På våra ukrainska systerorganisationers Facebooksidor har många familjer med barn med intellektuell funktionsnedsättning satt upp fotografier och videoklipp av sig själva och sina barn, berättat om sin situation just nu och tackat för hjälpen de fått, via bland annat Inclusion Europe.
Här kan ni läsa en sammanställning av Facebookinlägg från olika systerorganisationers webbsajter, tyvärr översatta direkt av datorn, så det förekommer många översättningsfel. Vi har valt att inte rätta felen, för att inte införa våra egna tolkningar av en översättning från ett språk vi inte behärskar. Budskapet som förmedlas är det viktiga - inte detaljerna. Den som vill kan själv gå in på de ukrainska FB-sidorna texterna är från och se videor och bilder
https://www.facebook.com/vgocoalition
https://www.facebook.com/rodyna.org/
Pdf av texterna nedan inklusive emojis
Från ukrainska takorganisationen VGO-coalitions FB-sida
2 april
Om Sasha och hans familj
Jag heter Anastasia, jag är mamma till fyra barn. Min äldsta son, Sasha, har en funktionsnedsättning. Han har autism.
Vi tvingades lämna vårt hem nära Kiev och lämna hemmet med de första explosionerna tidigt på morgonen den 24 februari. Vi åkte till en lugn by nära Vinnytsia, nu stannar vi här. Vi gick inte ensamma. De tog ytterligare 2 familjer i förvar för de hade ingenstans att ta vägen.
Sashkos äldsta son har svårt att gå igenom någon rörelse. Med sin diagnos är omklädningsrum redan stressigt. Och nu är det också väldigt bullrigt, många andra människor. Men vi är alla levande och friska - det är det viktigaste!
Väldigt tacksam till ГО "Родина для осіб з інвалідністю" som organiserar hjälp. Inclusion Europe , Коаліція захисту прав осіб з інвалідністю внаслідок інтелектуальнихпорушень - hjärtligt tack.
Nu finns det ingen inkomst, det är den enda inkomsten av pengar, och därför är den ovärderlig!
Tack för att du stöttar våra internationella partners: Amis Dk, CevaDeSpus , Inclusion Europe !
Håll i er hårt!
Tillsammans kommer vi att vinna!
27 april
Berättelsen om Elena
"Jag är 38 år gammal. Bor med min mamma och pappa. Ger dem en hand.
När sirenerna går av gömmer jag mig i källaren.
Jag drömmer om fred i Ukraina. Ära till Ukraina! "
Håll i er hårt! Tillsammans kommer vi att vinna!
25 april
Från Sergius historia
Jag är 34 år gammal. Jag bor med två bröder - Volodya och Peter, Volodyas fru, Marina. Hemma diskar, städar. Jag är inte rädd för sirener. När skjutningen var hemma. [Jag var lite rädd], alla är rädda... Jag saknar centrum, mina vänner”.
Håll i er hårt! Tillsammans kommer vi att vinna!
21 april
I videon - Oksana och Yaroslav.
De lyssnar på musik och sjunger medan de sitter i korridoren vid stödmuren under luftlarmet.
Håll i er hårt! Tillsammans kommer vi att vinna!
20 april
Från berättelsen om Oleg, 25 år
"[Sirener skrämmer inte] - Jag är inte rädd för någonting. Jag vill att fred och att detta krig ska ta slut".
Håll i er hårt! Tillsammans kommer vi att vinna!
19 april
Från berättelsen om Svetlana
Lycka är att promenera med sin syster under den fridfulla himlen och inte behöva oroa sig för att komma ner i rullstolen för skydd...
Löpning från explosionerna i Kyiv hamnade vi i Polen Polen mötte polackernas vänlighet och empati. Naturen lugnade ner sig med sin majestät och gudomliga skönhet.
Uliana en tid på allt ljud, oavsett om bilen passerade eller hushållet, sa att planet flyger med skräck.
Men lever nu sitt vanliga liv. Och njuter av vanliga händelser. Hur man spelar boll eller rider Anyuta. Båda så här. Sådana små glädjeämnen hos barn. Och den 23 februari gick vi runt i Vídradnomuparken i Kyiv med vänner från Familjen, och vi hade ingen aning om att vi skulle vakna till explosioner nästa dag. Och hör detta fruktansvärda ord. Krig ...
Håll i er hårt! Tillsammans kommer vi att vinna!
18 april
Berättelsen om Sergius
Jag bor i stan, jag går till Centrum. Odlar växter, plantor till trädgårdar. När sirenenen går av är jag rädd. Jag gömmer mig antingen i badet eller i källaren. När raketerna rullar in..., jag vill att fred ska komma i Ukraina, för att avsluta kriget, för att mina släktingar ska återvända hem, [en av mina släktingar] officer. Mitt namn är Sergiy, 35 år är snart".
Håll i er hårt! Tillsammans kommer vi att vinna!
17 april
"... Jag är 41 år gammal. Jag är skiträdd. Kriget är på väg. Känner mig som frid . Jag stannar hemma .. Med gardinerna fördragna... ".
Håll i er hårt! Tillsammans vinner vi!
15 april
Från berättelsen om Maxims, 15 års pappa
"Vi lämnade Kiev för att det var farligt.En raket träffade huset bredvid vårt. Automatiska köer hördes också. Vi fick hjälp av ГО "Родина для осіб з інвалідністю" att komma på tåget, men jag som barns pappa hade inte mitt ursprungliga pass och födelseattest - de bodde i en lägenhet där jag inte kunde ta mig till. Barnets mamma har varit i Amerika i flera år, föräldrarnas rättigheter har inte berövats.по Hjälpte till med boende i Lviv-regionen. Gav produkter och saker som kom med av lokalbefolkningen. Vi går vid älven, barnet är pigg för han älskar nya upplevelser.
Vi vill åka utomlands, men vi har inte originaldokument. Jag ansökte om passförnyelse men jag måste vänta en månad. Det finns bara ett barns funktionshinderbevis. I västra Ukraina hjälps alla åt, även om stress fortfarande är närvarande".
Håll i er hårt! Tillsammans vinner vi!
13 april
Vi tröttnar inte på att tacka för att vi hjälper människor med intellektuella störningar, speciellt inte i en så läskig och jobbig tid. I början av kriget upptäckte vi att ett av de största problemen och behoven är bristen på speciella, livsnödvändiga läkemedel. Igår fick vi två paket samtidigt från Zoreslava Liulchak Центр "Джерело" Dzherelo Centre och Національна Асамблея людей з інвалідністю України Вікторія Назаренко. Särskilt tack till den outtröttliga Valentina Uvarova från kontoret för Урядова уповноважена з прав осіб з інвалідністю för att ni begär det "rätt" universum! Imorgon går medicinen redan till 14 adressater!
Allt kommer att vara Ukraina!
13 april
Från berättelsen om Maxim
"Mitt namn är Maxim. Jag bor i Vinnytsia, med min mamma och pappa. Jag älskar fotboll, och att ha fred i Ukraina.
Ära till Ukraina! " tack till heja "Parostok" och pedagogu oksana віerbac ʹkíj för kärleken till människor och engagemang för deras verksamhet!
Tillsammans vinner vi!
11 april
Från berättelsen om Vitaliks mamma
"Jag föddes och bor i Ukraina. Här är mitt hemland. Mina barn föddes här, och jag är glad att mitt liv spenderas här. Mitt hjärta värker för alla fasor som händer i vårt land just nu. En dag blev vi avskurna från det vanliga fridfulla livet. Från dagliga planer, från jobbet, från studier. Vi tvingades fly vårt hem i Kyiv . Visste inte var, visste inte hur mycket... Min man tog mig med tre barn till mina föräldrar i Kiev-regionen. Här är vi just nu. Det är inga slagsmål i vår stad för tillfället, men man kan höra explosioner i närheten, se flygplan, och även raketer på himlen. Och larmet går. Vi sätter upp en förråd i källaren, men Vitalik som har funktionsnedsättning kan inte stanna där länge.
️️️ Det var svårt för Vitalik att vänja sig vid nya livsvillkor. Utan sina vanliga saker, utan möjlighet att besöka sina infödda platser. Fortsatte fråga hem och kunde inte förstå varför vi inte kunde gå tillbaka...
Ibland känns det som att vi lever i ett parallellt liv. Men livet går vidare ! Solen skiner, en ny dag är på väg och det gläds vi åt. När vi går lugnt på gatan njuter vi av naturen, vi njuter av allt levande!... "
Tillsammans vinner vi!
10 april
Berättelse om Marina
- Vad skulle du vilja ha efter kriget?
- Låt oss gå till havet
Videon är tagen under ett annat flyglarm, m. Kyiv
Tillsammans vinner vi!
08 april
Sagan om Tamara och Seraphim
Den 24 februari 2022 vaknade jag och min son Seraphim upp från århundraden av explosioner. Kroppen zanímílo från skräck, huvudet var lunalo - krig, krig, krig har börjat. Den här dagen skulle Sima åkt på simtävling, men det var inte meningen. Min son pga psykisk funktionsnedsättning (Downs syndrom) är svårt att förstå varför han inte går i skolan, inte träffar sina kompisar nu. Varför du inte kan gå ut på gården, varför han inte simmar i poolen längre, och många fler... Han började gråta, nervös oftare.
Vi gick och sov i skyddsrummet. Och på dagen försökte man distrahera hemaffärer för att åtminstone på något sätt dämpa smärtan och ta sig ur chocktillståndet. Vi har sett allt färre människor komma tillbaka till skyddsrum på grund av avgång från Kiev, och tankarna att vi också behöver lämna hemmet för säkerhets skull. Det här krossade mitt hjärta.
Tack vare stödet från Marianna Onufryk, chef för @TAG, körde vi till Lviv, där vi hamnade i Lesia Larikova från NGO ГО "Родина для осіб з інвалідністю" som äger och försåg oss med min son med tjänster i samhället. Tryggt nu fortsätter vi leva, jobba. Särskilt att vi i denna svåra tid fått ekonomiskt stöd från @TAG, NGO "Unit", @TAG, vilket vi är väldigt tacksamma för.
Tack för att du stöttar våra internationella partners: Amis Dk, CevaDeSpus , Inclusion Europe !
Tillsammans vinner vi!
Från ukrainska organisationen Rodynas FB-sida
24 mars
Krig är en fruktansvärd upplevelse för var och en av oss. Och alla upplever ett krig på egen hand. Skriver Olga - vår brukare, mamma till ett barn med autism: Tusen tack till NGO "Familj för personer med funktionsnedsättning" som hjälpt min familj i denna svåra och skrämmande tid, då det under kriget blev mycket svårare att överleva än det var tidigare. Jag är en lycklig mamma till 2 barn. Dmitrys äldre 13-åriga son har en funktionsnedsättning. Min yngsta dotter bara 1 år 3 månader, jag är mammaledig. Dottern har också utvecklingsdrag då hon föddes väldigt prematur och vi kämpade för hennes liv de första 2 månaderna och sedan började vi bråka med hennes diagnoser.
Barn behöver särskild näring, medicinering, specialistklasser, rehabilitering.
Krig har förstört allt.
Över 10 år drog vi ut vår son ur sin egen autistiska värld och nu är han tillbaka i den. Blivit väldigt larmad och upphetsad, låst och tyst, tittar på nyheterna, lyssnar på genomgångar, installerat en app på telefonen som larmar flyganfall för att inte missa något, och det viktigaste och svåraste är att vänta på pappa som bråkar g från de första minuterna av krig, mycket orolig för honom, missar och väntar på möte. Outhärligt smärtsamt att se detta och förstå. Min man sedan dag ett i krig vi har inte setts sedan 5am 24 februari 2022 och bara Gud vet om vi kommer att ses alls. Väldigt svårt, men vi måste stå, övervinna och återhämta oss. Endast av zgurtuvis ʹ och tack vare hjälp av omtänksamma människor kommer det att vara möjligt. Frid vare med oss alla! ".
Olga och hennes barn lämnade till en trygg plats. Hon är avbildad med sina barn som kör iväg i bilen. Nu är Olga volontärer och hjälper till att få seger redan på nya stället.
FAMILJ tackar hjärtligt för hjälpen alla inblandade!
#ГО_Родина #ВГО_Коаліція #InclusionEurope #TERRA_TECH #NGO_Unit
Stöd familjerna i ukraina
Ännu hinner du ge ditt bidrag till FDUV:s insamling för personer med intellektuell funktionsnedsättning i Ukraina. Sista dagen är den 30.4. Betala in en valfri summa via MobilePay till numret 84643 eller direkt på insamlingskontot: FI 26 4055 0011 6719 02.
100% av de pengar FDUV samlar överförs till Inclusion Europe, som i sin tur förmedlar 100% av bidragen till de lokala funktionshinderorganisationerna i Ukraina som i sin tur är i kontakt med familjerna. I slutet av mars hade Inclusion Europe förmedlat 160 000 euro åt de Ukrainska medlemsorganisationerna.
