Den 13 juni är det kommunalval i Finland. Inför kommunalvalet ordnar Steg för Steg olika digitala kommunalvalsträffar runt om i Svenskfinland. På den första träffen berättar vi vad ett kommunalval är, hur en kommun fungerar och vad det finns för skillnader mellan partierna.
Samtidigt funderar vi på vad vi skulle vilja att var annorlunda i den kommun där medlemmarna bor. De får också tillsammans fundera på frågor till de kommunalvalskandidater från olika partier som vi bjudit in till nästa träff.
Det är väldigt sällan man överhuvudtaget pratar politik med personer med intellektuell funktionsnedsättning och vi har med Steg för Steg ibland fått kritik för att vi kan vara partiska och påverka medlemmarna. Men kan en förening som vill stödja självbestämmande och delaktighet i samhället låta bli att snacka politik?
Osäkerhet på hur man röstar och på vem
Tidigare år har vi haft mycket fokus på att lära ut hur man röstar. Vi har i detalj berättat hur röstandet går till och provröstat med utprintade valsedlar och valurnor gjorda av papplådor. Också Justitieministeriets lättlästa broschyr om kommunalvalet har röstningssätt och praktisk information i fokus. Vi skickar broschyren till våra medlemmar och till boenden.
För en del personer är kunskapen om hur man röstar viktig. Stressen över att inte veta hur man gör och att man eventuellt skämmer ut sig vid vallokalen kan göra att en del inte röstar. Men för ännu fler är bristande kunskap om politik och vilka partier och kandidater som finns orsaken till att man låter bli att rösta. Också en osäkerhet om vad man själv tycker i olika frågor påverkar. Man har kanske inte fått stöd i att forma sina egna åsikter.
Röstning går i arv
Den mest avgörande faktorn för om en person röstar eller inte är ändå om personen känner andra som röstar. Rösning går i arv. Om dina föräldrar brukar rösta så kommer även du med större sannolikhet att rösta. Om du har personer i din närkrets som röstar och som du kan prata politik med kommer även du att rösta.
Därför är det viktigt att prata politik med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Att fundera kring olika samhällsfrågor och sina egna åsikter stärker dessutom din självkänsla och möjlighet till delaktighet på andra sätt än genom att just rösta i val.
Onödigt försiktiga
Vår rädsla för att styra och att på ett ojust sätt påverka personer med intellektuell funktionsnedsättning gör att vi aldrig vågar prata om politik eller andra känsliga frågor med dem överhuvudtaget. Men dels går det att prata politik och aktuella samhällsfrågor på ett sätt som inte nödvändigtvis behöver påverka personen man pratar med, dels behöver starka åsikter inte alltid vara farliga.
Prata och ställ frågor som ”vad tycker du?”. Sporra personen till att bilda egna åsikter om saker och ting. Om personen frågar kan du berätta vad du själv anser, men berätta också vad andra tycker. Jag förstår dock att detta kan vara svårt eftersom det kräver en viss kunskap om de frågor man pratar om.
Vi har en medlem som ofta berättar hur viktigt det är att spara på kostnader och skattepengar. Ett förslag som hen hade var att man kunde införa månadsavgifter på bibliotek så att bibliotekskortet skulle kosta. Då skulle de som vill kunna betala för bibliotekets service och de som inte vill kan låta bli och vi skulle spara skattepengar.
Jag berättade att väldigt få partier eller politiker är av den åsikten, men om du tycker så borde du kanske rösta på Samlingspartiet, för där kan det finnas kandidater med den åsikten.
Jag har alltså sagt rak ut åt en medlem att ”du borde rösta på det här partiet”. Inte för att jag stöder partiet utan för att medlemmen utryckt åsikter som stämmer överens med det partiet.
Lösningen på att personer med intellektuell funktionsnedsättning känner dåligt till politik kan inte vara att vi ska snacka mindre om samhällsfrågor. Vi ska tala mera.
Text: Frank Lundgren, regional koordinator på Steg för Steg
Läs mera:
