År 2023 har varit ett socialpolitiskt historiskt år i Finland. I januari överfördes ansvaret för social- och hälsovården till de nya välfärdsområdena och specialomsorgsdistrikten inklusive Kårkulla samkommun lades ner. Det har länge funnits ett behov av att utveckla tjänsterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Övergången till välfärdsområdena har dessvärre inte varit smärtfri utan medfört mycket extra besvär för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer.
En annan stor och viktig reform som påverkar deras liv är förnyelsen av funktionshinder-lagstiftningen. Den efterlängtade lagen om funktionshinderservice godkändes i mars, men ikraftträdandet sköts sedan upp och lagen ska ännu revideras. Nu krävs krafttag för att ro funktionshinderlagen i hamn och få servicen i välfärdsområdena i skick!
Tvåspråkiga välfärdsområden måste samarbeta för att trygga tjänster på svenska
De stora bristerna inom funktionshinderservicen i välfärdsområdena måste åtgärdas så fort som möjligt. Våra medlemmar vittnar om svårigheter att nå fram till socialarbetare, brist på svenskkunnig personal, utmaningar med att få beslut om service man behöver och okunskap kring målgruppen.
För att garantera tillgången till svenskspråkiga tjänster som kräver särskilt kunnande, till exempel dagens specialomsorgstjänster, behövs samarbete på bred front i Svenskfinland. Samarbetsavtalen mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena spelar en central roll för att servicen på svenska för personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna tryggas. Särskilt när det gäller experttjänster krävs samarbete på nationell nivå.
När de nya strukturerna och tjänsterna byggs upp är det av yttersta vikt att det görs i samarbete med personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga så att de utgår från de faktiska behoven.
Det kommer att ta flera år innan en stor förändring som vårdreformen etableras. Fastän välfärdsområdena har haft svårigheter och stora utmaningar med ekonomin, ser vi också många möjligheter med reformen. För att välfärdsområdena ska lyckas i sitt uppdrag är det helt centralt att de garanteras tillräcklig finansiering och har kunnig personal.
Den nya funktionshinderlagen ska behandla alla funktionshindergrupper jämlikt
FDUV är besviken över beslutet att senarelägga ikraftträdandet av funktionshinderlagen till 1.1.2025. Senareläggningen och justeringen av lagen får inte medföra försämringar. Det är viktigt att lagens tillämpningsområde inte snävas till så att personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning eller till exempel autism blir utan tjänster. Alla funktionshindergrupper ska behandlas jämlikt. Funktionshinderlagen får inte heller bli en sparlag. Vi behöver snarast en ny lag som är i enlighet med FN:s funktionshinderkonvention som Finland redan ratificerat 2016.
FDUV hoppas även att regeringen påskyndar arbetet med att uppdatera lagstiftningen om självbestämmanderätt och begränsningsåtgärder.