall

Axner, 6 år, kan springa runt, glad i hågen, och leka med sina syskon. Men i nästa sekund kan han drabbas av ett livshotande epilepsianfall. Då gäller det att handla snabbt – att ge akutmediciner i rätt ordning och att ringa efter ambulansen. – Vi lever på helspänn hela tiden, säger mamma Michaela Häggblom. Artikeln ingår i GP 3/2023.
Anntte Tallberg-Haahtela med blommig blus mot grönskande bakgrund.

Dags att vända blad – ledare i GP

I tider av stora förändringar behövs FDUV mer än någonsin, skriver verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela i sin första ledare i vår medlemstidning Gemenskap och påverkan.

”Man blir glad av att vara med i DUV”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. I GP 2/2023 är Christina Bylund från 50-årsjubilerande DUV i Sydösterbotten i tur. Hon är sekreterare och fritidsledare i föreningen sedan oktober.
Porträtt på Maj Simons.

Medmänniskan behövs

Kolumn av Maj Simons i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 1/2023 med temat vändpunkter.
Boken Vardagsexperten - en fungerande vardag.

Lärum tipsar: Stöd på vägen mot vuxenlivet

Att flytta till ett eget hem är en stor vändpunkt i livet. I synnerhet för dem för vilka vardagsfärdigheterna är en utmaning är det bra att förbereda sig och fundera på val som hör ihop med ett mer självständigt liv. Här kan boken Vardagsexperten vara till hjälp.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen