Boende
På den här sidan kan du läsa om hur man vanligen ordnar boende för personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning. Här hittar du också material och filmer om boende samt viktiga länkar, till exempel kvalitetskriterier för boende.
Enligt artikel 19 i FN:s funktionshinderkonventionen har personer med funktionsnedsättning samma rättigheter som alla andra medborgare att få välja hur, var och med vem de bor.
Utgångspunkten för ett gott boende är ett hem, där man själv kan fatta beslut som gäller det egna livet. Ibland behöver man stöd för att få ett eget hem och för att kunna bo där.
Boendeservice för personer med intellektuell funktionsnedsättning i olika former är en del av välfärdsområdets basservice. Folkhälsan, JAG-assistans och Omsorg producerar också olika former av boendetjänster på svenska. Därtill har Validia, Aspa och Rinnekoti till vissa delar tvåspråkig boendeservice på olika orter i Svenskfinland.
Gå till:
Boendeformer
Det finns olika sätt att bo då man behöver stöd i sin vardag. Man kan bo i egen lägenhet ensam eller tillsammans med en eller flera vänner, eller tillsammans med andra i grupp i så kallat gruppboende.
Val av boendeform ska utgå från personens egna önskemål och individuella behov. Personens förmågor, styrkor och önskemål tas i beaktande i planeringen av boendeformen.
Att bo i en egen lägenhet
Att bo självständigt i en egen lägenhet med stöd är en boendeform där personen hyr eller äger sin lägenhet. Boendestödet kan gälla skötsel av hygien och hem, matlagning och stöd med sociala relationer.
Stödet utformas utgående från de individuella behoven, så att personens egna förmågor, resurser och önskemål tas i beaktande. Det här sättet att bo kan ordnas med personlig assistans, välfärdsområdets boendeservice eller via en serviceproducent. Ibland vill också den egna familjen vara med och stöda upp vardagen i det egna hemmet.
Lägenheten kan vara belägen i ett vanligt bostadsområde eller i anslutning till ett gruppboende. Hyresgäster som bor i lägenheter i anslutning till gruppboenden har ofta tillgång till gemensamma utrymmen. Det betyder att man inte blir ensam även om man bor i en egen lägenhet.
Att bo i egen lägenhet brukar kallas för lägenhetsboende eller stödboende. I Sverige talar man om trapphusmodellen. Då flera vänner bor tillsammans i lägenhet kallas det kompisboende.
Att bo tillsammans med andra
I gruppboenden får personer med funktionsnedsättning utökat dagligt stöd gällande hygien, hemmets skötsel, matlagning och den egna hälsan. I ett gruppboende hyr personen ett rum och delar kök, vardagsrum och bastu med de övriga hyresgästerna. Personal finns på plats då hyresgästerna är hemma.
För många är det möjligt att flytta till egen lägenhet efter en tid av boendeträning vid något gruppboende.
Vägen till ett eget hem
Välfärdsområdets socialarbetare hjälper till att hitta ett lämpligt hem för personer som behöver stöd. Socialarbetaren samarbetar med olika serviceproducenter och tredje sektorn. Då serviceplanen uppdateras tillsammans med personen är det viktigt att utgå från personens önskemål gällande sitt eget boende. Personer med funktionsnedsättning har också rätt att flytta till en annan ort, flytta till en ny boendeenhet eller byta boendeform.
Så här ser processen mot ett eget hem ofta ut:
- Behov av ett eget hem
Personen med funktionsnedsättning vill eller behöver flytta hemifrån.
- Uppdatera serviceplan
Kontakta välfärdsområdets socialarbetare för att uppdatera serviceplanen. Socialarbetaren berättar om olika boendealternativ. Socialarbetare hänvisar ibland till FDUV som har kunnande om flyttförberedelse.
- Individuell boendeplan
För att hitta rätt sätt att bo är det bra att bekanta sig med olika alternativ. FDUV har kunnande om flyttförberedelse och olika boendealternativ, man kan få höra hur andra bor och hur det känns att flytta.
Vad kostar det?
