Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Enkät till anhöriga och personer med IF
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
    • Första tiden efter besked om IF
    • Vad finns det för stöd och hjälp att få?
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Personlig assistans
    • Stör för rörlighet / färdtjänst
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Enkät till anhöriga och personer med IF
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Vad finns det för stöd och hjälp att få?
      • Funktionshinderservice på svenska
      • Samhällets stöd till familjer
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Personlig assistans
    • Stör för rörlighet / färdtjänst
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Kropp och hälsa
      • Fritidsverksamhet
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Mänsklig robot.

Robotar kan göra oss mindre ensamma

157883472012.01.2020 kl. 15:12
Det finns många farhågor gällande robotik, men fördelarna är fler. Inom omsorgen kommer robotar att bli betydligt vanligare och det kan minska på ensamheten bland äldre och personer med funktionsnedsättning. Det anser i varje fall Cristina Andersson.

Ska robotar ta över våra jobb? Ska åldringar och andra som behöver omsorg lämnas vind för våg i händerna på robotar så ingen längre behöver bry sig?

Rädslorna för robotik och artificiell intelligens (AI) är många, men faktum är att robotar redan nu används inom social- och hälsovården och att de framöver kommer att ha en allt mer framträdande roll.

Cristina Andersson, faktaförfattare och konsult, förstår rädslorna och tycker de är bra. Via rädslor kan vi lära oss. Men hennes främsta budskap är att vi bör hänga med i utvecklingen och ta vara på de möjligheter robotiken ger.

– Jag vill skapa ett bättre liv åt människorna – med hjälp av robotar.

Cristina har arbetat med att främja robotiken och förbereda samhället på vad utvecklingen kan innebära redan länge. Hon har jobbat för ministerier, EU-institutioner och företag och är en ofta anlitad föreläsare. Som bäst är hon engagerad i Hyteairo, programmet för artificiell intelligens och robotik i välfärden vid Social- och hälsovårdsministeriet.

Kvinna mot kameran.

Cristina Andersson vill skapa ett bättre liv åt människorna med hjälp av robotar.

Mer tid för det mänskliga

Och ja, robotarna och AI kommer att förändra mångas arbetsbild, och därför måste vi fundera på vad det innebär, menar Cristina. Gällande farhågan att personer inom omsorgen kommer att lämnas ensamma och endast tas om hand av robotar, tror hon tvärtom.

Hon hänvisar till forskning som visar att 60 till 80 procent av sjukskötarnas tid går åt till logistik och administration. Annan forskning visar att 60 procent av klienterna inom hemvården i Sverige är undernärda. På grund av personalens brådska hinner de inte mata klienterna. Men redan i dag finns en bestickrobot som kunde sköta detta så att personalen hade mer tid för annat.

Människans roll förblir att ge omsorg.

– Robotar ska ge oss mera tid för det mänskliga.

Trots att vi talar robotar och AI betonar Cristina hela tiden det mänskliga.

– Människans roll förblir att ge omsorg.

Personal och anhöriga ska finnas där, coacha, berätta, lyssna, vara närvarande, visa empati.

– I och med den tekniska utvecklingen måste vi människor bli bättre, vi måste bry oss mer om varandra och vi måste bli bättre på att vara kreativa och skapande. Vi har fantasi och erfarenhet, det har inte robotar.

Robotar och AI gör det vi – människorna – skapat dem för att göra. De kan inte självmant ha ambitioner om vad de vill göra till nästa. De utför endast uppgifter inom sitt givna område.

Stöd för ett självständigt liv och inlärning

Robotiken kan användas för att göra det möjligt för fler äldre och personer med funktionsnedsättning att klara sig själva i hemmet, utan att för den skull bli ensamma och isolerade. I Sverige har man bra erfarenheter av sällskapsrobotar som kan allt från att hämta mediciner och kommunicera till att leda träningspass.

”Man hinner inte sitta och tänka på döden när man har en robot”, kommenterade en äldre dam som fått ha en sällskapsrobot hos sig på prov. De som deltog i försöket kände sig tryggare och mindre ensamma.

Robotar ska inte göra allt för människan, utan det människan inte själv kan göra.

Syftet med robotar inom omsorgen är att aktivera och hjälpa.

– Robotar ska inte göra allt för människan, utan det människan inte själv kan göra.

Också inom undervisningen öppnar robotiken upp för många möjligheter och nya metoder. Personer med autism eller inlärningssvårigheter har kunnat dra stor nytta av robotar.

Cristina berättar om ett fall där personen inte var motiverad att lära sig någonting, men när hen fick i uppdrag att lära saker till roboten så började det funka. Det stärker självförtroendet.

– De med begränsningar kan känna att jag kan nog tack vare roboten.

Cristina är överlag en stor vän av inklusion och menar att just teknologi kan hjälpa alla att få vara med. Men våra attityder kan vara ett hinder på vägen.

– Vi vill ha människor till allt.

En aspekt gällande robotar är att de är neutrala. De saknar förutfattade meningar. Och det kan ju vara skönt för en grupp som ofta hindras mera av omgivningens attityder än sin egen funktionsnedsättning. De är inte heller känslostyrda och de har ett oändligt tålamod. De blir inte upprörda eller irriterade om de måste svara på samma fråga eller förklara någon sak om och om igen.

Framtiden är robotikens

Cristina tror att det inom omsorgen framöver kommer att finnas betydligt mer robotar, och nya sorts robotar. Kanske färdtjänsten ersätts av robotbilar? Robotarna kommer också att bli betydligt billigare än i dag.

Eftersom de äldre blir allt fler är det sannolikt inom äldrevården som utvecklingen går snabbast framåt, men hon uppmanar också funktionshinderområdet att vara med i utvecklingen.

Människor behöver människor.

Genom hela vår intervju har en kattrobot gjort oss sällskap vid bordet. Den jamar och spinner ibland, i synnerhet reagerar den då Cristina stundvis smeker den. Till en början är det rätt konstigt men ju mer tiden går, desto trevligare och mer naturligt känns det.

Det är frågan om en leksak som tillverkaren kallar Joy for all med tanken om att även andra än barn kan behöva ett gosedjur att kela med. Cristina säger att kattrobotar kan lindra ensamhet, med betoning på lindra.

– Människor behöver människor. Vi är ju sociala varelser.

Text: Matilda Hemnell
Foto: iStock och Peter Forsgård

Artikeln har tidigare publicerats i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan 4/2019 med temat ensamhet.

”Ett humant samhälle mår bra av mångfald”

Ännu är det inte dags. Men ett sorts avslut hägrar vid horisonten. I augusti ska Lisbeth Hemgård ge över ledarskapet för FDUV till Annette Tallberg-Haahtela. Samtidigt har vårdreformen trätt i kraft och riksdagen kämpar med att hinna godkänna en ny funktionshinderlag före valperiodens slut, två frågor som dominerat Lisbeths tid som verksamhetsledare.

Lärum tipsar: Nycklar till en fungerande vardag

Hur hjälpa barn med neuropsykiatriska svårigheter så att vardagen blir smidigare för alla? Lärum tipsar om metoder och material. Artikeln ingår i GP 4/2022.

För en bra vardag behövs individuella lösningar och bra hjälpmedel

Det viktigaste i vardagen är att personen känner sig trygg och hörd. Det säger Pia Lindevall, talterapeut och sakkunnig inom funktionsnedsättning sedan mer än 30 år. Artikeln ingår i GP 4/2022.

”Vår vardag är ett pussel av stora mått”

Minuttidtabell, rutiner och nätverk med många hjälpande händer. Det är vardag i en flerbarnsfamilj där ett av barnen har funktionsnedsättning. Vi har talat med mamma Cecilia Boström i Karis. Artikeln ingår i GP 4/2022.

Ragnar och vardagen

Välkommen, följ med oss ett tag i 81-åriga Ragnar Bengtströms vardagsliv, det är nämligen ganska roligt! Eller det är huvudpersonen själv som är ganska så finurlig, ja rentav spjuveraktig. Artikeln ingår i GP 4/2022

Scener ur en vardag

DuvTeatern-konstnärerna Pia Renes och Carl Knif återskapar Pias vardag finstämt i duetten med samma namn. Estetiskt och lyhört arbetar de samspelt med ett unikt rörelsespråk. Artikeln ingår i GP 4/2022.

Seniorklubben träffas med ålderns rätt

– På klubbarna med ungdomar kan det ofta vara ett jäkla liv men här i seniorklubben får vi umgås i lugn och ro, säger Anita Vigell och får medhåll av de andra deltagarna. Vi har besökt i DUV i Mellersta Nylands seniorklubb. Artikeln ingår i GP 4/2022.

En fartfylld drömsemester

I år blev det en riktig drömsemester för Hanna med familj i Norge! Med hjälp av en solgul påhängscykel som Project liv hade donerat kunde Hanna Elenius njuta av de vackra landskapen i tandem med pappa Mats. Det blev upp till 15 kilometers dagsturer.

Maddes och Matildas stjärndröm

Madde Wik och Matilda Hemming är bästisar som gillar att sjunga och dansa tillsammans på fritiden. Deras stora dröm har alltid varit att bli artister och få göra egna låtar. Den drömmen har nu blivit verklighet! Artikeln ingår i GP 3/2022.

“Om våra barn har det bra, har också vi det bra”

Vad är ett bra liv? Vilka drömmar för barn med intellektuella funktionsnedsättningar har föräldrarna och vad har de gjort för att förverkliga dem? Vi talade med två mammor och en pappa till tre unga vuxna. Artikeln ingår i GP 3/2022 med temat drömmar.

Drömmen om att påverka

Jonas Jansson drömmer stort och vill påverka politiken i samhället. Helst skulle han vilja vara en länk mellan riksdagen och lokalsamhället. – Att förbättra de handikappades rättigheter och säkra svenskans ställning i den kommande vårdreformen är viktigt för mig. Artikeln ingår i GP 3/2022.

Återgången till vardagen efter pandemin

”Sen när samhället öppnar upp så ska jag...”. Så det blir roligt sen när vi igen kan...”. Låter det bekant? Sen, sen och sen. Nu slopas restriktionerna. Sen är nu, men vad gör vi och hur mår vi?

Familjestödjarens uppgift är att lyssna

Chock, ovisshet, oro och skuldkänslor. Men också en stor dos glädje och kärlek. Att få ett barn med funktionsnedsättning väcker många känslor som kan vara svåra att hantera. Då kan en familjestödjare vara till hjälp.

Slalom som teamarbete

Benny Tallings passion är att skida slalom tillsammans med sin vän och skidlärare Teemu Kaitanen. Artikeln ingår i vår tidning GP 1/2022. Temat i tidningen är Min hobby.

Lärum tipsar: Vill du bli mera kreativ och få bättre minne? Rör på dig!

När du promenerar, springer, simmar eller går på gymmet mår inte bara musklerna bättre. Hjärnan blir också piggare och starkare. Du skyddar dig mot stress och demenssjukdomar. Samtidigt blir du glad och mera kreativ.

10 + 1 frågor och svar om välfärdsområdesvalet

I somras klubbades vårdreformen igenom i riksdagen. Det här innebär att alla förutom helsingforsarna och ålänningarna går till valurnorna i januari för att för första gången i Finlands historia välja fullmäktige till de 21 nya välfärdsområdena. Men vad är egentligen ett välfärdsområde och varför ska du rösta?

”Fantasi är grunden för självbestämmande”

Under ledning av Linda Juslin skapar deltagare på Mocca serviceenhet fiktiva berättelser tillsammans. Det är roligt, kreativt och utvecklande. Och tidvis rentav terapeutiskt. Artikeln ingår i GP 4/2021.

En kreativ mix – studerande vid Akan får skapa på sitt eget sätt

Vid Borgå folkakademi pågår en kurs i kreativa ämnen för personer som behöver särskilt stöd i inlärningen. Inom ramen för KreaMix får deltagarna testa på allt från keramik och bildkonst till olika former av musik och teater. Efter en viss tveksamhet i början har deltagarnas konstintresse och skaparglädje vuxit. Artikeln ingår i GP 4/2021.

Optima har samarbete i fokus då läroplikten utvidgas

Den utvidgade läroplikten trädde i kraft i höst. Vi har talat med Optimas rektor för lärande Anna-Lena Forsman för att höra hur yrkesinstitutet förberett sig inför reformen. Det är på Optima de flesta svenskspråkiga med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning får sin utbildning efter grundskolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Den förlängda läropliktens ABC

Att börja skolan är ett stort steg för både barn och föräldrar. Det är naturligt att det nya skedet i livet väcker en rad frågor, särskilt om man har barn som behöver extra mycket stöd. För dem kan det bli aktuellt med förlängd läroplikt. Lärums pedagogiska handledare Nina Rosenblad svarar på de vanligaste frågorna om förlängd läroplikt. Artikeln ingår i GP 3/2021.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen