Intressebevakning samt arv och testamente
Här har vi samlat information som berör arvsrätt och vad som är bra att tänka på vid uppgörande av ett testamente om en person har en intellektuell funktionsnedsättning. Det finns särskilda bestämmelser om personen har en intressebevakare som är bra att beakta.
Texten bygger på en föreläsning som vi ordnade i september 2021 med överinspektör Tom Dahlfors från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, DVV.
Gå till:
- Kan personer med intellektuell funktionsnedsättning ha ett testamente?
- Intressebevakning och arvskifte
- Intressebevakning och testamente
- Frågor och svar om arv och testamente
Kan personer med intellektuell funktionsnedsättning ha ett testamente?
Vilken myndig person som helst kan upprätta ett testamente. En 15–18 år gammal person kan skriva ett testamente där hen testamenterar de tillgångar hen förtjänat genom eget arbete. Grundprincipen är alltså att en person med intellektuell funktionsnedsättning kan upprätta ett testamente.
Ett testamente kan ändå förklaras ogiltigt med hänvisning till skrivningar i Ärvdabalken kapitel 13.
Den som upprättar testamente ska också göra detta utan:
- påverkan av tvång
- missbruk av testatorns oförstånd, beroendeställning eller utnyttjande av hens viljesvaghet
- att ha blivit svikligen förledd eller misstagit sig så att misstaget varit avgörande för viljeyttringen.
I sista hand avgör en domstol om förmåga att göra testamente har funnits och om testamentet till sin form kan anses vara giltigt. Exempelvis kan en intellektuell funktionsnedsättning utgöra hinder för upprättande av testamente, men detta måste bedömas från fall till fall.
En intressebevakare får inte upprätta testamente på sin huvudmans vägnar. Det är ett utpräglat personligt ärende. Om huvudmannen vill göra ett testamente ska intressebevakaren se till att önskemålet tillgodoses.
Ett testamente är en strikt formbunden rättshandling. Testamentet ska alltså upprättas noggrant enligt det som fastställs i lag. Man kan upprätta sitt testamente själv men i svårare situationer är det rekommenderat att man kontaktar en advokat som specialiserat sig på arvsrättsliga frågor. Testatorn, det vill säga den som upprättar testamentet, ska underteckna det i närvaro av två ojäviga vittnen som är minst 15 år fyllda.
Läs mer om att upprätta ett testamente på Suomi.fi
Intressebevakning och arvskifte
Om en person har en intressebevakare är det intressebevakaren som företräder hen vid arvskifte. Vid eventuellt jäv ska intressebevakaren ansöka om förordnande av ställföreträdare för arvskiftet.
Intressebevakaren eller ställföreträdaren ska anhålla om tillstånd från förmyndarmyndigheten för godkännande av avtal om avvittring och arvskifte. Tillstånd kan beviljas om skifte är förenligt med huvudmannens intresse. I regel förutsätts huvudmannen få lagenlig arvslott.
En skiftesman som förordnats av tingsrätten kan förrätta arvskifte utan förmyndarmyndighetens tillstånd. Arvskiftet undertecknas då endast av skiftesmannen. Arvskifte som intressebevakaren godkänt utan tillstånd är inte bindande för huvudmannen.
Tillståndet söks lämpligen före avtalet undertecknas.
Tillstånd för avvittring, avskiljande av egendom och arvskifte
Om intressebevakaren bedömer det ofördelaktigt för huvudmannen att ta emot testamente, kan det ansökas om förmyndarmyndighetens tillstånd att avstå från arv (läs mer under Intressebevakning och testamente).
Intressebevakning och testamente
Intressebevakaren företräder vanligtvis sin huvudman som testamentstagare. Vid jäv ska intressebevakaren ansöka om förordnande av en ställföreträdare.
Intressebevakaren ska se till att testamentet delges övriga rättsinnehavare. Ett yrkande görs på att testamentet ska beaktas vid arvskifte.
Om intressebevakaren bedömer det ofördelaktigt för huvudmannen att ta emot testamente, kan det ansökas om tillstånd att avstå från arv, men i regel är det inte förenligt med huvudmannens intresse att avstå från arv eller från att ta emot testamente. Om det finns vägande skäl kan tillstånd beviljas. Tillståndsprövningen görs inte utgående från huvudmannens behov av arvet.
Tillstånd för avsägelse från arv, överlåtelse av arvsandel eller avtal om samförvaltning av dödsbo
Om testamentet kränker huvudmannens rätt att som bröstarvinge få arv, ska intressebevakaren yrka på laglott. Ett skriftligt laglottsyrkande görs i samband med att testamentet delges. Detta är inte ett hinder för att i övrigt godkänna testamentet.
Utan yrkande på laglott kan testamentet vinna laga kraft så att huvudmannen går miste om sin arvsrätt. Intressebevakaren blir ersättningsskyldig om försummelsen orsakar huvudmannen ekonomisk skada.
Notera att det kan förordnas i testamente att en viss person ska utses till intressebevakare för att förvalta kvarlåtenskapen, alltså den egendom som finns kvar efter att man själv har dött.
Frågor och svar om arv och testamente
Frågorna och svaren som är från föreläsningen 2021 har anonymiserats.
Vad är viktigt att tänka på gällande arv och testamente? Jag har skrivit ett testamente, enligt vilket mina tillgångar ska tillfalla mitt barn med funktionsnedsättning och att de efter hens död tillfaller mitt syskonbarn, såvida mitt barn inte har bröstarvingar. Kan jag diktera hur tillgångarna bör användas (till boendekostnader) för att de inte ska missbrukas?
Viktigast är att anlita en sakkunnig för att upprätta testamentet, så att det också är giltigt gentemot eventuella andra rättsinnehavare. Du kan i testamentet ge anvisningar om hur kvarlåtenskapen ska användas och förvaltas.
Om testamentstagaren har intressebevakare är intressebevakaren i regel bunden av vad som förordnats i testamentet gällande förvaltningen, också om det skulle strida mot stadganden i lagen om förmyndarverksamhet. Domstol kan dock på intressebevakarens ansökan besluta om att tillgångarna i stället ska förvaltas i enlighet med lagen om förmyndarverksamhet, om det till exempel på grund av förändrade förhållanden är uppenbart att testatorns avsikt med testamentet inte uppfylls.
Jag och pappan till mitt barn som har en funktionsnedsättning är frånskilda och jag är barnets intressebevakare. Om barnets pappa avlider kan jag vara hens intressebevakare i arvsfrågan eller måste det utses en annan intressebevakare?
Du bör kunna företräda barnet som intressebevakare förutsatt att ni inte har andra gemensamma barn och du inte längre har gemensamma tillgångar eller skulder med ex-maken. Det kan visserligen finnas förordnande i testamente gällande förvaltningen av kvarlåtenskapen/arvet som eventuellt kan inverka på din möjlighet att fungera som intressebevakare i ärendet. Sådana testamenten är väldigt ovanliga, men har förekommit.
Jag är ensamstående till en funkistonåring med flera diagnoser. Vad händer med mitt arv när jag dör? Kan mitt barn ha en intressebevakare som jag väljer på förhand? Och vem ärver barnets egendom när hen dör? Staten? Vad är mest lönsamt med tanke på att mitt barn ska ha ett bra liv när jag inte längre finns?
Man kan förordna i testamente att kvarlåtenskapen för en testamentstagares del ska förvaltas av en i testamentet namngiven intressebevakare. Intressebevakaren ska skilt förordnas till uppdraget av domstol. Det är förstås viktigt att på förhand försäkra sig om att denna person dels är lämplig att fungera som intressebevakare, dels också är villig att åta sig uppdraget. Om det redan har förordnats en annan intressebevakare prövas det samtidigt om det är ändamålsenligt att förordna ytterligare en intressebevakare.
När en avliden person saknar bröstarvingar är arvsordningen 1) den avlidnes föräldrar 2) syskon 3) syskonbarn och så vidare. Om båda föräldrarna är avlidna och det inte finns syskon går man tillbaka en generation till mor- och farföräldrar samt deras barn. Mostrar, fastrar, morbröder och farbröder kan således ärva. Deras barn (den avlidnes kusiner) hör däremot inte till lagliga arvingarna.
Man kan i testamente göra ett andrahandsförordnande, det vill säga förordna om kvarlåtenskapen i händelse av att arvtagaren avlider och det inte finns andra arvingar. Viktigt är att anlita en sakkunnig för att upprätta ett sådant testamente så att det är giltigt när det ska träda i kraft.
Staten blir arvtagare endast om det inte finns andra lagliga arvingar eller testamentstagare.
Går det att göra ett barn arvlöst?
En bröstarvinge har i regel alltid rätt att få laglott efter sina föräldrar, oberoende av boendeförhållanden och om kontakt har funnits med föräldrarna. Laglotten är hälften av den ”normala” andelen av arvet.
Om det i testamente förordnats att en bröstarvinge inte ska ärva, måste bröstarvingen yrka på sin laglott för att göra sin rätt gällande. Om testamentet bevisligen har delgetts till bröstarvingen och hen inte yrkat på laglott inom sex månader vinner testamentet laga kraft och blir giltigt gentemot bröstarvingen, som då blir arvlös.
Om bröstarvingen har intressebevakare är intressebevakaren skyldig att yrka på laglott på sin huvudmans vägnar. Om intressebevakaren försummar att yrka på laglotten kan hen bli ersättningsskyldig gentemot huvudmannen. Intressebevakaren får bara med förmyndarmyndighetens tillstånd avstå från arv. Tillstånd att avstå från arv beviljas i regel bara om det kan visas att mottagande av arvet ekonomiskt eller av annan orsak är uppenbart ofördelaktigt för huvudmannen.
Hur går det med arvsskatten för en person med intellektuell funktionsnedsättning till exempel om hen får i arv en bostad men har endast bidrag från FPA som inkomst? Personen i fråga får knappast lån från banken.
Arvsskatt debiteras när värdet på en arvsandel enligt bouppteckningen överstiger 20 000 euro. Arvsskatten betalas endast på den del som överstiger denna gräns. Detta gör att arvsskatten sällan blir väldigt hög om det exempelvis finns många arvingar. Om arvsandelens värde är till exempel 25 000 euro blir arvsskatten i dagsläget 450 euro.
Huruvida barnet i ett sådant fall överhuvudtaget blir skyldig att betala arvsskatt om eller när en förälder dör beror dels på värdet av bostaden, dels på värdet av änkans/änklingens besittningsrätt till gemensamma bostaden vid tidpunkten. Besittningsrättens värde beaktas av skattemyndigheten vid arvsbeskattningen om änkan/änklingen förbehållits besittningsrätt vid bouppteckningen eller i testamente.
Barnet i fråga är i detta fall i samma situation som andra syskon. De har lika andelar i dödsboet, förutsatt att det inte har förordnats på annat sätt i testamente. Det är dock möjligt att till exempel överlåta andel i dödsboet till en annan delägare eller att alla övriga delägare löser in andelen gemensamt. Ett sådant arrangemang kan av ekonomiska eller andra orsaker vara ändamålsenligt, särskilt om det är osannolikt att arvskifte kan förrättas inom överskådlig tid. Överlåtaren av dödsboandelen är efter detta inte längre delägare i dödsboet.
Om barnet har intressebevakare är en överlåtelse av dödsboandel en sådan åtgärd som förutsätter tillstånd från förmyndarmyndigheten.
Mer information om bouppteckning, arv och testamente på Suomi.fi