Enligt specialomsorgslagen är omsorgen för personer med intellektuell funktionsnedsättning gratis. Det betyder att det stöd som personalen ger är kostnadsfritt. Kostnader som hänför sig till boendet är däremot inte gratis. Det betyder att man betalar hyra för sin lägenhet eller för sitt rum i en gruppbostad. Man har rätt till FPA:s bostadsbidrag. Förutom hyra uppstår det kostnader för mat, mediciner, kläder och hobbyn.
Flyttförberedelse
Flyttförberedelse handlar om att få stöd inför flytten från sitt föräldrahem, eller stöd då man vill flytta från ett ställe till ett annat.
Då en person med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning ska flytta från föräldrahemmet behöver ofta hela familjen stöd och handledning för att komma vidare från tanke till handling. Det är många frågor som man behöver svar på gällande olika boendelösningar, boendestöd och hur man för ärendet vidare.
FDUV har kunnande om flyttförberedelse och ordnar varje år olika kurser om vuxenlivet för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Inom dessa fokuserar vi på styrkor och drömmar hos personen som ska flytta. Hur, var och med vem vill personen bo? Vilken är miljön där personen vill bo så att hen har möjlighet att vara delaktig och aktiv i närmiljön? En del vill bo nära föräldrahemmet och andra vill flytta till en annan ort i likhet med syskon och eventuella vänner.
Inom flyttförberedelse är det viktigt att se föräldrarnas behov av stöd och information. Det gör ofta gott att träffa andra som är i en liknande situation och ta del av andra föräldrars erfarenheter.
Material om boende
FDUV har samlat material som kan vara till hjälp då du funderar på hur du vill bo eller för dig som är anhöriga till någon som ska flytta. Materialet fungerar också som stöd för dig som arbetar med personer med särskilda behov.
Filmer om boende
FDUV har gjort flera filmer om personer som planerar att flytta och personer som bor i ett eget hem. Det finns också filmer om anhörigas upplevelser av att barnet flyttar hemifrån och hur personal samarbetar med de anhöriga.
Kvalitetskriterier för boende
Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) har utarbetat nio kvalitetskriterier för boende. Kvalitetskriterierna för boende ger anvisningar om hur boendet för personer med funktionsnedsättning ska utvärderas och utvecklas. Utgångspunkten för boendet för personer med funktionsnedsättning är jämlikhet – de har rätt till ett gott liv som alla andra.
Kvalitetskriterierna handlar om:
- Boende i gemenskap
- Val och makt
- Social anslutning och deltagande i samhällsaktiviteter
- Personliga människorelationer
- Utbildning och personlig utveckling
- Uppskattade sociala roller
- Livskvalitet
- Hälsa och välbefinnande
- I säkerhet och trygghet
Filmer om kvalitetskriterierna
Vi har intervjuat tre av Steg för Stegs medlemmar om deras liv och vardag utgående från kvalitetskriterierna. Se alla nio filmer här nedan.
1. Boende i en gemenskap
|
2. Val och makt
|
3. Social anslutning och deltagande i samhällsaktiviteter |
4. Personliga människorelationer
|
5. Utbildning och personlig utveckling |
6. Uppskattade sociala roller
|
7. Livskvalitet
|
8. Hälsa och välbefinnande
|
9. I säkerhet och trygghet
|
Gå till:
- KVANK:s kvalitetskriterier för boende (pdf)
- Lättlästa kvalitetskriterier för boende (pdf)
- Lättlästa kvalitetskriterier för boende (webbsida, html)
Asumisen tekoja – en webbplats om goda boendegärningar
I slutet av 2018 inleddes ett partnerskap för att stöda utvecklingen av boende så att alla ska ha möjlighet att bo i ett eget hem. Målet med partnerskapet är att olika aktörer ska förbinda sig att utveckla olika boendealternativ för personer med funktionsnedsättning.
Partnerskapet konkretiseras genom webbplatsen Asumisen tekoja (Boendegärningar) på verneri.net. Webbplatsen innehåller stöd för utvecklandet av boende för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Serviceproducenter, välfärdsområden, landskap och andra aktörer uppmanas att komma med som partner och beskriva sina goda och fungerande boendelösningar och andra gärningar som stöder ett gott boende på lika villkor.
Gå till: